Det konventionella lantbruket är inte ekologiskt långsiktigt
hållbart. Det enades LRF och stiftelsen Det Naturliga Steget
om för några år sedan. Senare års utbrott av BSE och
svinpest, larmrapporter om bekämpningsmedelsrester i
dricksvatten, övergödning, stigande kadmiumhalter i mark
med mera visar att det verkligen är så. För Miljöpartiet de
gröna kan endast ett jordbruk som inte nyttjar gifter och
konstgödsel kallas ekologiskt långsiktigt hållbart. Vi anser
inte heller till skillnad från regeringen att genmanipulation av
växter och djur hör ihop med detta. Det finns en paradox i
synen på biologi, natur och ekologiska samband idag. Trots
att kunskapen ökar om komplexiteten i celler och natur finns
fortfarande föreställningen att det är så enkelt. Om vi från
Miljöpartiet begär att ämnen som nonylfenol skall fasas ut
får vi höra att orsakssambanden inte är klarlagda och att man
inte kan göra något - tydligen inte ens med för-
siktighetsprincipen - som man inte är säker på. Samtidigt
finns en total tilltro till kunskapen om de genmanipulerade
grödorna och de bekämpningsmedel som nyttjas idag.
Å ena sidan vet man inte tillräckligt och det är komplicerat - å andra sidan
vet man nästan allt och det är enkelt.
I denna motion med anledning av budgetförslaget för år 1998, skall vi
endast kort redovisa motiven och förslagen i Miljöpartiet de grönas budget-
förslag för utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande
näringar. I övrigt hänvisas till motionen med anledning av regeringens pro-
position 1997/98:2 Hållbart fiske och jordbruk.
Utformningen av det nya
miljöstödsprogrammet
Miljöpartiet kan i stort stödja det förslag som regeringen
lägger på utökat miljöstöd i jordbruket. På några punkter har
vi dock andra uppfattningar än regeringen.
Vi anser att det ska finnas ett miljöprogram för resurshushållande jord-
bruk, något vi propagerade för redan då det första miljöstödsförslaget kom
inför medlemskapet. Det är viktigt att få igång en utveckling mot mindre
insatsmedel i det konventionella lantbruket. Dock kan vi inte acceptera det
förslag till sådant program som regeringen nu lägger. Vi vill vidare ha ett
utökat stöd till hotade lantraser, ha stöd till den ekologiska äggproduktionen
och ett miljöstöd för rennäringen.
Eftersom vi inte bedömer det realistiskt att ett program för ett bättre
REKO-stöd hinner tas fram för att sättas i sjön för utbetalning under 1998
minskas det totala miljöstödet i Miljöpartiet de grönas budgetförslag med
totalt 200 miljoner kronor utifrån regeringens förslag på anslag B 12 och
B 13 tillsammans (100 miljoner på vardera den svenska nationella delen och
den delen som finansieras av EU).
Regeringen har beräknat kostnaden för REKO-stödet till totalt 295
miljoner kronor. Vi vill utnyttja 95 miljoner av dessa till det ovan föreslagna,
fördelat enligt nedan.
Först några ord om varför vi inte vill tillstyrka Programmet för resurshus-
hållande jordbruk i den utformning regeringen föreslår:
Nytt program för resurshushållande
jordbruk
Miljöpartiet yrkar avslag på detta förslag till stöd. Vi anser
inte att det på något sätt kan kallas ett miljöprogram utan
anser att det med föreslagen utformning är ett allmänt stöd
för alla utom ekologiska lantbrukare. Dessutom anser vi att
programmet strider mot principen om sektorsansvar och
principen om att förorenaren skall betala. I de principerna
ligger ju att viss grundläggande kunskap och grundläggande
åtgärder för att förhindra miljöproblem skall bekostas av
sektorn eller den enskilde och att detta tas för givet.
Vi anser att kraven för att få detta miljöstöd är så undermåliga att det är
pinsamt. Vi förutsätter att det svenska konventionella jordbruket har kommit
längre i miljötänkande än vad detta program ger sken av. Den svenska
modellen med miljötänkande används ju som säljargument och På väg-
konceptet har funnits i flera år. För det svenska jordbruket skulle ett
miljöstöd utformat som föreslagits kunna innebära att det blir svårt att hävda
det i framtiden. Eftersom vi tror oss veta att det finns mycket yrkesstolthet i
den svenska bondekåren vill vi inte tro annat än att man kommer att resa sig
som en man och kräva återremiss på smörjan.
