Livsmedelsindustrin är en mycket betydelsefull del av svensk
industri. En omsättning på 114 miljarder kronor 1995 gör
denna industrigren till landets näst största av
tillverkningsindustrins delbranscher. Produktionens värde
motsvarar ca 14 procent av tillverkningsindustrins totala
produktionsvärde. Mätt i antal sysselsatta är
livsmedelsbranschen vår tredje största näringsgren, då var
tionde som arbetar i tillverkningsindustrin är anställd i ett
företag som tillverkar livsmedel.
Svenska livsmedel håller hög kvalitet. Goda och rationella produktions-
förutsättningar i ett gynnsamt klimat och med höga miljömässiga och
djuretiska krav borgar för en produktion med mycket hög konkurrenskraft i
ett internationellt perspektiv.
Sveriges EU-inträde har inneburit ökade möjligheter för livsmedels-
branschen. Öppnade gränser som ger tillgång till en helt annan marknad har
medfört en positiv framtidstro, men för att bli stark och attraktiv krävs
intressanta och kvalificerade produkter. Exporten ökade 1994 med 35
procent och 1995 med 30 procent, med ett exportvärde på 13,6 miljarder
kronor. Men konkurrensen är hård, och vi får inte bortse från det faktum att
alla länder i Europa är stora livsmedelsproducenter. Enbart till EU-länderna
ökade exporten 1995 med hela 85 procent jämfört med 1994.
En väl fungerande råvaruproduktion och livsmedelsindustri som ges
möjligheter att utvecklas på rätt sätt har följaktligen mycket stor betydelse
såväl för konsumenter och råvaruproducenter som för vår export.
Konkurrenshinder jämfört med
Danmark
Huvuddelen av råvarorna till livsmedelsindustrin kommer
från svenskt jordbruk.
Det svenska jordbruket ser av naturliga skäl det danska jordbruket som en
stark konkurrent som leverantör till livsmedelsindustrin. Det svenska
jordbruket har flera konkurrensnackdelar som en följd av politiska beslut.
De svenska energiskatterna är betydligt högre än i Danmark och ger en
ökad kostnadsbelastning bl.a. i köttproduktionen. Den kan beräknas till ca
50 öre per kg griskött. Därav utgörs ca 35 öre per kg av ökade kostnader för
foderproduktionen. Energiskatter finns också i Danmark, men är avdragsgilla
i momsberäkningen och utgör därför ingen belastning (SOU 1997:25).
För att ge svenskt jordbruk konkurrensneutralitet gentemot danskt och
övrigt europeiskt jordbruk måste fördyrande energiskatter lyftas av
jordbruket. Jordbruket måste åter få använda s.k. grön diesel. Jordbruket
borde också jämställas med övrig svensk industri när det gäller elskatten.
Spannmål som torkas och mals till djurfoder i ett jordbruksföretag belastas
med elskatt, medan samma foder befrias från elskatt om det mals i ett
foderindustriföretag. Det är orimligt att särskilja och skattebelasta en
produktionsgren i svenskt näringsliv på det sätt som för närvarande görs.
Forskning och utveckling nödvändig
Konsumtionsmönster ändras allt snabbare. Krav på livsmedel
med nya egenskaper ökar och därmed behov av allt större
resurser för forskning och utveckling.
Livsmedelsforskningen har hittills haft låg prioritet i Sverige och
branschen har av olika skäl satsat relativt lite på FoU.
Livsmedelsforskning är av avgörande betydelse för att stärka den svenska
livsmedelsindustrins konkurrenskraft i den förändrade marknadssituation
som EU-medlemskapet inneburit. En stark livsmedelsforskning är också
nödvändig ur samhällets/konsumentens synvinkel.
SOU1997:25, Svensk mat på EU-fat.
Vi kunde inte ha uttryckt det bättre själva. Ett ökat intresse
för svenska livsmedel inom EU-området kan ge möjligheter
till fler arbetstillfällen inom hela livsmedelsbranschen.
