Det svenska jordbruket är en viktig framtidsnäring. Inom
jordbruk och livsmedelsindustri, inklusive underleverantörer,
arbetar i dag ca 290 000 personer. Om man räknar med alla
närliggande verksamheter som är beroende av jordbruk och
livsmedelsindustri blir antalet ännu större. Utifrån den
kunskap och styrka som finns inom näringen och med en
förnuftig och framåtsyftande jordbruks- och
livsmedelspolitik kan såväl sysselsättningen som
livsmedelssidans andel av BNP öka. Vi anser att det är viktig
att ta till vara denna möjlighet.
Det är utifrån detta anmärkningsvärt att regeringen i såväl budget-
propositionen som i proposition 1997/98:2 "Hållbart fiske och jordbruk" inte
klarare markerar jordbruket som en framtidsnäring. Ett konventionellt,
miljömässigt hållbart och ekonomiskt bärkraftigt jordbruk måste även i
framtiden utgöra basen för svensk jordbruks- och livsmedelsproduktion. Från
regeringens sida påtalas miljöaspekterna inom jordbruket utifrån skilda
utgångspunkter, och detta är givetvis viktigt, men däremot saknas en
långsiktig strategi när det gäller grundläggande och långsiktiga framtids-
frågor för jordbruksnäringen. Vi anser att en sådan långsiktig strategi är
nödvändig.
Skatter och avgifter
Ett viktigt motiv för svensk jordbruksnäring när det gällde
medlemskapet i EU var behovet av konkurrensneutralitet.
Detta gällde det gemensamma regelverket inom EU:s ram,
men givetvis också utifrån de nationella förutsättningarna på
politisk nivå. Vi hälsar med stor tillfredsställelse att
regeringen nu, utifrån upprepade krav från Moderata
samlingspartiets sida, äntligen kommit fram till att utnyttja
hela den framförhandlade miljöersättningen. På andra viktiga
områden har regeringen lagt förslag och riksdagsmajoriteten
beslutat om åtgärder som varit mycket negativa för svenskt
jordbruk ur konkurrenssynpunkt. Så har t.ex. höjda diesel-
och energiskatter slagit hårt mot jordbruket. Beträffande
dieselskatten så har Sverige en skattesats som är betydligt
högre än för jordbruket i viktiga konkurrentländer. Detta har
medfört att drivmedelskostnaderna har blivit en tung
utgiftspost. Moderata samlingspartiet kräver i annan motion
att dieselskatten sänks med drygt l,30 kronor per liter.
Övriga moderata förslag och ställningstaganden är:
Sänkt fastighetsskatt
Slopad dubbelbeskattning av avkastningen på kapital
Sänkt bensinskatt
Värnskatten slopas
Grundavdrag för varje barn på 10 000 kronor införs
Sänkt skatt på pensionssparande
Grundavdraget höjs till 10 000 kronor
Avveckling av förmögenhetsskatten och sänkt kapitalskatt
Sänkt egenavgift med 5,95 procent
Utifrån förslag från den socialdemokratiska regeringen har
riksdagen tidigare beslutat om höjda skatter på handelsgödsel
Vi moderater motsatte oss denna höjning. Enligt beslutet
skulle detta leda till mindre kväveläckage. Vi anser att andra
metoder än avgiftshöjningar är bättre sätt att lösa
miljöproblemen. Information, ökad kunskap om vad marken
tål och bättre uppföljning kan vara sådana åtgärder. Det finns
också anledning understryka att det är enbart drygt en
procent av kväveläckaget till Östersjön som kommer från
svenskt åkerbruk. En stor del av detta kommer dessutom
förmodligen från stallgödsel.
Vi anser därför att miljömotivet när det gäller höga avgifter på handels-
gödsel måste utvärderas. Dessa skatter utgör också en konkurrensnackdel för
svenska odlare. Utvärderingen bör ske i samarbete med berörda näringars
företrädare.
