Det norrländska jordbruket måste kunna bevaras och utvecklas om hela Sverige ska leva och om Sverige ska vara föregångsland vad gäller uthållig tillväxt, regional balans, landsbygdsutveckling och ökad sysselsättning. Ett livskraftigt jordbruk, som ger förutsättningar för en lokal och regional livsmedelsproduktion av hög kvalitet, är också en viktig del i den infrastruktur som behövs för en levande landsbygd.
En särskild betydelse, både regionalpolitisk och kulturhistorisk, har jordbruket i de fjällnära områdena. Lappland började koloniseras av nybyggare på 1600-talet. De första nybyggarna i Åsele och Lycksele lappmarker var av finsk härkomst. Norra Lappland koloniserades från Tornedalen. Alltsedan dess har jordbruk bedrivits i Norrlands inland. Detta utgör sålunda en viktig kulturhistorisk epok i svensk historia. Nu är jordbruksnäringen starkt hotad och många jordbrukare har försvunnit under de senaste åren. De olika framförhandlade EU-stöden har hittills inte kunnat kompensera detta. Delvis beror detta på att de fjällnära områdena varit underkompenserade redan innan EU-inträdet, och delvis beror det på den annorlunda struktur och de olika förutsättningar som finns för att bedriva jordbruk i Norrlands inland. Jordbrukets kulturvärden och villkor i fjällnära områden är unika. Det handlar oftast om små gårdar, det är långa avstånd och stor andel arrenderad mark. Förutsättningarna att odla spannmål är små. Mjölkkor med vallproduktion är basen. I medeltal har en mjölkbonde 13 kor. Avstånd och geografi gör att möjligheterna att rationalisera är minimala.
1974 fanns 1421 mjölkgårdar i Västerbottens läns sju inlandskommuner. 1995 dvs 21 år senare finns 169. Om den prognos som gjorts av LRF slår in kommer ytterligare ett 70-tal gårdar med mjölkkor att läggas ner fram till sekelskiftet. Antalet kor beräknas minska med 14 %, antal företag med 43 % samt brukad åkerareal med 23 %. Det säger sig självt att jordbruks- produktionen har nått en kritisk gräns. När avstånden mellan varje mjölk- producent ökar blir marginalkostnaden för mjölkhämtning hög och hela näringen riskerar att slås ut. Då försvinner också det kulturarv som skapats av generationers nybyggare och en viktig del av infrastrukturen slås ut.
Ovanstående beskrivning avser Västerbottens län, men utvecklingen är likartad i Norrbottens och Jämtlands län.
De mycket speciella förhållanden som råder i de fjällnära kommunerna har inte sin motsvarighet någon annanstans inom EU. Allt detta motiverar införandet av en särskild fjällmiljöersättning, ett stödprogram som kan skapa förutsättningar för det fåtal jordbruk som finns i det fjällnära området att överleva. En kombination av miljöstöd, öppet landskapsstöd och kulturmiljö- stöd, som kompenserar för stora avstånd och små enheter.
Regeringen bör ges i uppdrag att tillsammans med berörda länsstyrelser och mjölkproducenter utarbetar ett program för fjällnära kulturmiljöstöd.
Vänsterpartiet har avsatt 20 miljoner kronor inom ramen för miljöstöden i årets budgetmotion för ett sådant stöd.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att utarbeta ett särskilt program för fjällnära miljökulturstöd.
Stockholm den 5 oktober 1997
Maggi Mikaelsson (v) Bengt Hurtig (v)