med anledning av förs. 1997/98:RR2 Riksdagens revisorers förslag angående Miljövårdsarbetet och försurningen
Miljöfrågorna kommer ofta i andra hand i jämförelse med
dagsaktuella och tydliga frågor som investeringar i
infrastruktur och sysselsättning. Därför behöver
miljöintressena stärkas genom att de långsiktiga
konsekvenserna av olika handlingsalternativ tydliggörs.
Hittills har utsläppsminskningarna i stor utsträckning skett genom att
utsläppen från stora punktutsläpp begränsats. Tillståndsbesluten måste
fortlöpande följas upp. Det finns allvarliga brister i tillsynen. Bristerna är
så
stora att de riskerar att undergräva tilltron till miljölagstiftningen. Till
dels
står orsaken till bristerna att finna i nedskärningar av resurserna hos
ansvariga myndigheter.
Det fortsatta arbetet står inför nya utmaningar. Nu måste de många små,
spridda, mer eller mindre diffusa utsläppskällorna angripas. Varje enskild
källa kan tyckas vara tämligen harmlös, men den samlade effekten är
problematisk. I flera fall täcker inte lagstiftningen dessa utsläppskällor,
vilket
kräver strukturella förändringar. Miljöhänsynen måste lyftas fram och
synliggöras. Miljövårdsarbetet måste inriktas på att öka förståelsen och
insikten hos en bredare opinion om både hot och möjligheter i arbetet mot en
ekologiskt hållbar utveckling. Länsstyrelsernas och kommunernas uppgifter i
det förebyggande arbetet behöver definieras bättre.
I det ovan redovisade instämmer vi i revisorernas bedömning.
Revisorerna diskuterar också de positiva effekterna av ekonomiska styr-
medel och erinrar om Skatteväxlingskommitténs bedömning att förutsätt-
ningarna för skatteväxling i ett 15-årsperspektiv är minst lika stora som
under 1980- och 1990-talet. Skatteväxlingskommittén konstaterade vidare att
det ytterligare bör utredas hur ekonomiska styrmedel kan användas och
utvecklas för att stärka en kretsloppsanpassning. Revisorerna gör en liknande
bedömning. Skatteväxlingskommittén föreslog att ett sådant utredningsarbete
borde starta redan år 1997. Vi delar den bedömningen. Regeringen bör
således skyndsamt och senast under våren 1998 tillsätta en utredning med
uppdrag att utreda hur ekonomiska styrmedel kan användas och utvecklas för
att stärka en kretsloppsanpassning. Detta bör ges regeringen till känna.
Naturvårdsverket har problem med sin pådrivande roll konstaterar
revisorerna. "Det pådrivande momentet bör renodlas genom att det
egentligen orealistiska kravet att verket mer eller mindre skall säkerställa en
god miljö och biologisk mångfald tas bort. I stället kan detta krav ersättas
med kravet att verket skall främja en god miljö och biologisk mångfald eller
- helt enkelt - en ekologiskt hållbar utveckling." Revisorerna delar därmed
den uppfattning som Centerpartiet redovisat vid ett flertal tillfällen, senast i
motion 1997/98:Jo784. Sedan Centerpartiet lämnade den ovan nämnda
motionen har således kravet på en utredning av Naturvårdsverkets
organisation stärkts genom revisorernas slutsatser. Det finns enligt vår
mening således behov av en förutsättningslös genomgång av Naturvårds-
verkets uppdrag och organisation med syfte att säkerställa att ett så effektivt
miljöarbete som möjligt och effektiv användning av verkets anslagna medel
kan uppnås. Regeringen bör skyndsamt tillsätta en utredning med syfte att
utreda Naturvårdsverkets uppdrag och organisation. Detta bör ges regeringen
till känna.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen hos regeringen begär en utredning med uppdrag att utreda
hur ekonomiska styrmedel kan användas och utvecklas för att stärka en
kretsloppsanpassning,
2. att riksdagen hos regeringen begär en utredning med syfte att utreda
Naturvårdsverkets uppdrag och organisation.