Förenkla regelverken
Vi har från moderat sida tidigare kraftigt kritiserat de
krångliga inhemska reglerna när det gäller miljöprogrammen
och då framför allt kulturmiljöprogrammet. Det har visat sig
att de komplicerade reglerna medfört stora nackdelar framför
allt för lantbrukarna men även för ansvariga myndigheter och
då inte minst för länsstyrelserna. Till detta kommer att de
centralt utarbetade reglerna inte varit regionalt eller lokalt
anpassbara och därigenom har också påtagliga miljöförluster
gjorts. I de av regeringen lämnade propositionerna redovisas
vissa förenklingar i nu gällande program. Vi anser emellertid
att längre gående förändringar bör kunna göras redan nu.
Dessa förenklingar bör kunna ske fortlöpande. Detta kan
t.ex. gälla regler som direkt och på kort tid kan motarbeta
bevarande av viktiga naturmiljöer, miljöer som om de
anpassas till nu gällande stereotypa regelverk spolieras för
framtiden.
Inför nästa femårsperiod anser vi att genomgående förenklingar bör göras.
Regelverket måste förutom att det skall göras enklare också bli mera flexibelt
och anpassbart till olika natur- och kulturförutsättningar. Beräknings-
grunderna måste förändras, så anser vi t.ex. att systemet med såväl kvalifika-
tionspoäng som stödpoäng är onödigt krångligt och komplicerat, samtidigt
som det kan slå ut vissa viktiga objekt på administrativa grunder.
Utifrån den ordning som gällde vid framtagande av nuvarande miljöer-
sättningsregler anser vi att en parlamentarisk beredningsgrupp snarast skall
tillsättas med uppgift att arbeta fram ett reviderat regelverk inför nästa
programperiod. Detta bör ske i samarbete med näringen. Denna
beredningsgrupp har då att väga samman de olika intressen som gjort sig
gällande på detta område. Det är mycket angeläget att tidigare gjorda
misstag, vid upprättande av nu gällande regelverk, inte upprepas. Det är
också eftersträvansvärt att samtliga regler, oaktat tid för ikraftträdande,
kommer att gälla från samma tidpunkt.
Som tidigare angivits hälsar vi med stor tillfredsställelse att nu hela
miljöersättningsramen utnyttjas, och att likaså att vårt gamla krav om ett
program för konventionellt jordbruk nu tillgodosetts. Vi vill samtidigt
understryka nödvändigheten av att de nya regelverken blir enkla och lätta att
tolka och administrera.
Utifrån vad som redovisats vill vi redan nu påtala vissa synpunkter
beträffande delprogrammen. Vad gäller delprogrammet för bevarande av
odlingslandskapets biologiska mångfald och kulturmiljövärden ställer vi oss
bakom förslaget att all betesmark skall omfattas, och likaså att programmet
för öppet odlingslandskap utökas. Av praktiska skäl kommer det dock att bli
svårt att nå upp till 100 procent av arealen. Detta måste beaktas i samband
med budgeteringen så att låsningar inte medför att hela det budgeterade
beloppet inte kan utnyttjas.
Beträffande delprogrammet för resurshushållande konventionellt jordbruk
så skall detta enligt förslaget omfatta hela landet, vilket vi tycker är bra. Vi
anser däremot att föreslagna variationer baserade på arealens storlek kommer
att skapa problem. För det första så är ersättningarna motiverade utifrån
miljöinsatser. Dessa miljöbehov varierar inte beroende på åkerarealens
storlek. För det andra kan detta medföra minskat intresse vad gäller
anslutningen till programmet. För det tredje kan det bidra till en uppdelning
av befintliga beredningsenheter i mindre enheter.Vi anser att ersättningen
inte skall vara beroende av arealens storlek.
Utifrån ett tidigare majoritetsbeslut i riksdagen finns nu i budget-
propositionen ett anslag på 35 miljoner kronor för att finansiera den nya
djurdatabasen. Finansieringen skall ske genom avgifter. Vi gick emot den
föreslagna konstruktionen när detta beslut fattades.
Vi anser att en ny prövning måste göras beträffande djurdatabasens
uppbyggnad och organisation och därmed också behovet av finansiering.
Enligt uppgifter från näringen, såväl från LRF som från Mejerierna, så anser
man att verksamheten kan bedrivas till betydligt lägre kostnad är 35 miljoner
kronor. Utifrån den kunskap som näringen besitter måste enligt vår
uppfattning tidigare beslut beträffande djurdatabasen omprövas.