Grundvillkoren är för svaga.
Första grundvillkoret säger att jordbrukaren "skall årligen dokumentera
brukningsenhetens miljöstatus enligt en av JoV godkänd checklista och
årligen upprätta en gårdskarta där skiften, skyddszoner och sprutfria
kantzoner är inlagda".
Inga icke längre godkända bekämpningsmedel får förvaras på gården
utan skall destrueras.
Samtliga bekämpningsmedel skall förvaras inlåsta i säkert utrymme
avsett för förvaring av bekämpningsmedel. (Gällande lagkrav om
förvaring omfattar endast de "farligaste" bekämpningsmedlen.)
Föreslagna åtgärder för att få stödet:
Två dagars kurs på tre år för jordbrukaren och vissa anställda. Minst två
repetitionskurser.
Kunskapskrav för att få använda bekämpningsmedel, klass 2 L-medel,
skall vara uppfyllda. Utbildningskravet gäller inte bara den som sprider
gifterna utan även ev. driftsledare.
Permanent bevuxen skyddszon på sex meter utmed vattendrag och sjö.
Detta stöd hindrar inte att andra stöd för kantzoner får sökas.
Växtnäringsbalans skall finnas inom tre år. Finns en redan får den inte
vara äldre än två år.
Växtodlingsplan inklusive skiftesredovisning där planerad och använd
mängd växtnäring redovisas.
Påfyllnad av bekämpningsmedel och rengöring av bekämpningsmedels-
utrustning skall ske på biobädd eller tät platta.
Sprututrustningen skall testas minst vartannat år.
Vid bekämpning skall dosnyckel användas och dokumenteras.
För dessa för varje lantbrukare med det minsta miljöansvar
och självaktning självklara åtgärder får man enligt förslaget
225 kr per hektar för areal upp till 50 ha, 100 kr för arealen
51-200 ha och för areal därutöver inget.
Resurshushållande?
Hur detta program skulle kunna skapa ett mer
resurshushållande jordbruk än dagens är för oss en gåta. Det
är också en gåta vilka krav förutom lagkrav lantbruket skall
åläggas för miljön utan ersättning i fortsättningen. Vi ser
detta som ett stöd som alla klarar att få och då är det varken
ett miljöstöd eller ett stöd som innehåller krav för att få igång
en utveckling mot ett resurssnålare lantbruk. Reglerna är mer
anpassade till slättbygder än till de områden som vi vill
gynna och som har högst miljövärden; jordbruken i skogs-
och mellanbygderna. Där har man ofta växtföljder och har
inte samma behov av markanalyser som intensiva
spannmålsgårdar. Har man en växtföljd med flerårig vall och
något års spannmål däremellan finns inte behovet. Någon
brist får man inte och inget behov av specialgödselmedel.
Det är också mycket märkligt att man kan få olika ersättning för samma
insats. Att gå en kurs på två dagar plus uppföljning, veta hur man hanterar
gifter och spruta och bygga en biobädd kostar ju lika mycket per företag och
har inget att göra med gårdens storlek. Ändå kan ersättningen för detta skilja
rejält. Det kommer alltså att löna sig mycket mer för de stora gårdarna på
slätten att ansluta sig till programmet än för de mindre bönderna i skogs- och
mellanbygder.
Det behövs ett miljöstödprogram för resurshushållande konventionellt
jordbruk. Vi anser att det förslag som presenterades i utredningen SOU
1994:82 Förstärkta miljöinsatser i jordbruket var bra och kan utgöra förlaga
för ett nytt förslag. Det programmmet innehöll krav på användning av mindre
insatsmedel och skulle kunna få igång en utveckling mot ett konventionellt
jordbruk med behov av mindre resurser.
Miljöpartiet yrkar avslag på regeringens förslag till nytt miljöprogram för
resurshushållande konventionellt lantbruk.
Utökat stöd för hotade lantraser
Även om flera av de gamla lantraserna tycks vara bevarade
för framtiden finns ännu både hot och problem. Under
motionstiden läggs motionen Bevarandet av gamla lantraser.
