Ett ekologiskt hållbart samhälle är en förutsättning för att
människan skall överleva som art på jorden. Naturen klarar
sig bra utan människan, men människan klarar sig inte utan
naturen. I det hållbara samhället har livsmedelsproduktionen
en central roll. Så ser det inte ut idag. Trots att världens
jordbruksproduktion fördubblats sedan 1960 svälter 800
miljoner människor. Det visar med önskvärd tydlighet att
västvärldens modell för livsmedelsproduktion och -
fördelning inte håller i ett globalt perspektiv. Under hela
1900-talet har jordbruket utvecklats bort från de
förutsättningar som utgör grunden för en uthållig produktion.
Med industrisamhället som förebild har det överordnade
målet varit att öka jordens och arbetskraftens produktivitet
med hjälp av inköpt energi, konstgödsel, bekämpningsmedel
och andra insatsmedel. Priset är ökad resursförbrukning och
skador på natur och miljö. För att säkra mänsklighetens
överlevnad måste dagens livsmedelsproduktion och
utnyttjande av naturresurser ställas om så att de blir
långsiktigt hållbara.
Utgångspunkt och mål skall vara ett ekologiskt jordbruk. I ett sådant
eftersträvas en kretsloppsbaserad och långsiktigt uthållig jordbruksproduk-
tion. Det som kännetecknar en sådan produktion är att den
utgår från lokala förnybara resurser
effektivt utnyttjar solenergin och de biologiska systemens möjligheter
bevarar åkerjordens bördighet
maximerar recirkulation av växtnäring och organiskt material
minimerar behovet av ändliga resurser och därmed miljöpåverkan genom
läckage av restprodukter
inte använder naturfrämmande ämnen
bidrar till att bevara den genetiska mångfalden i produktionen såväl som i
jordbrukslandskapet
ger husdjuren betingelser som tillåter dem ett naturligt beteende
För att möjliggöra en utveckling mot ett jordbruk som kan
uppfylla ovanstående kriterier krävs en ny
samhällsinriktning, med en helhetssyn på produktion och
konsumtion. Kretsloppets principer måste genomsyra all
verksamhet. Från handelsvillkor och transporter till
bostadsplanering och avfallshantering. Det kortsiktigt
ekonomiskt lönsamma måste ersättas av det långsiktigt
ekologiskt hållbara. Självklart är detta en process som
kommer att ta tid och den kommer också att vara smärtsam
på många sätt för västvärldens befolkning som kommer att få
kännas vid de största förändringarna, men det finns inget
alternativ. Framtiden är redan här och det är nödvändigt att ta
några steg på vägen mot det ekologiskt hållbara samhället.
Ekologiskt jordbruk i Sverige
Det ekologiska lantbruket är under snabb utveckling i
Sverige. Efterfrågan på ekologiskt odlade livsmedel är större
än produktionen trots att den ökar. Riksdagen beslutade 1994
att sätta upp målet att 10 % av Sveriges åkerareal skall läggas
om till ekologisk odling till år 2000. EU-medlemskapet
innebar att Sverige inrättade ett särskilt stöd för ekologisk
odling. Stödet utgår i form av ett arealstöd för åkermark,
samt åtgärder för utbildning, information och
demonstrationsprojekt. Alla jordbruksgrödor och
frilandsodlade trädgårdsgrödor som används till foder-,
livsmedels-, och utsädesproduktion samt ettåriga
gröngödslingsgrödor är stödberättigade. För ekologisk
djurhållning lämnas stöd till foderproduktion för kor, svin,
får och getter. Den satsning som gjorts under de senaste åren
har varit mycket värdefull. Rådgivningen, forskning, försöks-
och utvecklingsverksamhet har fått ett rejält uppsving genom
miljöprogrammet. Totalt har ca 100 miljoner kronor anslagits
under en treårsperiod. De direkta arealstöden för ekologisk
produktion gick 1996 till mer än 8 000 bönder och 162 000
hektar. För 1997 pekar de preliminära siffrorna på att mer än
11 000 bönder kommer att delta i den ekologiska
produktionen.
Förändringar i nuvarande stöd
I proposition 1997/98:2 föreslås att det ekologiska stödet
utvidgas till att också omfatta ekologisk frukt- och bärodling
vilket är positivt. Däremot är det mycket märkligt att
regeringen inte föreslår att höns skall omfattas av det
ekologiska stödet. Den ekologiska äggproduktionen är ännu
liten, men den växer. Mot bakgrund av att burägg kommer
att produceras ännu under ett antal år skulle ett stöd till
ekologisk äggproduktion vara en viktig psykologisk signal
till branschen. Vänsterpartiet föreslår därför att den
ekologiska äggproduktionen införs i stödet till ekologisk
odling.
Det finns också en del andra skevheter i dagens stöd som Vänsterpartiet
föreslår förändringar i. De är:
Stödet till allmän information om ekologisk produktion och
marknadsutvecklande åtgärder.
Konsumenternas intresse för ekologisk mat har ända från
början varit främsta drivkraften bakom framväxten av det
ekologiska lantbruket. Det är alltså helt avgörande att
expansionen av den ekologiska produktionen går hand i hand
med en utveckling av eko-marknaden. Under de senaste åren
har medlen minskat trots att produktionen och anslutningen
till det ekologiska jordbruket ökat. 1993/94 var anslaget
4,9 miljoner kronor för att 1997 ha minskat till 2 miljoner
kronor. Idag upplevs situationen som kritisk, eftersom de
ekologiska organisationerna inte längre har resurser att möta
de växande önskemålen om information från allmänheten,
skolor, kommuner och landsting, andra ideella organisationer
m.fl. Önskemål som normalt inte handlar om direkt
förmedling av produkter, men som ofta lägger grunden för en
framtida expansion till nya kundkategorier. Storköken i olika
offentliga institutioner är till exempel en grupp som idag är
mycket intresserade, men som inte kan tas om hand på ett
systematiskt sätt. Idag finns äntligen de produktvolymer som
skulle göra det möjligt för dem att börja köpa ekologiskt i
stor skala. Men det finns inte resurser att hjälpa dem att
förändra upphandlingsrutiner, utbilda personal m.m.