Angelägna programområden
Inom livsmedelsforskningen kan man urskilja två särskilt
angelägna pro-
gramområden:
Framtidens livsmedelsteknologier
Livsmedel med unika kvalitetsegenskaper
Det första gäller en kunskapsutveckling som stödjer
industrins framtida utveckling av processer, teknologier och
produktionsmetoder och det andra bör inriktas mot
egenskaperna hos framtidens produkter. En stor
exportpotential för svensk livsmedelsindustri ligger i
produkter med unik kvalitet, ett begrepp som kan innefatta
många olika aspekter och typer av livsmedel.
Några exempel:
Bekväma livsmedel (snabbtillagat)
Naturliga och rena livsmedel (Krav och liknande)
Speciella säkerhetskriterier, t ex fria från allergener
Unika sensoriska egenskaper i fråga om smak och lukt etc
Unika näringsegenskaper, så kallade "functional foods"
Exempel på redan framtagna produkter av sistnämnda slag
från livsmedelsforskningen i Lund är hälsodrycken Pro Viva
och havremjölk, som är på väg att bli en exportframgång.
Livsmedel med särskilda egenskaper
Folkhälsoaspekten bör särskilt uppmärksammas i
livsmedelsforskningen. Det behövs fördjupad forskning
kring hur ämnen i livsmedel påverkar funktioner i den
mänskliga kroppen. Sådan forskning är central för för att
utveckla livsmedel med särskilda värden ur hälsosynpunkt.
Sådan mat - functional foods - kan förväntas få en ökad
efterfrågan. Det är också viktigt att oklarheter i
gränsdragningen mellan livsmedel och läkemedel reds ut.
Utvecklingen på detta område får inte hämmas p.g.a.
stelbenta regelsystem.
Livsmedel i konsumentperspektiv
Konsumenter följer nya trender i allt högre utsträckning och
med allt kortare anpassningstider. Krav på livsmedel med
hög kvalitet, säkra livsmedel och bekväma livsmedel ökar,
och därmed behovet av en marknadsorienterad
utvecklingsprocess.
Hushållens förutsättningar, sammansättning och vanor har kraftigt
förändrats under senare år. Samhällsvetenskaplig forskning är nödvändig för
att kunna ge oss ökad kunskap om hushållens villkor, behov och beteenden.
Det gäller såväl det enskilda hushållet som storhushållet.
Livsmedelsforskningen
Forskning på lantbruks- och livsmedelsområdet bedrivs
huvudsakligen vid SLU i Alnarp, Lunds universitet, SLU i
Uppsala och SIK i Göteborg.
Det statliga stödet till livsmedelsforskningen i Sverige kommer bland
annat från forskningsråden. Skogs- och jordbrukets forskningsråd (SJFR) har
fått det övergripande ansvaret för livsmedelsforskningen. Volymen är dock
förhållandevis liten för att medge tvärvetenskapliga satsningar. Vidare finns
gränsdragningsproblem gentemot Teknikvetenskapliga forskningsrådet
(TFR) när det gäller livsmedelsteknisk forskning och Medicinska forsknings-
rådet (MFR) när det gäller näringsforskning med risk för att viktiga områden
faller "mellan stolarna".
Den svenska livsmedelsforskningen har emellertid inte svarat mot
branschens utveckling och stigande behov. Satsningarna har i princip varit
oförändrande under de senaste 15-20 åren. Trots branschens stora betydelse i
olika avseenden har medelstilldelningen varit mycket blygsam. Omfattningen
av svensk livsmedelsforskning ligger totalt på knappt 480-500 miljoner
kronor per år, varav de offentliga medlen utgör 80-100 miljoner. Industrin
satsar fyra gånger så mycket på FoU. I förhållande till det totala
produktionsvärdet är dock andelen som avsätts till FoU förhållandevis låg,
endast 0,25 procent. I de flesta andra industribranscher är den högre.
Det borde vara av intresse såväl för staten som för industrin att de
befintliga resurserna vid universitet, högskolor och forskningsinstitut
används optimalt. Hittills har forskningen bedrivits vid ett antal högskolor
utan egentlig samordning och utan ett gemensamt mål.
Sverige behöver få till stånd en offensiv livsmedelspolitisk strategi som bör
innehålla ett samordnat och ökat nationellt program för forskning och
utveckling inom livsmedelsområdet, där universitet, högskolor,
forskningsinstitut och industrin aktivt samverkar i syfte att stärka
livsmedelsindustrins konkurrenskraft.