En del av kraven som framförs där berörs i propositionen och
tas därför med även här.
Avsätt mjölkkvot till lantraserna
Ett hot är den nuvarande tilldelningen av mjölkkvot.
Samtidigt som man vill öka antalet kor i produktion görs
detta omöjligt genom att mjölkkvotstilldelningen omöjliggör
leverans av mjölk. Detta är problem för lantbrukare med
lantras som vill utöka men framför allt för dem som vill
starta nytt. Utan producenter kan inte raserna hållas i
produktion, och utan att fler får möjlighet att producera
mjölk försvåras möjligheterna för antalet individer av de
hotade gamla lantraserna att bli fler, vilket ju är nödvändigt
för att de skall vara räddade för framtiden. Våra gamla
lantraser, framför allt fjällkon, är en bra mjölkproducent som
väl fyller sin plats i dagens ladugårdar. Naturligtvis är det
viktigt både med ett bevarande och en utveckling av de
gamla lantraserna, men med dagens mjölkkvotsbestämmelser
finns det risk att utvecklingen försvåras. Miljöpartiet de
gröna har påpekat detta oacceptabla förhållande förut och vi
gör det igen.
Miljöpartiet de gröna anser att en del av den nationella mjölkkvoten måste
undantas för att kunna nyttjas dels för de kor av utrotningshotade raser som
är stödberättigade enligt stöd till hotad ras, dels till dem som vill nyetablera
sig som mjölkproducenter och vill hålla någon av de hotade lantraserna
fjällko, rödkulla eller någon av allmogekorna och bevara dessa enligt av
Jordbruksverket godkänd avelsplan.
Det får inte bli så att den ena bestämmelsen omöjliggör vad den andra
försöker uppnå.
Ge djurägare även av andra hotade lantraser än
dagens bidrag
Idag ges bidrag per djurenhet endast till kor, får och getter.
Om man anser att det är viktigt att bevara de gamla
lantraserna för framtiden för att de har egenskaper som är
värdefulla och som kan efterfrågas och behövas i framtiden
så borde ju det gälla såväl de betande som andra lantraser.
Det ter sig då märkligt att inte hästar, svin, gäss, ankor, höns
och kaniner får stöd. I propositionen anförs att linderödssvin
och finullsfår ska få stöd. I den promemoria som enligt
uppgift gått till Bryssel fanns även stöd till ardenner,
nordsvensk och russ med. Tydligen har hästarna
omvärderats.
Att enbart ge stöd åt betesdjuren avslöjar att man inte förstått lantrasernas
egenvärde utan enbart ser deras indirekta betydelse som naturvårdsobjekt.
Vår uppfattning är att samtliga lantraser skall bevaras. Stödet kan antingen
betalas ut som stöd per djurenhet eller, för de mindre djuren, som stöd per
genbanksbesättning.
Idag finns 4 miljoner kronor avsatta för stöd till hotade lantraser. För att ge
möjlighet att ge stöd även till andra lantraser än kor, får och getter föreslår
vi
att 8 miljoner kronor avsätts för 1998.
Miljöpartiet de gröna föreslår att stöd utgår till samtliga hotade lantraser,
alltså fler än de som får stöd idag och att stödet ökas till totalt 8 miljoner
kronor för 1998.
Ge extra stöd till de akut hotade lantraserna
För att stimulera skyddsarbetet med de akut hotade
lantraserna bör ett extra stöd utgå för dessa lantraser.
Exempel på sådana raser är göingegeten och jämtgeten där
antalet djur är mycket litet. För att få stöd för getter måste
man ha minst sju individer, som är en djurenhet, det vill säga
det minsta man idag kan få stöd för. Idag har endast en
person i Sverige tillräckligt antal för att kunna få stöd.
Resten, 93 % av getterna, får inget stöd alls. Bevarandet litar
till idealister och deras ideella arbete. Detta kan lösas genom
att den som har en akut hotad lantras av djur för vilka stöd
alltid utgår, oavsett antal djur, får lägsta möjlig stöd, det vill
säga stöd för en djurenhet.
