Det norrländska jordbruket måste kunna bevaras och
utvecklas om hela Sverige ska leva och om Sverige ska vara
föregångsland vad gäller uthållig tillväxt, regional balans,
landsbygdsutveckling och ökad sysselsättning. Ett
livskraftigt jordbruk, som ger förutsättningar för en lokal och
regional livsmedelsproduktion av hög kvalitet, är också en
viktig del i den infrastruktur som behövs för en levande
landsbygd.
En särskild betydelse, både regionalpolitisk och kulturhistorisk, har
jordbruket i de fjällnära områdena. Lappland började koloniseras av
nybyggare på 1600-talet. De första nybyggarna i Åsele och Lycksele
lappmarker var av finsk härkomst. Norra Lappland koloniserades från
Tornedalen. Alltsedan dess har jordbruk bedrivits i Norrlands inland. Detta
utgör sålunda en viktig kulturhistorisk epok i svensk historia. Nu är
jordbruksnäringen starkt hotad och många jordbrukare har försvunnit under
de senaste åren. De olika framförhandlade EU-stöden har hittills inte kunnat
kompensera detta. Delvis beror detta på att de fjällnära områdena varit
underkompenserade redan innan EU-inträdet, och delvis beror det på den
annorlunda struktur och de olika förutsättningar som finns för att bedriva
jordbruk i Norrlands inland. Jordbrukets kulturvärden och villkor i fjällnära
områden är unika. Det handlar oftast om små gårdar, det är långa avstånd
och stor andel arrenderad mark. Förutsättningarna att odla spannmål är små.
Mjölkkor med vallproduktion är basen. I medeltal har en mjölkbonde 13 kor.
Avstånd och geografi gör att möjligheterna att rationalisera är minimala.
1974 fanns 1421 mjölkgårdar i Västerbottens läns sju inlandskommuner.
1995 dvs 21 år senare finns 169. Om den prognos som gjorts av LRF slår in
kommer ytterligare ett 70-tal gårdar med mjölkkor att läggas ner fram till
sekelskiftet. Antalet kor beräknas minska med 14 %, antal företag med 43 %
samt brukad åkerareal med 23 %. Det säger sig självt att jordbruks-
produktionen har nått en kritisk gräns. När avstånden mellan varje mjölk-
producent ökar blir marginalkostnaden för mjölkhämtning hög och hela
näringen riskerar att slås ut. Då försvinner också det kulturarv som skapats
av generationers nybyggare och en viktig del av infrastrukturen slås ut.
Ovanstående beskrivning avser Västerbottens län, men utvecklingen är
likartad i Norrbottens och Jämtlands län.
De mycket speciella förhållanden som råder i de fjällnära kommunerna har
inte sin motsvarighet någon annanstans inom EU. Allt detta motiverar
införandet av en särskild fjällmiljöersättning, ett stödprogram som kan skapa
förutsättningar för det fåtal jordbruk som finns i det fjällnära området att
överleva. En kombination av miljöstöd, öppet landskapsstöd och kulturmiljö-
stöd, som kompenserar för stora avstånd och små enheter.
Regeringen bör ges i uppdrag att tillsammans med berörda länsstyrelser
och mjölkproducenter utarbetar ett program för fjällnära kulturmiljöstöd.
Vänsterpartiet har avsatt 20 miljoner kronor inom ramen för miljöstöden i
årets budgetmotion för ett sådant stöd.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att utarbeta ett särskilt program för fjällnära miljökulturstöd.