Mjölkkvoterna
Introduktionen av kvotsystemet för mjölk har varit besvärligt
för många lantbrukare. Det ligger i sakens natur att det
uppstår problem när man skall gå in i ett sådant
begränsningssystem. Regeringens förseningar i
genomförandet och den onödiga kopplingen av inhemska
regler i anslutning till kvotfördelningen var olycklig. Den
direkta kopplingen till gödselvårdsanläggningar var ett
sådant nationellt krav som vi moderater motsatte oss. Det är
nu angeläget att onödiga styrande regler sorteras bort ur
systemet.
Vi anser att en fri handel med mjölkkvoter nu skall införas. Detta skulle ge
såväl en billigare och smidigare administration som en möjlighet till mer
flexibla lösningar för enskilda mjölkproducenter.
Hög kvalitet
Den svenska livsmedelsproduktionen liksom djurhållningen
har gjort sig känd för hög kvalitet. Detta skall till stor del
tillskrivas näringen genom aktiva insatser bl.a. genom arbete
med programmet "Mot världens renaste jordbruk" och
miljöhusesynen.
Dessa kvalitetsmål har också visat sig vara viktiga positiva konkurrens-
medel. Vi tror att frågan om kvalitet och god djurhållning kommer att få
ännu större betydelse framöver och då inte minst i anslutning till export av
livsmedel.
Konsumenternas intressen måste hävdas starkt när det gäller livsmedlens
kvalitet och säkerhet. För allt fler konsumenter är etik, miljö och hälsa
avgörande, när de handlar sina livsmedel. Hela det svenska jordbruket har
som målsättning att utforma resurseffektiva, kretsloppsbaserade produktions-
system, som ger låg miljöpåverkan och producerar livsmedel med hög
kvalitet. Svenska jordbruksföretag är också måna om att ge djuren
livsbetingelser, som tillgodoser deras naturliga behov samt bevara och
utveckla ett kulturlandskap med artrikedom och biologisk mångfald.
De regler och förbehåll Sverige förhandlade sig till, såsom frihet från
antibiotika och förbud att använda kadavermjöl, måste värnas. Förståelsen
för de svenska kraven synes öka och goda förhoppningar finns nu om att
även EU i övrigt skall omfattas av dessa regler i en nära framtid. Sverige
skall också arbeta för att de höga djurskyddskrav som finns i vårt land även
skall gälla i övriga EU-länder.
Vi anser dock att hela lantbruket har en nyckelroll i strävan att uppnå en
hållbar utveckling. I ett samhälle med ett miljömål inställt på uthållighet och
cirkulation, är det lantbruket som levererar merparten av de förnybara
råvarorna som livsmedel, bioenergi och industrivaror och som även är
mottagare av organiskt avfall. Därför är det mycket viktigt att också
uppmärksamma och stödja det konventionella jordbrukets strävan till en allt
miljövänligare produktion.
Vägarna till miljövänligare produktion är olika. Övergång till ekologisk
produktion är en, men konventionell produktion, inriktad på minsta möjliga
användning av kemiska hjälpmedel, och en stor medvetenhet då det gäller
kraven på en god miljö, är en annan.
Vi moderater vill framhålla vikten av att samhället på alla sätt stödjer
producenternas strävan till miljövänligare odling oavsett produktionsform.
Då kommer vi också snabbare att kunna uppnå en långsiktigt hållbar
livsmedelsproduktion.
Beträffande djurskyddsfrågorna anser vi att reglerna i första hand skall
utformas utifrån funktionskrav när det gäller god djurhållning och mindre
utifrån fysiska detaljregleringar. Tillämpningen av reglerna beträffande
båspallarnas längd är ett exempel på hur fysiska detaljregler kan komplicera
verksamheten för enskilda brukare.
Jordbruket i norra Sverige
Att möjliggöra en jordbruksproduktion över i princip hela
landet är, och har sedan länge varit, en svensk målsättning i
jordbrukspolitiken.
Målsättningen att bibehålla och utveckla jordbruket i norra Sverige skall
vara densamma nu som före EU-inträdet. Jordbruket, inte minst i Norrlands
glesbygd, har en avgörande betydelse för att upprätthålla sysselsättning,
befolkning, samhällsstruktur och landskapsbild. Jordbruket har också en
viktig roll att spela för att tillgodose en god livsmedelsberedskap.