Miljöpartiet de gröna föreslår att ett extra stöd skall utgå till akut hotade
lantraser, vilket kan finansieras inom den ökning till 8 miljoner kronor vi
föreslår.
Utöka stödet till lantrasföreningarna
Idag utgår så kallat UID-stöd till föreningarna, ett stöd som
är nationellt finansierat. I den plan som Jordbruksverket tog
fram för bevarandet av hotade lantraser föreslogs att stödet
skulle utgå för bevarandearbetet, utbildning och information.
I planen förslogs att 1,5 miljoner kronor skulle avsättas. Idag
finns 1 miljon kronor och bidrag utgår i praktiken enbart till
utbildning och information. Detta innebär att
genbanksverksamhet, som ju är ett viktigt arbete för
bevarandet, inte får stöd. Det kostar att lägga upp register, att
ha kontakt med genbanksbesättningar, att i förekommande
fall kontrollera att allt går rätt till osv. En del föreningar har
rasregister som gör motsvarande arbete.
Jordbruksverket vill att även linderödssvinet, svenskt finullsfår och de
hotade hästraserna ardenner, nordsvensk brukshäst och russ skall omfattas av
bevarandearbetet. Det innebär att antalet föreningar som skall dela på den
avsatta miljonen ökar och varje förening riskerar att få allt lägre stöd. Det är
oacceptabelt, framför allt som detta stöd måste vara det minsta som
Jordbruksverket handlägger.
Stödet som det nu är utformat är byråkratiskt utformat. Det ska redovisas
kvitton ner till sista kronan vilket får till följd att det administrativa
krånglet i
föreningarna tar tid från det ideella arbetet att bevara lantraserna. Förenkla
reglerna för stödet!
Miljöpartiet de gröna föreslår att stödet till lantrasföreningar med lantraser
med av Jorbruksverket godkända avelsplaner ges stöd även till bevarande-
arbetet och att stödet fördubblas från 1 till 2 miljoner kronor för budgetåret
1998. Vi förutsätter att det kan tas inom ramen för A1 Statens jordbruksverk.
Nytt miljöstöd för rennäringen
Vi anser att det behövs ett miljöstöd för rennäringen och
önskar att regeringen återkommer med förslag på ett sådant
snarast.
Det är hög tid att rennäringen ges möjlighet till miljöstöd. Vi har här inget
konkret förslag hur detta skall utformas. Det borde vara möjligt att ge stöd
för en renskötsel som är mindre beroende av motorisering som motorcyklar,
lastbilar och helikoptrar. Ett sådant stöd skulle gynna miljön och de
samebyar som idag försöker arbeta i den riktningen. Regeringen bör ges i
uppgift att snarast utforma ett miljöstöd för rennäringen att träda i kraft
under 1998. Detta bör ges regeringen till känna.
Nytt stöd till ekologisk äggproduktion
Intresset för ekologiskt framtagna produkter ökar hela tiden.
Det gäller även ägg. När riksdagen behandlade regeringens
förslag att i praktiken upphäva burförbudet för hönsen fanns
13 000 höns i ekologisk produktion. Idag, ett halvår senare,
är siffran nästan 5 gånger större. Nu finns 46 195 höns som
är KRAV-godkända (den 18 september). Därtill kommer 16
946 höns under karens. Karenstiden är 6 veckor så även
dessa höns producerar ekoägg inom en månad. Ungefär
ytterligare 18 000 hönsplatser kommer till under det
närmaste halvåret. Den 12 mars 1997 tog riksdagen det
olyckliga beslutet att upphäva burförbudet. Ett år senare kan
ca 80 000 höns producera KRAV-godkända ägg. Det är en
mycket glädjande utveckling. 5 av de konventionella
packerierna packar och säljer idag ekoägg. Någon
marknadsföring sker inte eftersom man ändå säljer allt man
packar just nu.
De ekologiska hönsen får inte bara ekologiskt foder. De får, liksom alla
ekologiskt hållna djur, också vistas ute på sommaren. Att de har det betydligt
bättre än de ca 5 miljoner höns som fortfarande sitter i bur är solklart och var
och en som sett en höna ute inser att just fodersök ute ökar livskvaliteten
ytterligare för hönsen.
