med anledning av prop. 1996/97:167 Miljöredovisning och miljöinformation i näringslivet
1 Inledning
Regeringen har vinnlagt sig om att få en bättre miljöprofil. De stolta
miljöparollerna har varit många. Man har dock inte gett företagen rätt
förutsättningar för att miljöanpassa sin verksamhet. Det gäller såväl
direkt lagstiftning som ekonomiska styrmedel. När regeringen nu lägger
fram sin proposition om miljöredovisningar och miljöinformation i
näringslivet, så saknas många av de mest grundläggande kraven för att vi
gemensamt skall kunna bygga ett ekologiskt hållbart samhälle. I stället
för att sanera i miljöredovisningsdjungeln och ge de miljöprogressiva
företagen nya konkurrensfördelar, låter man begreppsförvirringen bestå. I
stället för att införa helhetsansvar hos företagen för sina produkter,
knyter man med miljöredovisningsreglerna än tydligare företagets ansvar
endast till själva framställan av produkten och missar därmed att belöna
de företag som tagit in vaggan-till-graven-perspektivet i sitt arbete.
Vad regeringen nu lagt fram som lagförslag är inte vad det miljöbättre
näringslivet efterfrågar. Det kommer inte att stärka svensk konkurrenskraft
med miljömedvetenhet som viktigt honnörsord. Det kommer inte heller att
gynna omställningen till ett ekologiskt hållbart samhälle. Det krävs ett
kraftfullare förslag.
2 Vad är en miljöredovisning?
Miljöredovisning är inte bara traditionell finansiell information. Det är
inte heller, vilket många tycks tro, en allmän försäkran om att företagets
ledning vill värna om naturen. Syftet med miljöredovisning är att
möjliggöra miljörelaterade jämförelser mellan företag, mellan samma
företag olika år samt mellan olika grenar av samma företag - t.ex. olika
anläggningar, produktlinjer etc. Det bör därför finnas en tydlig kontroll-
funktion, som kan verifiera överensstämmelsen med verkligheten. Det
bör utifrån miljöredovisningarna stå klart var förbättringar kan och bör
göras, utifrån en grundtanke att företagens miljöbelastning ständigt skall
minska.
Informationen kan vara en beskrivning av företagets totala miljöarbete,
både vad som kan presenteras i siffror och vad som enbart kan redovisas
verbalt. Läsaren skall få en helhetsbild av verksamhetens miljöpåverkan och
företagets syn på miljöarbete både i ett kort och i ett längre perspektiv.
Redovisningen kan innehålla en redogörelse för företagets miljöpolicy och
andra riktlinjer som företaget antagit för sitt miljöarbete liksom kort- och
långfristiga mål för detta arbete. Informationen kan även omfatta planerade
aktiviteter på miljöområdet. Vidare kan redovisningen innehålla en
beskrivning av de miljöskyddsåtgärder som företaget vidtagit som en följd av
dess miljöpåverkan. Sådana miljöskyddsåtgärder kan vara av både preventiv
art, t.ex. rökgasrening, och reparativ karaktär, t.ex. efterbehandling av
förorenade mark- och vattenområden.
Miljöredovisningen utförs eller granskas i regel av miljörevisorer, som i
huvudsak antingen kommer från de etablerade revisionsbyråerna eller från
miljökonsultfirmor. Många företag gör enbart intern miljörevision, alltså
med egna anställda.
3 Lagstiftning saknas
I Sverige finns inget formellt krav på att ett företag skall lämna en
särskild miljöredovisning. En översyn av redovisningslagstiftningen görs
men enligt utredningens förslag så tillkommer inga särskilda nyheter vad
gäller miljöredovisning. Regeringens proposition föreslår få konkreta
åtgärder, trots att den slår fast att "Sverige skall vara en pådrivande kraft
och ett föregångsland för en ekologiskt hållbar utveckling. Ett
miljöanpassat näringsliv är en förutsättning för ett ekologiskt hållbart
samhälle, varför regeringen på olika sätt bör underlätta och stimulera
framväxten av ett sådant näringsliv." Vidare: "Tillsammans med ett ökat
miljömedvetande i samhället kan en kvalitetsmässigt god och öppen
information om företagens miljöarbete och effekterna av det göra det
möjligt för olika grupper såsom hushåll, producenter, kreditgivare,
upphandlare, kommuner, allmänhet, fackliga organisationer m.fl. att
genom sitt agerande driva på en ökad miljöanpassning av näringslivet."
regeringen föreslår, tämligen tandlöst, att befintlig information skall
"utnyttjas och bättre samordnas."
