Motion till riksdagen
1997/98:Jo202
av Ingbritt Irhammar och Eskil Erlandsson (c)

Trädgårdsnäringens villkor


Inom den yrkesmässiga trädgårdsodlingen sker produktion av
köksväxter, krukväxter, snittblommor, frukt, bär samt
plantskoleväxter. Odlingen sker dels i växthus, dels på
friland. Produktionen är till stor del koncentrerad till södra
Sverige. Malmöhus län och Kristianstads län svarade 1996
för 48 % av den totala växthusytan och 45 % av
frilandsarealen i hela landet. Antalet sysselsatta inom
trädgårdsodlingen uppskattas till ca 27 000 personer,
motsvarande ca 10 000 årsverken.
Ekologisk odling
Det svenska miljöprogrammet för ekologisk odling omfattar
för närvarande direktersättning i form av stöd för ekologisk
odling samt åtgärder för utbildning, information och
demonstrationsprojekt. Alla jordbruksgrödor och vissa
frilandsodlade trädgårdsgrödor som årligen används till
foder, livsmedels- och utsädesproduktion samt ettåriga
gröngödslingsgrödor är stödberättigade. Stöd utgår
emellertid inte till ekologisk odling av frukt-, bär-,
plantskole- eller växthusprodukter.
Beträffande växthusodling tillåter inte EU:s regler i dag att denna gren av
trädgårdsodlingen erhåller stöd. Detta är beklagligt eftersom ett motsvarande
övergångsstöd skulle utgöra en stark stimulans för en snabbare utveckling på
detta område.
I Jordbruksdepartementets utredning Utvärdering och översyn av det
svenska miljöprogrammet för jordbruket (dnr Jo 97/1194) föreslås att stöd
för ekologisk frukt- och bärodling skall lämnas med 7 000 kr per ha. Motivet
är bl.a. att produktionskostnaderna är väsentligt högre än för konventionell
produktion. Det är angeläget att stöd för ekologisk odling även kan komma
att utökas till att gälla frukt- och bärodling samt prydnadsväxtodling på
friland inklusive plantskoleodling och att Sverige agerar för att EU:s regler
på området ändras.
Biologisk och integrerad
bekämpning
Biologisk liksom integrerad bekämpning (IP) är redan i dag
prioriterade bekämpningsmetoder inom trädgårdsnäringen.
Alltfler biologiska bekämpningsmedel inregistreras vilket
ökar förutsättningarna för utövandet av ett mera miljövänligt
växtskydd. För att lyckas med den biologiska bekämpningen
krävs emellertid att skadegörandebegreppet inte är för
omfattande. I vissa fall är det nödvändigt att sätta in kemiska
preparat för att få ned antalet skadegörare på en rimlig nivå
för att sedan återigen börja bekämpa biologiskt. Det är då
viktigt att ha tillgång till preparat som kan användas i
kombination med biologisk bekämpning, dvs. preparaten
skall vara skonsamma mot nyttodjur. Tillgången till sådana
selektiva och effektiva preparat är emellertid högst begränsad
i Sverige på grund av vårt lands restriktiva hållning till
nyregistreringar av kemiska bekämpningsmedel under senare
år samtidigt som äldre preparat har förbjudits eller dragits
tillbaka. Detta förhållande har också konstaterats i Statens
jordbruksverks och Kemikalieinspektionens rapport (1996:2)
Förslag till handlingsprogram för att minska hälso- och
miljöriskerna vid användning av bekämpningsmedel till år
2001. I rapporten föreslås att en speciell utredning bör göras
om problemen med tillgången på bekämpningsmedel inom
den svenska trädgårdsnäringen. Vi föreslår att en sådan
utredning tillsätts.

Hemställan

Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att stöd för ekologisk odling även skall utökas till att gälla frukt-
och bärodling samt prydnadsväxtodling på friland inklusive
plantskoleodling,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att Sverige bör verka för att EU:s regler på detta område ändras,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av utredning av problemen med tillgången på
bekämpningsmedel inom den svenska trädgårdsnäringen.

Stockholm den 23 september 1997
Ingbritt Irhammar (c)

Eskil Erlandsson (c)