(Föreningen Ekologisk Fjäderfäproduktions logo)
Alla som hållit höns i frihet vet att hönans främsta egenskap är nyfikenhet
och vilja till rörelse. Det är just nyfikenheten och den stora förmågan att
anpassa sig som gjort att det finns höns över nästan hela världen. Att kunna
ge hönan utlopp för detta är att ta 4 § i djurskyddslagen på allvar.
Miljöpartiet föreslog i samband med behandlingen i riksdagen av
regeringens proposition 1996/97:64 Alternativ till traditionell burhållning av
höns att riksdagen skulle anta som mål att 10 % av antalet värphöns i landet
skall klara kraven för ekologisk äggproduktion år 2000. Tyvärr fick vi inte
stöd för det förslaget. Vi anser fortfarande att ett sådant mål borde finnas
som komplement till målet om ekologisk odling och upprepar därför vårt
yrkande.
Eftersom regeringen nu föreslår införande av ekostöd för frukt och bär och
det tidigare finns stöd för odling och djurhållning är det underligt att just
hönsen har glömts bort. Vi anser att det är dags att rätta till det och föreslår
att regeringen ges i uppdrag att utforma ett stöd till ekologisk hönshållning
och beräknar ett sådant stöd till 2 miljoner kronor inom miljöstödet.
Marknadsföring av
ekologiskt odlade produkter
Miljöpartiet de gröna delar regeringens uppfattning att det
ekologiska lantbruket är en spjutspets i utvecklingen idag. Vi
anser dock att denna spjutspets inte får ses som en liten
nisch, utan att strävan måste vara att allt lantbruk i framtiden
skall bedrivas på detta sätt, det vill säga utan giftiga
bekämpningsmedel och konstgödsel. Det konventionella
lantbruket tär alldeles för mycket på jordens resurser och är
inte i längden hållbart. Dessutom börjar avigsidorna med
bekämpningsmedlen komma nu. Allt mer av gamla
bekämpningsmedel återfinns i yt- och grundvatten. Detta
berörs i en särskild motion, Förbjudna bekämpningsmedel.
Man börjar även inse att växtens kemi påverkas av gifterna,
och forskningen om detta och om hur det påverkar
människan är bara i sin linda. Även detta berörs i en särskild
motion med titeln Sambandet odlingssystem och hälsa. För
att det konventionella lantbruket skall hållas igång krävs att
den rika i-världen har "skuggarealer" i andra länder, som
odlar proteinfoder till djuren här. Den marken måste få
försörja de människor som lever i den delen av världen
istället. Den rika världen måste ha ett jordbruk som kan
försörja sig med sådant självt.
Vi vänder oss mot påståendet att marknadsföringen får man klara själv för
ekologiska livsmedel samtidigt som man i budgeten för 1998 anslår 5
miljoner kronor för att främja export av jordbruksprodukter. Menar man
allvar med ambitionen att Sverige ska bli ett föregångsland i en ekologisk
hållbar utveckling borde det vara betydligt angelägnare att satsa på att öka
den inhemska marknaden för ekologiska produkter än att verka för att den
svenska maten skall transporteras utomlands. Jämförelser med Danmark
visar att medan Sverige satsar 2 miljoner kronor för marknadsföring av
ekoprodukter satsar Danmark 46 miljoner danska kronor. Man satsar
dessutom på experthjälp till det ekologiska lantbruket.
Den här njugga inställningen i Sverige är märklig och rimmar mycket illa
med jordbruksministerns engagemang under FAO-konferensen i Rom. Det
stämmer inte heller med viljan att Sverige skall vara ett föregångsland för att
skapa ekologiskt långsiktig hållbarhet. På jordbrukssidan borde ju satsningar
på ekologisk odling och marknadsföring av ekologiska livsmedel vara
högprioriterade. Idag sker information till konsumenter, storkök i skolor och
på institutioner med flera på mer eller mindre ideell basis. Intresset är mycket
stort.
Stöd till marknadsstödjande åtgärder för ekologiska produkter finns under
anslaget B 6 Miljöförbättrande åtgärder i jordbruket. Inom det anslaget finns
även bidrag med 2 miljoner kronor för funktionstest av lantbrukssprutor. Vi
anser att detta är något näringen måste bekosta själv. Om man nu använder
gifter måste det vara giftspridarens ansvar att se till att sprutorna fungerar.
