Vårt mål för att upprätthålla en hög självförsörjningsgrad av
fullvärdiga livsmedel är en fortsatt satsning på jordbruk och
livsmedelsproduktion i Sverige, såväl som i övriga EU-
länder. Nationellt gäller målsättningen såväl att hela Sverige
skall leva, som att förse Sverige med kvalitetsmässigt
högvärdiga livsmedel och att vinna exportmarknader för
förädlade livsmedel producerade i Sverige.
Ur globalt perspektiv är det långsiktigt nödvändigt att åkermarken i
Sverige och Europa finns tillgänglig för livsmedelsproduktion. Därför är det
också angeläget att långsiktiga miljöaspekter vägs in vid en kommande
reformering av jordbrukspolitiken. En övergång till miljövänliga och mer
ekologiska brukningsmetoder bör främjas. Detta kräver minst bibehållen
åkerareal eftersom en minskad intensitet i jordbruksproduktionen måste
kunna kompenseras med produktion på mer åkermark.
Kristdemokraterna anser att en central fråga för EU måste vara att aktivt
bidra till fattigdomsbekämpning och ökad livsmedelssäkerhet i tredje
världen. Den gemensamma jordbrukspolitiken inom EU (CAP) bör vara ett
instrument för detta ansvar inte minst genom beredskap inför situationer med
livsmedelsbrist.
Svensk jordbrukspolitik i Bryssel
Regeringens ensidiga strävan att genom en total avreglering
av europeiskt jordbruk, och därmed låta marknaden helt
avgöra var i världen livsmedel ska produceras, skulle
avhända Sverige och Europa stora delar av inhemsk
livsmedelsproduktion. Detta kan inte vara en långsiktigt
riktig politik mot bakgrund av den växande
världsbefolkningen och ständiga prognoser om kommande
livsmedelsbrist.
Kristdemokraterna anser att det behövs en radikal avreglering av dagens
CAP-politik, med ökad marknadsorientering, men det är lika nödvändigt att
Sverige klart i Bryssel redogör för att Europa och Sverige långsiktigt skall
har en egen produktion som täcker vårt behov av baslivsmedel långsiktigt
och att vi bör ta ett delansvar för bristsituationer i värden.
Det är fel politik att förvalta den resurs som den svenska åkermarken utgör
om detta leder till avveckling. Också fortsättningsvis ska åker- och
betesmarker ses som en resurs i livsmedelsproduktionens tjänst. Energi-
grödeanvändning måste också ses som ett bra utnyttjande av jord eftersom
den normalt kan återställas för livsmedelsproduktion.
Jordbruket och dess förädlingsindustri har en central roll för syssel-
sättningen på landsbygden. Med en snabb och total avreglering av CAP
kommer hundratusentals lantbrukare att tvingas upphöra med sin närings-
verksamhet inom hela EU-området. För Sverige skulle det kunna handla om
en tredjedel av åkermarken som blir olönsam och avvecklas. Ca 10 000
helårsarbeten försvinner från denna sektor. Detta i sin tur kan leda till en
dramatisk avfolkning av landsbygden och därmed vikande möjligheter för
utkomster från en rad andra binäringar som är beroende av jordbruket som
primärproduktion. Detta är en utveckling som går i direkt felaktig riktning i
förhållande till devisen Hela Sverige ska leva.
Lika konkurrensvillkor
Att EU har en gemensam jordbrukspolitik visar på ett tydligt
sätt den betydelse övriga medlemsländer lägger vid
livsmedelsproduktionen. Det är enligt vår uppfattning helt
nödvändigt att vi också framgent har lika villkor för alla
jordbrukare inom EU-området. En harmonisering av
avgifter/skatter på jordbruksområdet bör tillhöra CAP-
politiken för att bl.a.svenska jordbrukare ska kunna
konkurrera med andra medlemsländer på lika villkor. Den
gemensamma jordbrukspolitiken bör reformeras med
utgångspunkt i 1992 års reform av CAP. Det innebär en
utveckling av dagens CAP och inte en avveckling. Då
marknadsprisstödet successivt kommer att sänkas måste ett
ekonomiskt gränsskydd garantera EU:s
självförsörjningsgrad.
Ställ krav i kommande internationella
förhandlingar
Inför kommande WTO-förhandlingar måste Sverige i EU
inta mer bestämda krav utifrån de miljö- och
djurskyddsbestämmelser som ställs på europeiskt jordbruk
och på livsmedelsprodukter som förs in på den gemensamma
marknaden. Det krävs en mer offensiv hållning där det gäller
att slå vakt om svenska och europeiska intressen kring
jordbruksproduktionen och dess inriktning mot ett mer
ekologiskt hållbart jordbruk beträffande miljöaspekter och
djurhållning.