Målsättningen - ett livskraftigt jordbruk även i Norrland - kräver en
acceptabel nivå på produktionen. Men EU:s jordbrukspolitik har medfört
stora förändringar och har inte varit anpassade till norra Sveriges speciella
förhållanden, vilket lett till problem för många enskilda lantbruksföretag.
Utifrån de erfarenheter vi fått beträffande regelverken efter EU-inträdet
anser vi att de nuvarande åtgärderna inom struktur- och regionalpolitiken
uppvisar en mycket splittrad och svåröverskådlig bild, varför en samordning
och förenkling är nödvändig. Samtidigt är situationen och förutsättningarna
mellan olika delar av unionen mycket olika, varför decentraliserade eller
lokala lösningar i många fall kan vara att föredra.
En kontinuerlig uppföljning beträffande effekterna av de olika
stödformerna för Norrland måste göras.
Gemensam jordbrukspolitik
i EU
Vi anser att det inom ramen för medlemskapet är helt
nödvändigt med en gemensam jordbrukspolitik inom EU. Vi
avvisar bestämt alla förslag om en renationalisering av
jordbrukspolitiken.
Det finns samtidigt ett stort stöd för en reformering av jordbrukspolitiken
inom EU. Vi moderater anser att Sverige skall verka för en avreglerad och
förenklad jordbrukspolitik. Vi bedömer att det svenska jordbruket utifrån en
hög rationaliseringsgrad och gediget kunnande är konkurrenskraftigt i ett
sådant sammanhang. Detta förutsätter dock, som vi tidigare påpekat, att
inhemska konkurrenshämmande kostnader och regler undanröjs.
Avregleringen måste genomföras successivt och med respekt för näringens
anpassning till en friare marknad.
En avreglering och marknadsanpassning är på sikt en överlevnadsfråga för
hela det europeiska jordbruket. En bransch som omfattas av många
regleringar och stora ersättningssystem lär sig aldrig att gå på egna ben.
Livsmedelsproduktionen är en viktig del av EU:s näringsliv och av dess
kultur. Det är därför viktigt att såväl primärproduktion som industri finns
kvar efter en reform och kan dra nytta av den öppnade världsmarknad som
kommer att bli följden av såväl redan genomförda som kommande
förhandlingar i WTO. Ambitionen måste vara att europeiska livsmedel skall
vara vinnare på världsmarknaden efter ytterligare avregleringar.
En annan viktig utgångspunkt är att EU:s livsmedelsförsörjning inte får
riskeras. Om avregleringar och liberaliseringar sker i någorlunda samma takt
i samtliga större producentområden finns enligt vår mening ingen större risk
att EU:s produktion drastiskt skulle minska. Om däremot en snabb och
ensidig avreglering genomförs är risken uppenbar att andra världsdelars
jordbrukare och industrier blir de enda vinnarna. Någon form av korrektiv
bör dock alltid finnas om produktionen skulle nå en kritisk nedre gräns.
En tredje utgångspunkt är att CAP i första hand och primärt skall omfatta
livsmedelsproduktionen.
Självklart skall jordbruk bedrivas inom ramen för en hållbar utveckling
och omfattas av samma miljöhänsyn som andra verksamheter och lika
självklart skall regionalpolitiken (strukturfonderna) också omfatta jordbruks-
företag.
Beslut för en hållbar och
långsiktig jordbrukspolitik
En väl fungerande jordbruksnäring är en förutsättning för en
levande landsbygd.
Samtidigt råder det en bred enighet om värdet i den odlade jorden, det
öppna kulturlandskapet och det kulturarv som ligger i byggnaderna och
miljöerna på gårdarna runt om i vårt land. För den svenska
bondebefolkningen har det varit självklart att äga och vårda, och förvaltar-
skapstanken har genomsyrat sättet att handla.
Det finns givetvis ett klart samband mellan generationers brukande av
jorden och inriktningen när det gäller en långsiktig och hållbar framtida
jordbrukspolitik.