Det måste rymmas inom den princip PPP, Polluter Pays Principle, som
regeringen i olika sammanhang framför skall gälla.
Sammanfattningsvis vill vi satsa 9 miljoner kronor på marknadsstödjande
åtgärder för ekologiska produkter. 2 miljoner kronor finns redan för detta
ändamål, 2 miljoner kr. tillförs genom att bidrag för funktionstest av lant-
brukssprutor dras in och 5 miljoner kronor tas från anslaget F 6 Export-
främjande åtgärder, som därigenom försvinner.
Fiskevård
De senaste 100 åren har inneburit stora förändringar också
för det liv som finns under vattenytan. Sjöar och vattendrag
har påverkats kraftigt genom industriutsläpp,
vattenkraftsutbyggnad, flottningsepoken, övergödning,
försurning och mycket annat. En effekt är att den biologiska
mångfalden har minskats. Vissa arter har helt försvunnit från
våra vatten medan andra befinner sig på s.k. hotlistor. En
annan effekt är att möjligheterna till reproduktion och i
övrigt goda livsbetingelser för fisk har minskats vilket i sin
tur gett upphov till att fisket försämrats drastiskt.
De senaste åren har kunskaperna ökat om vad som verkligen kan göras för
att återställa goda livsbetingelser för ursprungliga arter. Framför allt
insatser
och åtgärder för att vidmakthålla och förbättra förutsättningarna för naturlig
reproduktion och tillväxt, bl.a. biotopvård, byggande av vandringsvägar,
fiskevårdande tillsyn, utsättningar för återintroduktion och förstärkning, samt
forskning, utbildning och information inom området är viktiga.
Fiskeriverket har 1995 uppskattat de årliga kostnaderna för att bedriva en
god fiskevård till ca 65, 6 miljoner kr. Kostnaderna blir högre om ambitio-
nerna är högre och mindre om fiskevårdsinsatserna begränsas. Om ovan-
stående begränsning görs hamnar kostnaderna för den årliga fiskevården på i
storleksordningen 40-50 miljoner kr per år. Det är mycket bra att regeringen
nu anslår medel, vilket Miljöpartiet de gröna har föreslagit under flera år.
Men ytterligare medel behövs och bör tillskjutas de närmaste åren. 50
miljoner kr om året redan från budgetåret 1999 vore väl motiverat om inte en
annan och mer långsiktigt heltäckande finansiering kommer till stånd.
Ersättning för viltskador
Inom detta anslag ryms såväl ersättningar till rovdjursrivna
renar och andra tamdjur som medel till det förebyggande
arbetet för att förhindra skada av vilt.
Renar
Det nya ersättningssystemet för rovdjursrivna renar måste
ges en reell möjlighet att fungera. Den stora förändringen är
att ersättning skall utgå efter antalet rovdjur i renbeteslandet
och då framför allt för antalet föryngringar. Det är ett bra
system och visar att samhället menar allvar med bevarandet
av de hotade rovdjuren. Det kräver årliga inventeringar och
det är bra att i alla fall den ena delen av medel till
inventeringar, samebyarnas del, nu finns angiven. Tidigare
utgick ersättning efter antalet funna rivna renar.
I det förslag som Sametinget och Naturvårdsverket enats om fanns även
angivet till vilka värde renar skulle ersättas. Med den storlek på anslag som
nu finns är detta dock inte möjligt. Konsekvensen blir att jakt på hotade
rovdjur som järv kan komma att tillåtas, framför allt om stammen växer till,
vilket är nödvändigt för att säkerställa framtiden. Idag finns endast något fler
än ett par hundra djur.
Vi i Miljöpartiet motsätter oss en sådan utveckling. Samhället måste ha råd
att spara de stora rovdjuren. Det är bra att regeringen nu tar det nationella
ansvaret och anslår 30 miljoner kronor, men vi anser att anslaget måste ökas
framöver.
Det nya ersättningssystemet har nu funnits i några år och det är dags att
fundera på förbättringar. Det är dessutom enligt vår bedömning dags att
besluta villkoren för ersättning. Nu hänger det lite i luften, och vad som är
beslutat och inte längre diskuteras är till exempel ersättningsnivåerna. Vi
anser därför att regeringen skall ges i uppdrag att tillsammans med Same-
tinget och Naturvårdsverket utvärdera det nya ersättningssystemet, förändra
det där så är nödvändigt och se till att systemet beslutas.