Miljöredovisning, i inskränkt mening, omfattas i dag av redovisnings-
lagstiftningen. Som exempel kan nämnas krav på att hänsyn skall tas till alla
förutsebara och möjliga förluster som kan hänföras till räkenskapsåret eller
tidigare räkenskapsår. Vidare finns krav att förvaltningsberättelsen skall
innehålla upplysningar med vissa för bedömningen av företagets ställning
och resultat viktiga förhållanden och om händelser av väsentlig betydelse
liksom upplysningar om företagets verksamhet inom forskning och
utveckling samt dess förväntade framtida utveckling.
Lars-Olle Larsson, miljörevisor i KPMG Bohlins, menar att miljöredo-
visningar övergripande bör innehålla följande tre moment:
1. Företagets uppfattning om ett uthålligt samhälle och kretsloppstanken
bildar bakgrund till visionen, som bör bygga på konkreta och adekvata mål
att nås på vägen.
2. Identifikationen av de hinder som finns på vägen mot företagets vision;
vilka hinder som finns i dag, vilka som är störst och vilka som kan tänkas
uppstå framöver på både kort och lång sikt.
3. En övergripande handlingsplan över hur hindren skall övervinna; hur
resurser skall skapas, hur teknik skall kunna utvecklas, hur den fortlöpande
miljöanpassningen skall kopplas till marknadens såväl miljömässiga som
kommersiella krav.
Vem som skall granska miljöredovisningarna är i dag inte lagreglerat.
Vem som helst kan kalla sig miljörevisor. "Det är viktigt att vi får en klar
definition av de krav en miljörevisor skall uppfylla.", säger Lena Seger,
miljörevisor på Astra. "I dag är det en djungel av olika revisorer. Vi
måste få ordning på vilka som verkligen är revisorer", säger Marie
Berglund, vice ordförande i Yrkesföreningen Miljörevisorer i Sverige.
Föreningen har tagit fram kriterier för godkännande, liksom det finns i
industristandarden ISO 14 010-14 012. Sverige fick helt nyligen sina tre
första certifierade miljörevisorer enligt ISO-kriterierna, men de utgör
alltså en liten minoritet av alla de som kallar sig miljörevisorer.
4 Miljöredovisning i andra länder
I många länder finns redan i dag krav på "gröna bokslut" i anslutning till
den normala årsredovisningen. I Danmark måste företagen sedan den
första januari 1996 upprätta s.k. gröna räkenskaper. Ett företags
miljöpåverkan skall redovisas i en fristående rapport som bl.a. skall
innehålla en redovisning i fysiska termer samt nyckeltal som exempelvis
energiförbrukning och avfallsmängd i förhållande till verksamhetens
nettoomsättning. Miljöredovisningen skall upprättas för samma
räkenskapsperiod som företagets finansiella redovisning och skall ges in
till både Erhvervs- og Selskabsstyrelsen och berörd miljömyndighet.
I Norge anger aktiebolagslagen skyldighet att också redogöra för företagets
förorening av den yttre miljön och vilka åtgärder som vidtas eller planeras
för att motverka dessa föroreningar.
I Holland kan en kommande lagstiftning förmodas innehålla krav på
företagen gällande offentlig miljöredovisning, med omfattande och detaljera-
de anvisningar om vad redovisningen skall omfatta.
I USA och Kanada avkrävs företagen lagmässigt specifika miljöredo-
visningar kopplade till olika miljörelaterade områden och deras effekter på
företagets ekonomiska status.
Utvecklingen inom miljöredovisningen i de ovan nämnda länderna visar
att Sverige hamnat på efterkälken. Regeringens nuvarande proposition är mot
denna bakgrund närmast att beteckna som ett tomt slag i luften, Sverige blir
inget föregångsland utan hamnar på efterkälken. Miljöpartiet anser att rätten
till god miljö och hälsa är för viktig för att samhället, med hjälp av de
styrmedel som bjuds, inte skall utnyttja tillgängliga åtgärder. Vi anser därför
att Sverige som ett första steg bör följa Danmarks exempel och ställa krav på
att alla företag/näringsidkare redovisar sin miljöpåverkan på motsvarande
sätt.
5 Eco-Manegement and Audit Scheme
Inom EU har det utarbetats en förordning om frivillig miljöstyrning och
miljörevision, Eco-Management and Audit Scheme (EMAS). Syftet med
förordningen är att främja en frivillig förbättring av industrins
miljöarbete genom att företagen utarbetar och genomför en miljöpolicy,
ett miljöprogram och ett miljöstyrningssystem för sina anläggningar.
Effekterna av åtgärderna skall utvärderas regelbundet och allmänheten
skall informeras om resultatet av denna utvärdering. I Sverige är i dag
något tiotal företag anslutna.