Svenskt jordbruk är klart förankrat i det privata ägandet. Den självägande
bonden har varit en symbol genom generationer. Det spridda ägandet måste
som vi ser det vara en viktig faktor även för framtiden. Tyvärr återkommer
alltemellanåt förslag som innebär inskränkning av den fria äganderätten.
Vissa avsnitt i miljöbalksförslaget samt diskussionerna kring nya tolkningar
av allemansrätten är sådana nyligen aktualiserade exempel. Vi anser att den
fria äganderätten är fundamental och anser att det av grundlagen bör framgå
att äganderättens princip är okränkbar.
Ett annat viktigt område gäller utformningen av regelverken. Tidigare i
motionen har vi angivit nödvändigheten av reformeringar när det gäller vissa
nu gällande regelverk. Vi anser generellt att regler och bestämmelser skall
utformas så att de är lätta att tolka och likaså hållbara i sin utformning.
I Sverige har vi höga skatter och avgifter som belastar vårt jordbruk i
förhållande till många viktiga konkurrentländer. Sådana skatter och avgifter
måste successivt minska så att konkurrensneutralitet uppstår. Detta är särskilt
angeläget utifrån det faktum att våra lantbrukare nu är utsatta för hård
konkurrens bl.a. från andra länder inom EU. Inom ramen för en långsiktig
jordbrukspolitik utgör dessa inhemska kostnader en viktig faktor.
Beträffande olika former av miljöskatter och avgifter på jordbruksområdet
så anser vi att dessa måste vara klart miljömässigt motiverade. Vi kan inte
acceptera att miljöavgifter används enbart som fiskala instrument för att
tillföra statskassan inkomster. Det måste också finnas utrymme för att
ompröva redan införda avgifter, vi har t.ex. krävt en utvärdering av
miljöskatten på handelsgödsel. Eftersom avgifter klart påverkar
konkurrenssituationen måste i första hand andra vägar prövas när det gäller
att t.ex. uppnå miljömål.
Det konventionella jordbruket måste vara basen för livsmedels-
produktionen. Det ligger i såväl näringens som konsumenternas intresse att
produktionen även inom det konventionella jordbruket sker på ett
miljömässigt hållbart sätt. Lantbrukarna är fria företagare som har att
konkurrera på en internationell marknad. Det är angeläget att största hänsyn
tas till denna faktor vid utformningen av jordbrukspolitiken och då enskilda
beslut fattas. Det svenska jordbruket måste vara både effektivt och lönsamt,
och en målsättning måste vara höjd lönsamhet i förhållande till de senaste
årens resultat.
Det svenska jordbrukets framtid måste också ses i det livsmedelspolitiska
försörjningsperspektivet där, som framgår av regeringens redovisning,
jordens livsmedelsproduktion behöver fördubblas fram till år 2025.
Det ekologiska jordbruket skall ses som en viktig del av det svenska
jordbruket totalt sett.
Intresset för dessa produkter har ökat och riksdagens mål när det gäller de
ekoproducerade livsmedlens andel av den totala produktionen kan ses som
ett viktigt riktmärke i detta sammanhang. Konsumenternas fria och medvetna
val skall i framtiden enligt vår uppfattning vara styrande för omfattningen
när det gäller ekologiskt producerade livsmedel
Miljön i odlingslandskapet är en viktig faktor. Detta gäller hela den fysiska
miljön såsom odlingarna, den biologiska mångfalden och kulturmiljön.
Redan före EU-medlemskapet påbörjades ett utvidgat gemensamt ansvar för
bibehållande av miljö- och kulturvärden i det agrara landskapet. Efter EU-
inträdet ökade våra möjligheter på detta område genom de framförhandlade
miljöersättningarna. Vi anser att dessa ersättningar är värdefulla och viktiga.
Det är helt rimligt och riktigt att lantbrukarna får ersättning för skötsel av
områden och miljöer som har ett stort allmänt intresse ur bevarandesynpunkt.
Jordbruket som konkurrensutsatt näring och därtill med begränsad lönsamhet
kan omöjligen självt bära kostnaderna för viktiga gemensamma bevarande-
intressen. Som vi tidigare påtalat i denna motion måste dock regelverken
utformas så att de är praktiska och ändamålsenliga ur såväl brukar- som
bevarandesynpunkt.