Miljöpartiet avser att för kommande år återkomma i frågan om storlek på
anslaget.
Ersättning till andra tamdjur än
renar
Ersättning till andra tamdjur än renar regleras av 29 a § i
jaktförordningen. Vi har i särskild motion belyst hur vi anser
att den bör förändras. I korthet ser våra förslag ut som följer:
Ta bort undantaget för ersättning för tamdjur som kan försäkras i
jaktförordningens 29 a §.
Ge möjlighet till ersättning för samtliga tamdjur som rivs av hotade
rovdjur även om de inte ingått i näringsverksamhet. Om tanken med
ersättningarna är att skapa acceptans för de stora rovdjuren måste natur-
ligtvis även får och andra djur för husbehov eller rekreation liksom
jakthundar ersättas. Annars är risken för förnyat rovdjurshat uppenbar.
Tjuvjakt kan bli följden.
Öka anslagen för detta ändamål. Miljöpartiet de gröna föreslår att 1 mkr
utöver regeringens förslag avsätts som reservationsanslag för ersätt-
ningarna för andra tamdjur än ren, rivna av fredade rovdjur.
Medel till det förebyggande arbetet
Vi anser även att anslaget för det förebyggande arbetet måste
ökas. Miljöpartiet föreslår att anslaget till detta ökas med 4
miljoner kronor utöver regeringens förslag.
Detta anslag går till stängsling för att hålla rovdjur som varg skild från får,
att utveckla metoder för att förhindra björn att finna föda på olämpliga
ställen, att finna fiskemetoder som förhindrar sälskador på fisket m.m. Detta
arbete är mycket viktigt och har visat sig framgångsrikt. Alternativet till det
förebyggande arbetet är att tillåta jakt. Eftersom det ofta handlar om hotade
arter vore det oerhört tragiskt om medel inte avsattes i tillräcklig storlek för
att förhindra skada där så är möjligt.
Totalt föreslår Miljöpartiet de gröna att 5 miljoner kronor utöver regering-
ens förslag anslås på konto D 2. Ersättning för viltskador m.m.
Miljöpartiet föreslår
följande fördelning av
anslag inom utgiftsområde
23 Jord- och skogsbruk,
fiske med anslutande
näringar
Förslag till anslag 1998 och beräkningar 1999 och 2000, milj. kr
23
Jord- och skogsbruk, fiske
med anslutande näringar
Regeringen
Miljöpartiet
Förslag
Beräknat
Beräknat
Avvikelse från regeringen
1998
1999
2000
1998
1999
2000
Totalt utgiftsområdet
13 726
13 792
13 861
-195
-195
-195
Anslag
A 1
Bidrag till vissa internationella
organisationer m.m.
37,4
37,4
37,4
B 1
Statens jordbruksverk
220,2
227
234
B 2
Stöd till jordbrukets rationalisering
m.m.
22
22
22
B 3
Djurregister
35
35,7
36,4
B 4
Statens utsädeskontroll
1
1
1
B 5
Statens växsortnämnd
1,3
1,4
1,4
B 6
Miljöförbättrande åtgärder i
jordbruket
26,2
26,9
27,6
5
5
5
B 7
Bekämpande av växtsjukdomar
2,6
2,6
2,6
B 8
Strukturstöd inom livsmedels-
sektorn
110
110
110
B 9
Från EG-budgeten finansierat
strukturstöd
125
125
125
B 10
Regionala stöd till jordbruket
717
717
717
B 11
Från EG-budgeten finansierade
regionala stöd
325
325
325
B 12
Kompletterande åtgärder inom
jordbruket
1420
1420
1420
-100
-100
-100
B 13
Från EG-budgeten finansierade
kompletterande åtgärder inom
jordbruket
1 427,5
1 427,5
1 427,5
-100
-100
-100
B 14
Arealersättning och djurbidrag
m.m.
4850
4850
4850
B 15
Intervention och exportbidrag för
jordbruksprodukter
2000
2000
2000
B 16
Räntekostnader för förskotterade
arealersättningar m.m.