Betänkandet "Förbättrad miljöinformation" fokuserar på kredit- och
försäkringsgivares samt kapitalplacerares behov av miljöinformation.
Man påvisar ett stort och växande behov av miljöinformation, framför
allt när det gäller hårda faktorer som direkt påverkar bokslut och
balansräkningar. Banker, försäkringsbolag och andra finansiella
institutioner har ett hittills otillfredsställt behov av miljöinformation som
underlag för bedömningar av ekonomiska risker och möjligheter. Också
en bredare allmänhet bedöms vara intresserad av sådan information, men
den kommer i dagsläget endast till de direkt ansvariga
tillsynsmyndigheterna. Framför allt remissinstanserna till utredningen har
betonat vikten av att även allmänhet, medier etc. får tillgång till denna
information.
Utredningen föreslår att Naturvårdsverket, kreditupplysningsföretagen och
övriga miljövårdsorganisationer får i uppgift att sammanställa sådan
information som efterfrågas av de finansiella institutionerna. Detta skall inte
innebära några kostnader eller investeringar, enligt utredningen.
Förslaget tar enbart sikte på företag som bedriver miljöfarlig verksamhet i
miljöskyddslagens mening och innebär att sådana företag skall lämna
upplysning om verksamhetens påverkan på den yttre miljön. Endast sådana
företag som antingen är anmälningspliktiga eller tillståndspliktiga enligt
denna lag föreslås alltså omfattas av kravet. Miljöpåverkan som uppstår i
produktionsprocessen berörs, såsom utsläpp och avfall av olika slag. Där-
emot omfattas inte sådan miljöpåverkan som uppkommer vid användningen
av företagets produkter eller som har samband med produktionen av varor
eller tjänster som företaget förvärvar från en utomstående näringsidkare.
De rekommendationer som utredningen ger sammanfaller i huvudsak med
de förslag som regeringen nu lagt i sin proposition. Ett antal remissinstanser
har dock krävt kraftfullare åtgärder, bl.a. avseende lagkrav på miljöredovis-
ningar.
7 Miljörelaterad information och revision
7.1 Regeringens förslag
Regeringen föreslår att ett nytt tredje stycke införs i 6 kap. 1 §
årsredovisningslagen angående upplysningar om bolagets påverkan på
den yttre miljön. Den nya bestämmelsen skall ses mot bakgrund av första
och andra styckena. Redan bestämmelserna i dessa medför att det ibland
måste lämnas information som har att göra med företagets påverkan på
den yttre miljön. Så kan t.ex. förekommande utsläpp eller förekomst av
förorenad mark ha sådan påverkan på bolagets ställning och resultat att
uppgift om utsläppet eller återställningskostnader måste redovisas enligt
första eller andra stycket. Lagstiftaren har emellertid valt att inte
precisera under vilka närmare förutsättningar som information av detta
slag skall lämnas. God redovisningssed tycks inte kräva någon mera
allmän redovisning av exempelvis miljöfarlig verksamhet som inte har
direkt inverkan på bolagets ekonomiska förhållanden.
Den nya bestämmelsen syftar till att framhäva att vissa bolag har en mera
generell skyldighet att redovisa miljörelaterad information än vad som följer
av första och andra styckena. Av tredje stycket följer att bolag som är
tillstånds- eller anmälningsskyldiga enligt miljöskyddslagen (jfr 3 och 19 §§
miljöskyddsförordningen, jämte den till förordningen fogade bilagan) alltid
skall lämna upplysningar om verksamhetens påverkan på den yttre miljön.
Upplysningskravet avser verksamhetens påverkan på den yttre miljön. Det
innebär bl.a. att i bolag som bedriver tillverkning av varor skall upplysningar
lämnas om sådan påverkan som uppkommer i produktionsprocessen. Sådan
miljöpåverkan som följer av användningen av produkter som har tillverkats i
verksamheten omfattas däremot inte av upplysningskravet.
7.2 Miljöpartiet de grönas förslag
7.2.1 Inledning
Miljöpartiet accepterar med ett undantag regeringens förslag. Vi hoppas
dock att regeringen inom kort tillsätter en utredning enligt vad som
anförs nedan.
7.2.2 Upplysningskravet avseende påverkan på den yttre miljön
Enligt regeringens förslag omfattas inte sådan miljöpåverkan som följer
av användningen av produkter som har tillverkats i verksamheten av
upplysningskravet.