Kristdemokratiska utgångspunkter för en CAP-
reform
Livsmedelsproduktion kan inte helt jämställas med annan
näringsverksamhet, eftersom vi medborgare vill försäkra oss
om att på nära håll producera kvalitetslivsmedel för vår
basförsörjning. Reformeringen av EU:s jordbrukspolitik
måste ske på ett sådant sätt att lika konkurrensvillkor för
jordbrukare i olika EU-länder upprätthålls. Likvärdiga regler
och principer bör gälla med möjlighet till lokala variationer
som näringen själv genererar beroende på anpassningen till
klimatförhållanden.
Konsekvensanalyser för Sverige
Inför den förestående reformen av EU:s CAP-politik är det
mycket angeläget att Sveriges bidrag inte endast blir att
teoretiskt förfäkta en snabb och allmän avreglering utan att
varje steg i avregleringen har en djup förankring i en
framtidsinriktad svensk landsbygdspolitik. Därför måste vårt
agerande i Bryssel grundas på löpande konsekvensanalyser
av vad som händer med svensk landsbygd i de olika steg vår
regering föreslår EU. Här måste företrädare för såväl
jordbruk som övrig landsbygdsnäring vara involverad i
dialog och utredningsarbete.
Jord- och skogsbruket är en viktig svensk förutsättning för en levande
landsbygd som idag ger oss tusentals arbetstillfällen i livsmedels- och
skogsindustri. För att få en helhetsbild av jordbrukets betydelse bör olika
typer av konsekvensanalyser genomföras löpande. Dessa bör belysa
jordbrukets betydelse för sysselsättning, försörjningsberedskap, bevarandet
av det öppna landskapet, boende och service på landsbygd etc. En analys bör
sakligt kartlägga vilka förhållanden som råder gentemot omvärlden
beträffande den svenska lantbrukarens ekonomiska konkurrenssituation i
relation till lantbrukare i varje annat EU-land. Regeringen bör snarast
återkomma till riksdagen med en sådan konsekvensanalys för att användas
som underlag för det fortsatta reformarbetet. Nya modeller för bra
konsekvensanalyser bör prövas som passar in i vår nya roll som en
förhandlingspart i ett större sammanhang inom EU.
Skaraborg bör bli Sveriges prognosområde
För att snabbt och effektivt kunna utreda konsekvenserna av
ett tilltänkt förändrat jordbrukspolitiskt beslut inom CAP-
reformen borde Sverige arbeta med ett prognosområde där
man snabbt, och utan allt för stora arbetsinsatser, kan testa
konsekvenserna för Sveriges del.
Enligt min bedömning skulle Skaraborg vara ett mycket lämpligt område
där de flesta landsbygdskaraktärer utom ren fjällnatur finns representerade.
Skaraborg innehåller allt från intensivt slättjordbruk till produktion i mindre
skala i skogs- och mellanbygder. Där finns också en god representation av
skogs-, sjö- och bergsområden samt exempel på naturreservatens roll i
kulturlandskapet. Skaraborgs livsmedelsproduktion utgör ca 10 % av svenskt
livsmedelsbehov av alla sorters baslivsmedel. I länet finns de flesta
förädlingsindustrier representerade som är direkta efterföljare till jordbrukets
primärproduktion. Skara har en rad statliga institutioner för svenskt jordbruk
och kommer att bli centrum för jordbruksfrågor i det nya västsvenska länet
Västra Götaland.
Med en något utökad resurs för Länsstyrelsens lantbruksenhet i Skara
skulle den kunna utvecklas till flexibel analysgrupp som testar olika
landsbygdspolitiska förslag som växer fram inom CAP-reformen. Genom att
applicera de olika förslagen på de förhållanden som finns i Skaraborg skulle
man snabbt kunna dra verklighetsgrundade konsekvenser till hur det skulle
falla ut för hela Sverige. Denna typ av konsekvensanalyser skulle sannolikt
uppfylla krav på både snabbhet, kvalitét och mycket låga kostnader.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om svenska riktlinjer inför förestående förhandlingar om en
reformerad CAP-reform inom EU,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att nya former för löpande konsekvensutredningar bör prövas
under förhandlingarnas gång och att Skaraborg bör utgöra prognosområde.