Den yrkesmässiga
trädgårdsodlingens
konkurrenssituation
En konkurrenskraftig inhemsk trädgårdsproduktion är
betydelsefull för att skapa arbetstillfällen och för att trygga
konsumenternas behov av prisvärda, kvalitativa och säkra
produkter av grönsaker, frukt, bär, blommor och växter.
Sverige har goda betingelser för en produktion som kan fylla
konsumenternas och marknadens krav inte enbart inom
landet utan också på en större europeisk marknad.
Den svenska yrkesmässiga trädgårdsodlingen svarar i stort sett för hälften
av den svenska konsumtionen av dessa produkter. Marknadsandelarna
varierar med hänsyn till det breda produktregistret av både ätliga produkter
och av prydnadsväxter. För många av dessa produkter har svensk odling av
klimatiska skäl men också på kvalitets- och kompetensmässiga grunder
utvecklat en profil som skulle kunna möjliggöra en väsentlig export till den
större europeiska marknaden. En ökande sådan handel har redan kunnat
noteras för både färska grönsaker, krukväxter och plantskoleväxter. Frukt och
bär är också produkter som ligger nära till en sådan utveckling.
Den svenska trädgårdsodlingen är en kunskapsintensiv och modern
småföretagarbransch. Branschen har till skillnad från Finland och Österrike
mött EU-medlemskapet helt utan stöd i form av övergångs- och anpassnings-
åtgärder trots att trädgårdsföretagen i Sverige är ställda under ett väsentligt
större skatte- och kostnadstryck än kollegorna i dessa nya medlemsstater och
övriga EU-länder. Jämförande studier av skatte- och avgiftsförhållandena för
trädgårdsnäringen i Sverige, Danmark och Holland visar att svenska träd-
gårdsföretag har tre gånger så hög skattebelastning som de danska företagen
och 20 gånger högre än de holländska. Det är emellertid nödvändigt att
denna konkurrensnackdel inte består utan att branschen får förutsättningar att
utvecklas vidare under jämlika konkurrensförhållanden och att branschen får
möjligheter att bättre storleks- och strukturanpassa sig till det starkare
konkurrenstryck som förhållandena inom gemenskapen innebär.
I och med att Centerpartiet och regeringen har kommit överens om att hela
den svenska miljöstödsramen ska utnyttjas skapas ny möjlighet att ge stöd till
ekologisk odling av frukt och bär.
I motionen redovisas ett antal områden och frågeställningar och föreslås ett
antal åtgärder av betydelse för att fortsatt utveckla de svenska trädgårds-
företagens konkurrenskraft och för att möjliggöra för företagen att utveckla
en företags- och produktionsstruktur som möjliggör en rationell och lönsam
produktion av frukt, grönsaker, blommor och växter m.m.
Trädgårdsnäringens
inriktning och omfattning
Enligt den senaste statistiska inventeringen avseende
förhållandena 1996. finns 3 729 trädgårdsföretag. Produktion
i växthus förekom vid 1 414 företag, medan 2 869 företag
bedrev trädgårdsodling på friland. Produktionsvärdet baserat
på 1996 års inventering har beräknats till 2 490 milj kr. Detta
fördelar sig på växthusodlingen med 1 540 milj kr och på
frilandsodlingen med 860 milj kr.
Antalet sysselsatta inom trädgårdsodlingen uppskattas till ca 27 000
personer motsvarande ca 10 000 årsverken. Av dessa var 80 procent,
motsvarande ca 22 000 personer, deltidsarbetande. Endast 5 000 personer
redovisades som heltidssysselsatta.
Arealen av växthusodling har varit relativt konstant under den senaste
tioårsperioden medan antalet företag har minskat något under motsvarande
period. Åldersstrukturen för växthusbeståndet visar att mer än 30 procent av
växthusen är över 20 år. Den genomsnittliga företagsstorleken har ökat
endast obetydligt och är i Sverige hälften av vad den är i Danmark och
endast en fjärdedel av vad den är i Holland.
Miljö- och växtskyddsfrågor
Konsumenten skall kunna känna sig trygg vid användningen
av svenska trädgårdsprodukter.
