Jämförd med det i hög grad mekaniserade jordbruket är
trädgårdsodlingen ofta mer småskalig och arbetsintensiv.
Konkurrensen mellan importvaror och det som produceras
inom landet är ofta hård. I sydligare länder kan kostnaderna
för arbetskraft vara lägre och behovet av att tillföra energi
mindre; samtidigt blir transporterna längre och
miljöbelastningen därigenom större. Avgörande för den
svenska trädgårdsnäringens konkurrenskraft är bl a att den
bedrivs så rationellt som möjligt med maximalt utnyttjande
av ändamålsenlig teknik och växtmaterial som är väl
anpassat till våra betingelser. För en positiv utveckling av
den svenska trädgårdsodlingen krävs således - som inom
andra samhällsområden - adekvat forskning och
utvecklingsarbete.
Skogs- och jordbrukets forskningsråd (SJFR) har år 1996 i sin rapport
Trädgårdsnäringsforskning redovisat en genomgång av den svenska
trädgårdsforskningen och lämnat förslag till förändringar och utvecklings-
åtgärder inom detta område. Genom olika åtgärder av detta slag kan den
svenska trädgårdsnäringens konkurrenskraft öka, vilket bl a främjar
sysselsättningen i många kommuner med liten andel sysselsatta i industriell
verksamhet.
Trädgårdsforskningen har samtidigt ett vidare syfte. Genom den före-
språkade inriktningen mot ekologisk odling främjas utvecklingen mot det
ekologiskt hållbara samhället, särskilt som forskningsresultaten också kan
komma den omfattande fritidsodlingen och den s k grönytesektorn till del.
I flera EU-länder finansieras utvecklingsarbete, information och
rådgivning på trädgårdsområdet genom branschavgifter, som är obligatoriska
för alla företag i branschen. Verksamheten, som i huvudsak styrs av
branschen själv, bidrar till att öka trädgårdsföretagens konkurrenskraft. En
liknande lösning för svensk del skulle kunna bidra till ökad sysselsättning
och en mer ekologiskt inriktad produktion. Utan denna typ av samverkan
mellan trädgårdsföretagen kommer dessa i ett sämre konkurrensläge jämfört
med länder där en sådan branschsamverkan är föreskriven. Den bör
emellertid vara obligatorisk, eftersom det på kort sikt kan löna sig att
illojalt
stå utanför en samverkan på frivillig grund.
En förstärkning av den svenska trädgårdsnäringen på här nämnt sätt bör
även komma övrig trädgårdsverksamhet inom landet till godo, såväl fritids-
odlingen som den s k grönytesektorn. Ett exempel är att ett branschstöd till
Trädgårdsodlingens Elitplantstation skulle vara till fördel för all slags
trädgårdsodling och särskilt kunna främja omställning till nya grödor och
ekologisk odling. För närvarande saknas långsiktig finansiering av
verksamheten vid denna station.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om trädgårdsforskning,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om obligatoriska branschavgifter inom trädgårdsnäringen.