Vår anslutning till den europeiska gemenskapen har givit svensk
livsmedelsindustri tillgång till en ny och mycket stor marknad. Svenska
jordbruksprodukter håller hög kvalitet och är i ett internationellt perspektiv
framställda med lägre mängder bekämpningsmedel och höga djuretiska krav.
De borde ha en given plats på den europeiska livsmedelsmarknaden. För att
nå dit är det önskvärt med ökade exportsatsningar, men även med forskning
och produktutveckling. Vi anser att en bättre samordning och samverkan
mellan de svenska forskningsprogrammen, näringslivet och jordbruket skulle
öka förutsättningarna. Avgörande för exportökning är dock att den svenska
kostnadsnivån i jordbruket harmoniserar med övriga länders, vilket inte är
fallet i dag.
Landsbygden - en värdefull
livsmiljö
Många uppfattar landsbygden som en värdefull miljö att leva
och verka i eller där man kan tillbringa sin fritid för
rekreation och vila. För att kunna ta till vara landsbygdens
resurser krävs bedömningar utifrån en helhetssyn, och med
en positiv tilltro vad gäller olika möjligheter och resurser.
Produkterna från skogen utgör vår viktigaste exportvara och det svenska
jordbruket tillhör det mest effektiva i världen. Kulturlandskapet, som är en
följd av de areella näringarnas verksamhet, är vackert och skiftande.
Diskussionen måste nu föras om hur man kan avlägsna hinder för
entreprenörer, nya företag och investeringar i syfte att dra nytta av dessa
resurser.
Den socialdemokratiska regeringen har i många avseenden drivit en
negativ politik gentemot landsbygden.
Skatte- och avgiftshöjningarna har drabbat landsbygden särskilt hårt. Som
exempel kan anges höjd bensinskatt och höjd fordonsskatt där man är i
särskilt behov av bil. Fastighetsskattehöjningen är också negativ, särskilt i
eftertraktade områden.
På det sociala området och inom skolan har också genomförts förslag som
varit negativt för landsbygdens livskraft och mångfald. Slopat
vårdnadsbidrag och attackerna mot friskolorna är exempel på detta.
Utvecklingen på landsbygden hämmas genom den politik som förs av
regeringen. Detta är allvarligt i ett läge när vi behöver ta tillvara de
möjligheter som finns i hela vårt land. Resurser från jord och skog kan bättre
tas tillvara, och kulturlandskapets och naturens värden är också en
framtidsresurs. Svensk landsbygd är värd en bättre politik.
Underlätta boendet på landsbygden
Många människor föredrar att bosätta sig på landet där man
har tillgång till naturen och kan känna frihet. Det är
angeläget att man underlättar boende på landet och att regler
och bestämmelser utformas så att dessa inte utgör ett hinder
för boendet.
Glesbebyggelserätten bör återinföras. Endast starka skäl skall få hindra
bebyggelse. Den lagstadgade huvudregeln skall vara rätten att bygga på
landet. Förbudet att bygga i strandnära områden bör ses över i syfte att
underlätta för människor att bygga längs fler kust- och sjöområden.
Många människor önskar kunna äga mark. Den möjligheten har ökat
genom bättre förutsättningar att göra avstyckningar från jordbruksfastigheter
genom lantmäteriförrättning och genom förändringar i jordförvärvslag-
stiftningen. Vi anser att man bör gå ännu längre och införa generösare regler
för sådana avstyckningar. Detta kan gälla familjemedlemmar som gärna vill
äga en bit mark i anslutning till det tidigare föräldrahemmet, eller andra som
vill bedriva verksamhet med anknytning till markbehov.
Valfrihet gynnar landsbygden
Hemmets gemenskap och den lilla världen spelar ofta en stor
roll på landsbygden. En ökad bosättning i glesbygd stärker
den sociala gemenskapen. Medelåldern är ofta hög. Ett ökat
inslag av yngre familjer skapar en kontinuitet och ger ökad
trygghet.
På det familjepolitiska området krävs reformer. Lägre skatt, vårdnads-
bidraget och lagstadgad frihet inom barnomsorgen är moderata krav.
