I dag finns ca 100 levande fäbodar kvar varav de flesta i
Dalarnas och Jämtlands län, ett drygt 10-tal i vardera
Värmlands och Gävleborgs län och en i Västernorrlands län.
De har minskat successivt sedan 1800-talet då enbart
Jämtlands län hade upp till 2 500 fäbodar.
Ännu år 1980 fanns 272 fäbodar i Sverige, som brukades helt eller delvis,
med mulbete, får, getter och slåtter eller delar av dessa verksamheter.
Tillverkning av ost, smör, messmör har alltid varit en viktig del av arbetet på
fäbodarna. Detta har dragit till sig köpare och turister och så uppstod delvis
"turistfäbodarna".
Det finns många delar i kampen för att bevara fäbodarna. Det är av stort
kulturellt värde att bevara husen och den gamla kunskapen om forna tiders
sätt att leva och överleva genom att komplettera huvudgårdens foder med
skogsbetet sommartid. Även slåttern utnyttjades på fäboden för vinterfoder,
som hämtades med släde på eftervintern. Det fanns ofta två fäbodar
tillhörande en gård, hemfäboden och långfäboden. På försommaren
"buffrades" djuren upp till hemfäboden där djuren betade av skogsbetet och
togs hem omkring midsommar då allt folk behövdes på gården för höslåttern.
Då arbetade alla, unga och gamla, i slåttern och danser och umgänge ingick i
bilden. Därefter drog stintorna iväg till långfäbodarna, som låg längre
hemifrån, ofta högre upp i bergen tills hösten och övrig skörd tog vid och
djur och människor vandrade hem och stannade i byn. Fäbodarna låg ofta
många i samma område, den största jag hört talas om är en fäbod i
Grangärde, Dalarna för mellan 50 och 100 fäbodbrukare.
I dag liknar ej de levande fäbodarna forna tiders och det är heller inget att
sträva efter, men de gamla kunskaperna lever kvar och lusten att dra till
fäboden finns kvar hos många fler än bara hos dem som är i näringen. Det
finns ungdomar som gått utbildning och praktiserat på fäbodar, och de
behöver ges hjälp att överta eller nystarta fäbodar då en generationsväxling
ju alltid måste pågå, om något ska kunna fortsätta.
Det behövs vissa ändringar när det gäller ALU eller ungdomsarbete, så att
flera kan sommararbeta på fäboden. Man har löst det så att en fäbodförening
bildats, och så har man kunnat anställa någon arbetslös och intresserad, på
något ställe har en OTA-anställd fått komma in.
För bevarandet av gamla lantraser, fjällkon, rödkullor, getter, får och höns
har fäbodarna också en stor betydelse. Ingen annan ko kan producera så
mycket mjölk per kg kroppsvikt med så litet kraftfoder, ingen annan ko hittar
hem i tid, kan kalva i skogen och vandra hem med kalven på samma
självklara sätt som fjällkorna.
För att kunna behålla och helst nyskapa levande fäbodar måste också
småbruken kunna fungera produktionsmässigt. När fäboden stänger går ju
både folk och djur tillbaka till sin hemgård. Småbrukarna driver sina jord-
bruk med mindre konstgödning och bekämpningsmedel än storjordbruken
och djuren har ett mera naturligt liv än i den storskaliga verksamheten.
På fäboden bevaras faunan och den biologiska mångfalden, byggnader och
kulturarv är viktig och fäbodbrukarna bidrar till ett verkligt kunskapslyft för
sina besökare när det gäller djur, natur och kontakt med en helt annan
livsmiljö. Livsstilen sedan gammalt bevaras också, men i en modernare
tappning med t.ex. mjölkmaskiner och farbara vägar upp till fäboden.
Levande fäbodar betyder också utveckling. De får inte enbart bli museer.
Miljöpartiet vill sätta brukaren i centrum för att vi ska kunna uppnå alla de
andra effekterna inom kultur-, djur- och naturvård.
Vi måste ge småbrukarna, dit fäbodbrukarna räknas, en ny chans genom
möjlighet till egen utbildning, till en vidgning av ALU och praktik och OTA-
platser och till ökade mjölkkvoter som mp skrivit om även i en annan av
årets motioner.
Mycket viktigt för de fäbodbrukare som har få kor är att påverka mejeriför-
eningarna så att de får lämna också mindre mängd mjölk utan extra avgifter.
Det är viktigt att samordning sker mellan olika myndigheter för att
underlätta bevarandet av de fäbodar som finns kvar och även för att ta
vilande fäbodar i bruk.
På årets fäbodriksdag var de flesta närvarande, Livsmedelsverket, Natur-
vårdsverket, Jordbruksverket, Riksantikvarieämbetet och länsmuseernas
representanter. Miljöpartiet ser med glädje på de initiativ som pågår. Det är
bråttom att något händer så att fäbodbruken fortlever. De kan också i liten
skala ge flera arbeten och ett antal sommarjobb och praktikplatser.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av flexiblare regler för mjölkhämtning när det gäller
småbrukare och fäbodbrukare,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om speciella föreskrifter när det gäller sommaranställningar för
fäbodbrukare och småbrukare,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om myndighetssamarbete.
Stockholm den 1 oktober 1997
Ragnhild Pohanka (mp)
Gudrun Lindvall (mp)
Gunnar Goude (mp)
Eva Goës (mp)
Thomas Julin (mp)