Biologisk liksom integrerad bekämpning (IP) är redan i dag prioriterade
bekämpningsmetoder inom trädgårdsnäringen. Allt fler biologiska bekämp-
ningsmedel inregistreras vilket ökar förutsättningarna för att utöva ett mera
miljövänligt växtskydd. För att lyckas med den biologiska bekämpningen
krävs emellertid att skadegörarangreppet inte är för kraftigt. Man kan alltså i
vissa fall tvingas sätta in kemiska preparat för att få ned antalet skadegörare
på en rimlig nivå för att sedan återigen börja bekämpa biologiskt. Det är då
viktigt att alltjämt ha tillgång till kemiska preparat som kan användas i
kombination med biologisk bekämpning d v s preparaten skall vara skon-
samma mot nyttodjur. Tillgången till sådana selektiva och effektiva preparat
är emellertid högst begränsad i Sverige på grund av vårt lands restriktiva
hållning till nyregistreringar av kemiska bekämpningsmedel under senare år
samtidigt som äldre preparat har förbjudits eller dragits tillbaka. Detta
förhållande har också konstaterats i Statens jordbruksverks och Kemikalie-
inspektionens rapport (1996:2) "Förslag till handlingsprogram för att minska
hälso- och miljöriskerna vid användning av bekämpningsmedel till år 2001".
I rapporten föreslås att en speciell utredning bör göras om problemen med
tillgången till bekämpningsmedel inom den svenska trädgårdsnäringen.
Det finns anledning att känna stor oro över nuvarande situation. Stora
värden står på spel i odlingarna och i många fall drabbas den enskilde
odlaren hårt om inte bekämpningen av skadegörare kan ske effektivt.
Harmoniseringen av växtskyddsfrågorna inom EU är starkt försenad och det
torde röra sig om en tidsperiod av ca 10 år innan harmoniseringen fullt ut är
genomförd och odlarna inom de olika EU-länderna kommer att kunna arbeta
under jämförbara växtskyddsbetingelser.
Mot denna bakgrund bör den av Jordbruksverket och Kemikalie-
inspektionen föreslagna utredningen och utvärderingen av trädgårds-
näringens bekämpningsmedelssituation omedelbart komma till stånd för att
se över den växtskyddsproblematik som föreligger nu och fram till harmo-
niseringen.
Kollektiv fond
Trädgårdsnäringen har under många år haft tillgång till
medel som kunnat användas för kollektiva ändamål inom
näringen. Restitutionen av bensinskattemedel efterföljdes av
den kollektiva återföringen av prisregleringsmedel. Inför EU-
medlemskapet erhölls sammantaget 30 milj kr för att stärka
trädgårdsnäringens långsiktiga konkurrenskraft. Dessa
kollektiva medel har finansierat ytterst angelägna
verksamheter för svensk trädgårdsnäring t ex kvalitets- och
produktutvecklingsarbete, kvalitets- och
konsumtionsfrämjande åtgärder samt effektivisering av
marknadssidan. Många av de verksamheter som bedrivits
med ovanstående beskrivna medel har emellertid tvingats
upphöra i samband med att stöden avvecklats.
Samtidigt som denna utveckling skett har statens anslag till FoU-
verksamhet inom trädgårdsnäringens område reducerats kraftigt. Näringens
struktur är också sådan att företagen är allt för små för att bedriva egen
utvecklingsverksamhet. Behovet av att driva kollektiv utvecklingsverksamhet
inom trädgårdsnäringens område för att stärka trädgårdsnäringens konkur-
renskraft är fortsatt stort. I andra EU-länder t ex Danmark och Holland ställs
kollektiva medel till förfogande genom stöd av lagstiftning. En särskild
produktionsavgift åläggs företagen.
Mot bakgrund av detta bör en obligatorisk produktionsavgift lagstadgas för
alla svenskproducerade trädgårdsprodukter som omfattas av gemenskapens
marknadsordningar. Avgiften bör användas för att främja bransch-
ekonomiska åtgärder inom produktion och marknadsföring av trädgårds-
produkter.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om en översyn och utvärdering av trädgårdsnäringens växtskydds-
och bekämpningsmedelsproblematik,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om tillskapande av möjligheter för uppbyggnad av en kollektiv fond
inom den yrkesmässiga trädgårdsodlingen.
Stockholm den 5 oktober 1997
Lennart Brunander (c)
Kjell Ericsson (c)
Lennart Daléus (c)
Marie Wilén (c)
Birgitta Carlsson (c)
Kerstin Warnerbring (c)
Roland Larsson (c)
Margareta Andersson (c)