Under en lång tid har antalet jordbruksföretag i Gävleborgs
län minskat mer än för riket i övrigt. Antalet mjölkföretag i
länet har under perioden 1986-1996 halverats från 1 242 till
620. Denna drastiska minskning motsvaras dock inte helt i
reducering av antalet mjölkkor. Vad som sker är att många
mindre företag slutar och att de kvarvarande blir större.
Mycket talar för att denna trend håller i sig.
En stor del av orsaken till utvecklingen går att finna i en dålig lönsamhet i
animalieproduktionen. Det är framför allt de heltidsengagerade och rationella
företagen som under de senare åren har fått försämrade ekonomiska villkor.
Att även de mindre producenterna väljer att sluta kan troligen förklaras med
de individuella utfallen av mjölkkvoterna och de ökade krav på miljö och
djur som ställs på dagens animalieproducenter.
Länets beroende av jordbruk
Gävleborgs län tillhör de län i landet som har fler kor per
hektar än riket i övrigt. Andelen förvärvsarbetande inom
jord- och skogsbruket är också högre än för riksmedeltalet.
Under 1994 fanns 2 362 årsarbeten i 3 418 företag. Totalt
fyra procent av länets arbetstillfällen genererades inom
jordbruket tillsammans med dess egna förädlings- och
servicebolag. Till detta kommer sysselsättningseffekter i bl.a.
privata slakterier, maskinfirmor, redovisningsbyråer samt all
privat konsumtion. Jordbruket spelar alltså en stor roll för
länets arbetsmarknad.
Heltidsjordbruket utgör grunden för den levande landsbygden inte bara
genom att hålla landskapet öppet utan också för att skapa en stabil grund för
försörjningen av förnödenheter och service åt alla jordbruk, även åt det
mindre deltidsjordbruket. Det skapar även en viktig marknad för hantverkare
och serviceföretag på landsbygden.
Skulle heltidsjordbruket tappa förutsättningar för fortsatt drift skulle inte
bara de mindre jordbruken bli lidande utan även alla de som önskar bo och
leva på landsbygden. Ur bl.a. ett regionalpolitiskt perspektiv är detta inte
acceptabelt. Skall landsbygdens utveckling kunna äga rum i önskvärd
riktning är ett bärkraftigt jordbruk grunden. Finns jordbruksföretagen som
bas ökar möjligheterna för andra verksamheter som turism, service och
småskaliga näringar, att såväl bibehållas som etableras och växa.
Etablera en framtidstro
Stor osäkerhet inför jordbrukets framtidsutsikter råder i dag
framför allt inom animalieproduktionen som är grunden för
länets jordbruksproduktion. Det är inte bara en dålig
lönsamhet med höga skatter och produktionskostnader som
skapar en framtidspessimism. Mycket kan nog också
förklaras i en omfattande inhemsk byråkrati och Europas
hårdaste regelverk för djurskydd. 1999 förstärks detta
ytterligare med nya måttbestämmelser för djurstallar. Säkert
kommer många djurägare att upphöra med driften i samband
med detta då det finns små ekonomiska möjligheter för
nyinvesteringar.
Jordbrukets ekonomi är inte marknadsanpassat utan styrs av världsmark-
nadspriser på produkterna som inte avspeglar produktionskostnaderna utan
är integrerade i ett omfattande bidrags-, stöd- och gränsskyddssystem. Så
länge jordbruket inte kan styra prisutvecklingen genom att i konkurrens ta ut
kostnadsanpassade priser på marknaden tvingas jordbruket att inordna sig i
politiska system.
För att återfå en framtidsoptimism inom jordbruket i Gävleborgs län är det
därför viktigt att skapa politiska förutsättningarna för en långsiktig livs-
medelsproduktion. Minskar jordbruksproduktionen alltför mycket minskar
även möjligheterna för att uppnå de regionalpolitiska målsättningarna för
norra Sverige, samt till regeringsförklaringens fastställande av att "Jord-
bruksnäringen är avgörande för landsbygdutvecklingen". Regeringen bör
därför skyndsamt vidta åtgärder för att stärka förutsättningarna för jordbruket
i Gävleborgs län.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att skapa förutsättningar för en långsiktigt bärkraftig
jordbruksproduktion i Gävleborgs län.