Miljöpartiet menar att frågan hur ett företag förhållit sig vad gäller det
sedan flera år gällande producentansvaret enligt renhållningslagen också hör
till sådana omständigheter som bör beröras i miljöredovisningen, bl.a.
eftersom eventuella underlåtenheter på det sakområdet kan komma att
resultera i avsevärda ekonomiska krav. Miljöarbetet kan inte enbart
fokuseras på det som kommer ut ur avloppsrör och skorstenar. Därför måste
tillverkare och andra redovisa en livscykelspecifikation för de varor som
produceras. I en sådan skall produkternas påverkan på miljön redovisas. Här
skall också finnas redovisat hur varan skall återvinnas/destrueras och hur
detta påverkar miljön. Först då kan en verksamhets totala miljöbelastning bli
synlig. Detta måste ingå i en miljöredovisning.
Vi föreslår därför att uttrycket "verksamhetens påverkan på den yttre
miljön" ges en vidare tolkning så att sådan miljöpåverkan som följer av
användningen av produkter som har tillverkats i verksamheten omfattas av
upplysningskravet.
7.2.3 En utredning
Det finns fortfarande mycket tydliga brister i företagens
miljöredovisningar. Vid en jämförelse mellan nya granskningar och de
som har gjorts för några år sedan, ser vi att bristerna är ungefär de
samma. Även regeringen inser detta: "Utvecklingen befinner sig ännu i
ett initialskede och har huvudsakligen skett genom en ofullständig
reglering. Detta har fått till följd att jämförbarheten mellan olika företag
är låg." Ändå föreslår den inga konkreta åtgärder för att öka
jämförbarheten och minska begreppsförvirringen, utan enbart en
utvidgad uppgiftsskyldighet för tillståndspliktiga företag.
Också den totala begreppsförvirringen som råder vad gäller miljöredo-
visningar, miljörevision och miljörevisorer, måste klaras ut. Dagens
oklarheter missgynnar både seriösa aktörer bland miljörevisorerna, företag
som söker hjälp med sin miljöredovisning, och allmänheten som söker
information om företagens beteende.
Vi bedömer att företagen välkomnar en lagstiftning på området, om den
genomförs i samverkan med dem. Vi bedömer att en tydlig och genom-
gripande svensk lagstiftning om miljöredovisningars innehåll, miljörevision
och miljörevisorer stärker svenskt näringsliv internationellt. Svenska företags
konkurrrensfördelar kan ligga just i att vara mer miljöanpassade än kon-
kurrenter från andra länder. För att detta skall ha trovärdighet, bör det finnas
goda möjligheter för utomstående, såväl konsumenter som konkurrenter, att
seriöst och grundligt bedöma företagets hela miljöpåverkan. Detta är idag
inte möjligt, bland annat på grund av att lagstiftning på området saknas.
7.2.3.1 Utredningsdirektv
Med hänvisning till det som anförts ovan hemställer Miljöpartiet att
riksdagen begär att regeringen skall tillsätta en utredning som skall
komma med förslag till lagstiftning avseende miljöredovisning.
Utredningen bör ha följande utgångspunkter:
1. Alla näringsidkare bör ha ett ansvar att redovisa sin miljöpåverkan. Det
finns åtskilliga företag som inte bedriver miljöfarlig verksamhet i
miljöskyddslagens mening, men som ändå påverkar miljön i stor omfattning,
t.ex. transportföretag av olika slag. Skyldigheten att lämna upplysningar om
verksamhetens påverkan på den yttre miljön bör gälla alla företag som
genom sina processer eller produkter utövar miljöpåverkan. Givetvis bör
undantag för mindre företag med ringa miljöpåverkan kunna göras.
2. En miljöredovisning bör omfatta:
- vad som kommer in företaget av råvaror, ämnen, produkter etc.
- energiåtgången för tillverkningen, processen
- utsläpp från tillverkningen/verksamheten
- avfallshanteringen
- producentansvaret för den färdiga produkten.
3. Utbildade miljörevisorer skall granska företagens miljöredovisningar,
och föreslå ev. förbättringar inför kommande år.Utredningen bör överväga
vilka krav på utbildning och certifiering som bör ställas på miljörevisorer.
4. Miljöredovisningar skall finnas tillgängliga för allmänheten. Miljö-
organisationer får då lättare i sin strävan att få en bild av miljöstörningar.
Kommuner, länsstyrelser och andra myndigheter får en bättre totalöversyn i
deras områden. Regeringens miljömål uppfylls snabbare än annars. Inte
minst underlättas troligen företagens eget miljöarbete, och svenskt närings-
livs miljöprofil stärks.
8 Hemställan
8 Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen beslutar anta regeringens förslag till ändring av
6 kap. 1 § årsredovisningslagen med sådan ändring att även sådan
miljöpåverkan som följer av användningen av produkter som har
tillverkats i verksamheten omfattas av upplysningskravet,
2. att riksdagen hos regeringen begär en utredning om
miljöredovisning i enlighet med vad som anförts i motionen.