Den yrkesmässiga trädgårdsodlingen utgörs av små och
medelstora företag med produktion av köksväxter,
krukväxter, snittblommor, frukt, bär samt plantskoleväxter.
Odlingen sker dels i växthus, dels på friland.
Enligt Statistiska centralbyråns genomförda trädgårdsinventering avseende
förhållandena 1996 framgår att 3 729 företag hade en trädgårdsodling som
omfattade minst 200 kvm växthusyta eller minst 2 500 kvm frilandsareal.
Odling i växthus förekom vid 1 414 företag medan 2 869 företag bedrev
trädgårdsodling på friland. Den totalt odlade arealen uppgick för
växthusodlingen till 3 394 191 kvm och frilandsarealen till 13 412 ha.
Växthusföretagen hade 1996 i genomsnitt 2 200 kvm växthusyta vilket är
en ökning sedan 1993 med 200 kvm. Frilandsföretaget har i genomsnitt ökat
med 0,8 ha till 4,7 ha under samma tid.
Produktionsvärdet baserat på 1996 års trädgårdsräkning har beräknats till
ca 2 400 miljoner kronor. Detta fördelar sig på växthusodlingen med 1 500
miljoner kronor och på frilandsodlingen med 900 miljoner kronor.
Antalet sysselsatta inom trädgårdsodlingen uppskattas till ca 27 000
personer, motsvarande ca 10 000 årsverkan. Av dessa var 80 procent,
motsvarande ca 22 000 personer, deltidsarbetande. Endast 5 000 personer
redovisades som heltidssysselsatta.
Av den kortfattade redovisningen framgår att trädgårdsföretagens
strukturella situation kännetecknas av små företag med hög andel
säsongsysselsättning. När utvecklingen i våra konkurrentländer gått mot
väsentligt större företag har utvecklingen i vårt land i detta avseende i stort
sett avstannat under 80- och 90-talen. I Holland är växthusföretagen i
genomsnitt fyra gånger större än det svenska genomsnittet. I Danmark är
växthusföretagen i genomsnitt dubbelt så stora. I analyser av
konkurrenssituationen inför EU-medlemskapet framhöll bl.a. Jordbruks-
verket att företagsstorleken väsentligt borde öka i den svenska odlingen för
att åstadkomma en rationalitets- och lönsamhetsutveckling som möjliggjorde
en långsiktig överlevnad för branschen.
Det är viktigt att trädgårdsnäringen i sin konkurrenssituation inte fortsatt
halkar efter i utvecklingen genom att belastas med skatter och avgifter som
inte motsvaras av en likformig kostnadssituation i konkurrentländerna.
Aktuella beräkningar visar att växthusodlingen i Sverige genom miljö- och
energiskatter kostnadsbelastas tre gånger så mycket som i grannlandet
Danmark medan växthusodlingen i Holland i stort sett helt saknar denna
kostnadsbelastning. På motsvarande sätt belastas frilandsodlingen i Sverige
genom skatter och avgifter mer än tre gånger så starkt som i Danmark och ca
åtta gånger så mycket som i Holland.
Om ytterligare hänsyn tas till dessa båda konkurrentländers möljligheter
för nationella eller gemenskapsstödda investerings- och produktutvecklings-
stöd och möjligheter till att med samhällets hjälp kollektivt finansiera
utvecklings- och marknadsfrämjande verksamhet så blir den svenska
trädgårdsodlingens konkurrenssituation än mer anmärkningsvärd.
Trädgårdsnäringen i vårt land har till följd av de klimatiska förhållandena
och odlingstradition i kombination med högt utvecklad företagskompetens
mycket goda förutsättningar att utveckla en exportproduktion inom i första
hand Norden men också på en större europeisk marknad. Lyckade försök till
sådan export har sedan EU-inträdet skett för grönsaker, krukväxter och
plantskoleväxter. Potential torde finnas även för bär och växthusodlade
grönsaker.
En förutsättning för att fortsätta denna trend är emellertid att även de
svenska företagen i ett längre perspektiv upplever att konkurrenssituationen
kan förbättras och att detta inte bara blir avhängigt en eventuell ökning av
skatter och avgifter i andra länder utan i första hand bygger på att de svenska
produktionsbelastande skatterna och avgifterna snarast likformas med dem
som gäller i konkurrentländerna.
Vi konstaterar, mot bakgrund av de fakta vi tagit del av, att svensk
trädgårdsnäring verkar med en betydande konkurrensnackdel. Höga elskatter,
dieseloljeskatter, gödsel- och bekämpningsmedelsskatter utgör en hård
belastning.
I andra motioner från Moderata samlingspartiet föreslås sänkning av
diesel- och drivmedelsskatterna och vi kräver också en utvärdering av
handelsgödselskatten som vi anser starkt kan i frågasättas.
Vi utgår från att den utredning, som på bl.a. vårt förslag kommit till stånd
- med uppgift att utreda trädgårdsnäringens konkurrenssituation - skall lägga
fram förslag om åtgärder för att tillvarata och främja trädgårdsnärings-
företagens utveckling. Regeringen bör därefter återkomma till riksdagen med
förslag.
Säsonganställd arbetskraft
Inom den yrkesmässigt bedrivna trädgårdsodlingen
sysselsätts årligen ett stort antal personer under
skördearbetet. Under en begränsad tid skall stora volymer av
t.ex. jordgubbar, äpplen, päron m.m. skördas. Det är ofta
svårt, och i vissa fall helt omöjligt, att klara detta arbete med
svensk arbetskraft, varför odlarna ofta under skördetiden
måste söka arbetskraft som kommer hit från andra länder.
Odlarna tvingas betala fulla sociala avgifter för dessa, trots
att de inte får tillgodogöra sig hela vårt trygghetssystem.
Största delen av dessa avgifter måste därför betecknas som
varande ren skatt. Vi anser att frågan om nedsättning av
sociala avgifter för säsonganställd personal bör bli föremål
för utredning. Det är också viktigt att i detta sammanhang
påtala behovet av konkurrensneutralitet från andra EU-
länder.
Vi anser också att frågan om en höjning av den avgiftsfria gränsen, som är
kopplad till basbeloppet, också bör bli föremål för utredning. Senast en
sådan höjning gjordes var i januari 1985, och då från 500 kronor till 1 000
kronor.
Det är också angeläget att administrationen gentemot myndigheterna görs
så enkel och effektiv som möjligt, samtidigt som åtgärderna måste vara klart
motiverade. Som exempel kan nämnas att en odlare, från skattemyndig-
heterna, har fått påtalat att införskaffa skattejämkningsbesked även för
skolbarn som enbart arbetar några dagar med skördearbete, och detta trots att
vederbörande väl känner till barnens och familjernas situation i övrigt. Vi
anser att de administrativa regelverken bör analyseras i syfte att förenklas
vad gäller säsongarbetskraften.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om den säsonganställda arbetskraften inom trädgårdsnäringen,1
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om förenklingar i regelverken för trädgårdsnäringen.
Stockholm den 5 oktober 1997
Göte Jonsson (m)
Ingvar Eriksson (m)
Carl G Nilsson (m)
Eva Björne (m)
Ola Sundell (m)
Peter Weibull Bernström (m)
Inger René (m)
Anders G Högmark (m)
Lars Björkman (m)
Jan-Olof Franzén (m)
Patrik Norinder (m)