80
80
80
B 17
Jordbrukets blockdatabas
17
17,3
17,7
C 1
Fiskeriverket
57,9
59,4
60,9
C 2
Strukturstöd till fisket m.m.
30,9
30,9
30,9
C 3
Från EG-budgeten finansierade
strukturstöd till fisket m.m.
84,7
80
80
C 4
Fiskevård
20
20
20
D 1
Främjande av rennäringen m.m.
61,7
61,7
61,7
D 2
Ersättningar för viltskador m.m.
46,5
46,5
46,5
5
5
5
D 3
Stöd till innehavare av fjällägen-
heter m.m.
1,5
1,5
1,5
E 1
Statens veterinärmedicinska anstalt
75,1
77
79,1
E 2
Bidrag till
distriktsveterinärorganisationen
78,1
79,6
81,2
E 3
Djurhälsovård och
djurskyddsfrämjande åtgärder
18,8
19,2
19,5
E 4
Centrala försöksdjursnämnden
6,9
7,1
7,3
E 5
Bekämpande av smittsamma
husdjurssjukdomar
89,5
89,5
89,5
F 1
Statens livsmedelsverk
105,8
108,8
112
F 2
Livsmedelsekonomiska
samarbetsnämnden
4
4,1
4,3
F 3
Kostnader för livsmedelsberedskap
28,6
29,2
29,7
F 4
Livsmedelsstatistik
27,1
27,6
28,2
F 5
Jordbruks- och livsmedelsstatistik
finansierad från EG-budgeten
6
6
6
F 6
Exportfrämjande åtgärder
5
5
5
-5
-5
-5
G 1
Sveriges lantbruksuniversitet
1022
1 069,1
1 107,1
G 2
Skogs- och jordbrukets
forskningsråd:
Förvaltningskostnader
10,8
11,1
11,4
G 3
Skogs- och jordbrukets
forskningsråd: Forskning och
kollektiv forskning
195,2
199,1
203
G 4
Bidrag till Skogs- och lantbruks-
akademin
0,9
0,9
1
H 1
Skogsvårdsorganisationen
257,2
264,9
272,7
H 2
Bidrag till skogsvård m.m.
6
H 3
Insatser för skogsbruket
60,7
60,7
60,7
H 4
Internationellt skogssamarbete
1,4
1,4
1,4
H 6
Från EG-budgeten finansierade
Från EG-budgeten finansierade
medel för skogsskadeövervakning
6
6
6
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om avslag på regeringens förslag till nytt miljöprogram för
resurshushållande konventionellt lantbruk,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om stöd till samtliga hotade lantraser,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om extra stöd till akut hotade lantraser,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att stödet till lantrasföreningarna måste förenklas,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att stödet till lantrasföreningar med lantraser med av
Jordbruksverket godkända avelsplaner omfattar stöd även till
bevarandearbetet,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att stödet till föreningar som bevarar hotade lantraser skall uppgå
till 2 miljoner kronor för budgetåret 1998,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att stödet för bevarande av hotade lantraser ökas till totalt 8
miljoner kronor för 1998,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om ett miljöstöd för rennäringen och att regeringen återkommer med
förslag på ett sådant snarast,
9. att riksdagen antar som mål att 10 % av antalet värphöns i landet skall
klara kraven för ekologisk äggproduktion år 2000,
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att stödja marknadsföring av närproducerade ekologiska
produkter,
11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om ytterligare medel till fiskevård i framtiden,
12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om ändring av 29 a § i jaktförordningen,
13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförs om att ersättningar till tamdjur rivna av hotade rovdjur även skall utgå
till tamdjur som inte ingår i näringsverksamhet,
14. att riksdagen beslutar att för budgetåret 1998 anvisa anslagen under
utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar enligt
Miljöpartiets förslag i tabell,
15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om beräknad fördelning på anslag inom utgiftsområde 23 Jord- och
skogsbruk, fiske med anslutande näringar för åren 1999 och 2000 enligt
tabell.
Stockholm den 6 oktober 1997
Marianne Samuelsson (mp)
Birger Schlaug (mp)
Gudrun Lindvall (mp)
Roy Ottosson (mp)