Jämförd med det i hög grad mekaniserade jordbruket är trädgårdsodlingen ofta mer småskalig och arbetsintensiv. Konkurrensen mellan importvaror och det som produceras inom landet är ofta hård. I sydligare länder kan kostnaderna för arbetskraft vara lägre och behovet av att tillföra energi mindre; samtidigt blir transporterna längre och miljöbelastningen därigenom större. Avgörande för den svenska trädgårdsnäringens konkurrenskraft är bl a att den bedrivs så rationellt som möjligt med maximalt utnyttjande av ändamålsenlig teknik och växtmaterial som är väl anpassat till våra betingelser. För en positiv utveckling av den svenska trädgårdsodlingen krävs således - som inom andra samhällsområden - adekvat forskning och utvecklingsarbete.
Skogs- och jordbrukets forskningsråd (SJFR) har år 1996 i sin rapport Trädgårdsnäringsforskning redovisat en genomgång av den svenska trädgårdsforskningen och lämnat förslag till förändringar och utvecklings- åtgärder inom detta område. Genom olika åtgärder av detta slag kan den svenska trädgårdsnäringens konkurrenskraft öka, vilket bl a främjar sysselsättningen i många kommuner med liten andel sysselsatta i industriell verksamhet.
Trädgårdsforskningen har samtidigt ett vidare syfte. Genom den före- språkade inriktningen mot ekologisk odling främjas utvecklingen mot det ekologiskt hållbara samhället, särskilt som forskningsresultaten också kan komma den omfattande fritidsodlingen och den s k grönytesektorn till del.
I flera EU-länder finansieras utvecklingsarbete, information och rådgivning på trädgårdsområdet genom branschavgifter, som är obligatoriska för alla företag i branschen. Verksamheten, som i huvudsak styrs av branschen själv, bidrar till att öka trädgårdsföretagens konkurrenskraft. En liknande lösning för svensk del skulle kunna bidra till ökad sysselsättning och en mer ekologiskt inriktad produktion. Utan denna typ av samverkan mellan trädgårdsföretagen kommer dessa i ett sämre konkurrensläge jämfört med länder där en sådan branschsamverkan är föreskriven. Den bör emellertid vara obligatorisk, eftersom det på kort sikt kan löna sig att illojalt stå utanför en samverkan på frivillig grund.
En förstärkning av den svenska trädgårdsnäringen på här nämnt sätt bör även komma övrig trädgårdsverksamhet inom landet till godo, såväl fritids- odlingen som den s k grönytesektorn. Ett exempel är att ett branschstöd till Trädgårdsodlingens Elitplantstation skulle vara till fördel för all slags trädgårdsodling och särskilt kunna främja omställning till nya grödor och ekologisk odling. För närvarande saknas långsiktig finansiering av verksamheten vid denna station.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om trädgårdsforskning,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om obligatoriska branschavgifter inom trädgårdsnäringen.
Stockholm den 2 oktober 1997
Björn Ericson (s) Dag Ericson (s)