Skolpengen är också mycket viktig när det gäller att rädda nedläggnings-
hotade landsbygdsskolor och möjligheten att starta nya skolor på lands-
bygden.
Vi anser att man skall gå vidare på denna valfrihetens väg. Detta kan t.ex.
gälla äldreomsorgen, där en utvidgad rätt till valfrihet skulle skapa möjlighet
att etablera små ålderdomshem eller att hemtjänsten ordnas på ett flexibelt
sätt.
Ny teknik ger landsbygden nya
möjligheter
Den nya tekniken, inte minst inom dataområdet har öppnat
nya vägar för arbete och sysselsättning. Man är nu mindre
beroende av vart arbetet lokaliseras. Detta medför också
ökade möjligheter för nya sysselsättningar på landsbygden.
För att underlätta en sådan utveckling krävs en ny syn i relationen
arbetsgivare och arbetstagare. De gamla strukturerna passar ofta inte in i en
ny tid. Anställningsförhållandena kan bli mera informella och
entreprenörskapet utvecklas på områden där tidigare strikta anställnings-
regler varit gällande. Här anser vi att man bör se över arbetsmarknads-
lagstiftningen i syfte att underlätta och öka flexibiliteten för små, nystartade
företag.
Kommunikationer och service
Bilen är en oersättlig resurs och kommer att så förbli för
människorna som bor på landet. Målsättningen måste därför
vara att göra bilarna ännu mer miljöanpassade, utan att
försvåra för människor att använda bilen. Den höga
bensinskatten slår hårt mot landsbygden och måste därför
sänkas.
Den kommersiella servicen på landsbygden är viktig. Etableringar kan
underlättas genom översyn av regelverken. Att ställa för höga krav på
lanthandeln, kaféägaren eller hårfrisörskan kan göra etableringar omöjliga.
Regler som syftar till att förbättra servicen får inte motverka sig själva och
leda till det motsatta. Vi anser att en samlad översyn av de regler som
påverkar etablerings- och servicemöjligheterna på landsbygden skall göras
skyndsamt.
Allemansrätten
Den svenska allemansrätten är unik. Från moderat sida är vi
mycket angelägna att bevara denna rätt utifrån de tankar och
principer som tidigt tillämpades och som bygger på
personligt ansvar. På senare tid har försök gjorts att utnyttja
allemansrätten med vidare syfte. Att bedriva affärsmässig
och inkomstgivande verksamhet i organiserade former på
annans mark under täckmanteln allemansrätt är enligt vår
uppfattning felaktigt. Sådan verksamhet kränker
äganderätten och kan förorsaka markägaren både skada och
olägenhet. De tankegångar som kommit till uttryck från
Naturvårdsverkets sida och från Miljöbalksutredningen,
anser vi strider mot vår rättstradition. Vi kommer att med
kraft värna den traditionella allemansrätten och dess
rättigheter och skyldigheter samtidigt som vi motsätter oss
inskränkningen i äganderätten.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen hos regeringen begär en utvärdering av skatten på
handelsgödsel i enlighet med vad som anförts i motionen,
2. att riksdagen hos regeringen begär en översyn av nu gällande regler för
miljöersättningarna i enlighet med vad som anförts i motionen,
3. att riksdagen hos regeringen begär en parlamentarisk beredningsgrupp
för revidering av miljöersättningsreglerna i enlighet med vad som anförts i
motionen,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om föreslagna nya regler i miljöprogrammen,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om djurdatabasen,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om handeln med mjölkkvoter,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om djurskyddslagstiftningen,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om jordbruket i Norrland,
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om EU:s jordbrukspolitik,
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om en långsiktig och hållbar framtida jordbrukspolitik,
11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om återinförande av glesbebyggelserätten,1
12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om samlad översyn av reglerna för servicen på landsbygden,
13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om allemansrätten.
Stockholm den 2 oktober 1997
Göte Jonsson (m)
Ingvar Eriksson (m)
Carl G Nilsson (m)
Eva Björne (m)
Ola Sundell (m)
Peter Weibull Bernström (m)
Inger René (m)
Anders G Högmark (m)
Lars Björkman (m)
Jan-Olof Franzén (m)
Patrik Norinder (m)