(SOU 1997:25, Svensk mat på EU-fat)
Om Sverige skall ha en chans att lyckas med sina ambitioner
att vidga marknadsandelarna i ett internationellt perspektiv
med nya högkvalitativa produkter, så måste
forskningsresurserna samordnas bättre.
Regeringen bör verka för att en bättre samordning av forskningsinsatserna
kan komma till stånd i samverkan med näringslivet och jordbruket.
Första steget till något som kan betecknas som ett centrum för
livsmedelsforskning har nyligen tagits genom att ett konsortium bildats
mellan Lunds universitet, SLU Alnarp och Ideon Agro Food under namnet
Livsmedelscentrum Lund (LCL).
Dansk livsmedelsindustri omsätter 120 miljarder Dkr och är alltså något
större än den svenska.
Genom att satsa på ett stort forskningsprogram i offentlig regi, kallat
FÖTEK, försöker Danmark att vidareutveckla sin livsmedelsindustri. Med
FÖTEK har man samordnat FoU-program där staten bidrog med 525 milj
Dkr för första etappen och näringslivet med ungefär lika mycket. Åren 1995-
1997 bidrar staten med 100 milj DK per år till samarbetsprojekt. De flesta
projekten är finansierade med hälften av medlen från företagen och hälften
från samhället. Inom ramen för FÖTEK prövas och beviljas anslag till
forskning inom hela livsmedelskedjan.
Inom ramen för en bättre samordning av forskningen på livsmedels-
området bör också i Sverige fortsatta forskningsmedel satsas utifrån ett
helhetsperspektiv.
Modern förädlingsteknik får inte
hindras
Samtidigt är det lika viktigt att inte belägga FoU på
livsmedelsområdet med restriktioner som kan bromsa upp
och hämma en svensk utveckling. Sålunda är det nödvändigt
att de svenska förädlingsföretagen kan använda samma
förädlingstekniker och förädlingsmaterial som
konkurrenterna utomlands. Annars hamnar de svenska
företagen snart på efterkälken, vilket skulle innebära att
svensk råvaruproduktion inte skulle få tillgång till nytt
konkurrenskraftigt växtmaterial. Detta skulle på kort tid
kunna bli helt förödande för livsmedelsnäringen i landet.
Ett hinder för att få utnyttja modern genteknik i växtförädlingen skulle
dessutom försvåra en utveckling mot mindre miljöbelastande odlingsmetoder
i jordbruk och trädgårdsskötsel.
Regeringsförklaringen
Förslagen i SOU 1997:25, och statsministerns ord i
regeringsförklaringen om att "ytterligare insatser för att
förbättra svensk livsmedelsproduktion övervägs", får inte bli
just bara ord, utan måste ges en reell innebörd i ett markant
ökat stöd till forskning och utveckling på livsmedelsområdet.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen beslutar om återgång till grön diesel för jordbrukets
traktorer och redskap i enlighet med vad som anförts i motionen,1
2. att riksdagen hos regeringen begär en utredning om elskatternas effekter
för jordbruket, dels i förhållande till övrig svensk industri, dels i
förhållande
till danskt och övrigt europeiskt jordbruk i enlighet med vad som anförts i
motionen,1
3. att riksdagen hos regeringen begär förslag om hur en bättre samordning
av forskningsinsatserna kan komma till stånd i samverkan med näringslivet
och jordbruket i enlighet med vad som anförts i motionen,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om vikten av konsumentinriktad forskning,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att oklarheter i gränsdragningen mellan läkemedel och livsmedel
bör utredas,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att hinder inte bör skapas för utnyttjande av modern genteknik.
Stockholm den 2 oktober 1997
Göte Jonsson (m)
Ingvar Eriksson (m)
Carl G Nilsson (m)
Eva Björne (m)
Ola Sundell (m)
Peter Weibull Bernström (m)
Inger René (m)
Anders G Högmark (m)
Lars Björkman (m)
Jan-Olof Franzén (m)
Patrik Norinder (m)