Biodlingen har kraftigt minskat sedan mitten av 1980-talet. Antalet biodlare har sjunkit från c:a 21 000 till 14 000 och antalet bisamhällen har sjunkit från 150 000 till 100 000. Det kan ifrågasättas om detta antal bisamhällen är tillräckligt för att ge en fullgod pollinering av såväl nyttoväxter som de vilda växterna. Pollineringens värde har av statliga utredningar och i vetenskapliga arbeten beräknats överstiga värdet av den producerade honungen med 10 till 20 gånger.Det skulle innebära att det nationella värdet av biodlingen är ganska stort om än svårt att exakt beräkna. Man skulle kunna säga, att det endast är svenska bin som pollinerar svensk flora. Honung går att importera, men den nytta som bina gör som pollinerare går inte att ersätta.
Det finns utrymme för mer biodling - bara hälften av den honung vi äter i vårt land är svensk, resten importeras. Eftersom ersättningen till biodlarna för pollineringen är ganska ringa, kan inte värdet av detta räknas in i den enskilde biodlarens kalkyl. Det finns organiserad flyttning av kupor för pollinering, men omfattningen och inkomsterna för detta är förmodlingen ringa. Därför blir biodlingens omfattning beroende av de inkomster som honungsproduktionen ger.
I många EU-stater finns ett inte obetydligt statligt stöd till biodlingen. I Sverige har stödet från staten till biodlingen minskat under senare år. Detta är en trolig orsak till den minskning av biodlingen vi tvingats registrera.
Svensk biodling stöds för närvarande via den så kallade bifonden, som administreras av Statens jordbruksverk. Under 1997 har Statens jord- bruksverk även tillförts medel till en bisjukdomskonsult under 6 månader. Bifonden har använts för att stödja utbildning, sjukdomsbekämpning, avelsverksamhet, forskning m.m. Under de senaste åren har de tillgängliga pengarna i fonden minskat från 1 miljon till 300 000 kronor. Detta belopp är för litet för att ge förutsättningar för en ökning av biodlingen.
Från den 1 januari 1998 införs inom EU ett stöd till biodlingen. Stödet uppgår till 15 miljoner ECU varav något mer än 1,5 miljoner svenska kronor är tillgängligt för Sverige, under förutsättning av svensk medfinansiering. Det finns begränsningar i EU:s stöd som gör att det är lämpligt att behålla bifonden för vissa speciella frågor t.ex. avelsarbete, utbildning, upplysnings- verksamhet. Det är angeläget att Sverige utnyttjar de möjligheter som EU:s stöd till biodlingen innebär. Det skulle rätt hanterat kunna skapa gynnsammare förutsättningar för biodling och möjligen en önskvärd ökning.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om biodling och utnyttjande av EU:s stöd till biodling.
Stockholm den 4 oktober 1997
Lennart Brunander (c) Birgitta Carlsson (c)
Gotab, Stockholm 1997