Som jämförelse har den danska regeringen satsat mycket beslutsamt med
100 procent nationella medel för att utveckla både den inhemska marknaden
och exporten. Den anslår närmare 50 miljoner danska kronor per år till
ekologisk produktutveckling, marknadsutveckling, konsumentinformation
samt till att stimulera övergång till ekologiska inköp på offentliga
institutioner.
Vänsterpartiet har i budgetmotionen anslagit 6 miljoner kronor för 1998
och dessutom anvisat en högre ram för kommande år till detta ändamål.
Möjligheten att utträda ur det ekologiska programmet.
Det finns ingen ovillkorlig rätt att lämna det ekologiska
programmet utan sanktioner om reglerna ändras under
avtalstidens gång, något som strider mot alla normala
rättssäkerhetsprinciper. Vänsterpartiet föreslår att
programmet ändras så att det blir möjligt.
Stödet till ekologisk grönsaksodling.
För de ekologiska grönsaksodlarna utgör nuvarande stöd
inget större incitament. De får visserligen samma
arealsumma som jordbrukare i allmänhet, men jämfört med
produktionsvärdet per hektar är stödet försumbart.
Vänsterpartiet föreslår att stödet höjs inom budgetramen, till
medfinaniseringsgränsen 2 500 kronor per hektar.
Obalansen i stödet till ekologisk växtodling och ekologisk djurhållning.
Det råder en obalans i stödet till ekologisk växtodling
(mellan 900 och 1 600 kr/ha) och ekologisk djurhållning(ca
300 kronor per hektar vid typiska beläggningar). Av
Jordbruksverkets redovisning framgår tydligt att effekten av
den nuvarande fördelningen blivit mycket kraftig anslutning
till växtodlingsstödet, och mycket svag till djurhållningen.
Vänsterpartiet föreslår att denna snedfördelning beaktas i det
nya stödprogrammet för kommande femårsperiod.
Övriga förslag till förändringar
Ekologisk biodling
Ekologisk biodling är av stor betydelse inom ekologisk
produktion. Dagens stödsystem som i huvudsak är
arealbaserade passar inte för biodling. Vänsterpartiet föreslår
därför att en modell för stöd till ekologisk biodling skall ingå
i förslaget till det nya stödprogrammet för kommande
femårsperiod.
Regionala mål
Av Jordbruksverkets utvärdering framgår att den ekologiska
åkerarealen år 1996 utgjorde 5,8 % av den totala. Det
betyder att målet om 10 % år 2000 är drygt halvvägs.
Variationerna är dock stora mellan olika län. Medan
Jämtlands och Västernorrlands län toppar statistiken med
närmare en tredjedel av länens totala åkerareal i ekologisk
produktion ligger typiska jordbrukslän som t ex Skåne och
Skaraborg mycket sämre till. I före detta Malmöhus län
utgjorde den ekologiskt odlade arealen endast 1,1 % av den
totala 1996. Det är därför nödvändigt att också införa
regionala mål för den ekologiska produktionen. Framförallt i
de län som har en låg anslutning bör länsstyrelsen
tillsammans med jordbrukets olika organisationer ges i
uppdrag att analysera orsakerna och utarbeta förslag på
åtgärder för att höja anslutningsgraden.
Ett nytt mål för det ekologiska jordbruket
Det behövs ett nytt mål för det ekologiska jordbruket efter år
2000, som också bör innehålla ett mål för djurproduktion
såväl som mål för frukt- och trädgårdsproduktionen.
Regeringen bör tillsammans med näringen ges i uppdrag att
återkomma med förslag till ett sådant mål.
Utveckla begreppet ekologiskt jordbruk
Hittills har den ekologiska jordbruksproduktionen framför
allt varit inriktad på att skapa produktionsmetoder utan
bekämpningsmedel och konstgödning. Nu är det dags att ta
nästa steg på uthållighetsskalan. Tre av de problem som finns
i dagens ekologiska produktion är näringsläckage, långväga
transporter och användningen av fossila bränslen. Att
utveckla skötselmetoder och gödselhantering som leder till
ett minskat näringsläckage måste vara en prioriterad uppgift.
På motsvarande sätt är beroendet av fossila bränslen för
jordbruksredskap, liksom behovet av långa transporter,
områden där det ekologiska jordbruket måste hitta alternativa
lösningar för att bli långsiktigt hållbart.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om rätt att lämna det ekologiska programmet utan sanktioner om
reglerna ändras under avtalstidens gång,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om stödet till ekologisk grönsaksodling,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om obalans i stödet till ekologisk växtodling (från 900 till 1 600
kr/ha) och ekologisk djurhållning,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att en modell för stöd till ekologisk biodling skall ingå i förslaget
till det nya stödprogrammet för kommande femårsperiod,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att införa regionala mål för den ekologiska produktionen,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om ett nytt mål för det ekologiska jordbruket efter år 2000,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att utveckla begreppet ekologiskt jordbruk.
Stockholm den 5 oktober 1997
Maggi Mikaelsson (v)
Lennart Beijer (v)
Owe Hellberg (v)
Karl-Erik Persson (v)
Hanna Zetterberg (v)