med anledning av prop. 1997/98:2 Hållbart fiske och jordbruk
Hållbart fiske
Mot bakgrund av att ett betydande antal av världens stora
fiskbestånd inte förvaltas på ett hållbart sätt, konstaterar
regeringen i propositionen att det är dags för motåtgärder
såväl på internationell nivå och inom EU som på nationell
nivå.
Trots målsättningar om bevarande av det småskaliga traditionella fisket är
det på tillbakagång överallt i världen. I propositionen återkommer regeringen
hela tiden till behovet av långsiktighet, hållbarhet och nödvändigheten av att
använda försiktighetsprincipen. Med tanke på vad haven är utsatta för och
beskattningen av bl.a. fiskbestånden, är regeringens ansats god och i linje
med Miljöpartiets politik i frågan. Men det är viktigt att arbetet på det
internationella planet också motsvaras av liknande bevarandeinsatser på
hemmaplan.
Småskaligt svenskt
västkustfiske
Det kustnära och beståndsbevarande fisket utmed den
svenska västkusten, som bedrivits i huvudsak med fiskebåtar
(under 12 m), håller på att försvinna och ersätts nu alltmer av
färre men betydligt större fiskefartyg, som snabbt fiskar upp
tillgängliga kvoter. Det fria fisket, som bedrivs i Skagerrak
och Kattegatt av alla licensierade fiskare, innebär att man
med ett större fartyg på kort tid kan fiska upp hela den
svenska kvoten på viss art. Lokala fiskare med fiskebåtar,
med sina enklare redskap, har svårt att hävda sig och alltfler
av båtarna huggs upp och skrotas. Därmed rycks också den
jämna tillgången till de lokala fiskmarknaderna undan och
fiskarena och många i kringverksamheterna blir arbetslösa.
Miljöpartiet har tidigare motionerat om att Fiskeriverket måste
säsongsindela de svenska kvoterna och bättre garantera kustfiskets del (mot.
1996/97:Jo405). Det kan ske genom att avsätta regionala gruppkvoter
baserade på regionala faktorer, förslagsvis liknande det engelsk-skotska
resursfördelningssystemet.
Motverka utvecklingen från
konsumtionsfiske till
foderfiske
Från att tidigare i huvudsak bestått av konsumtionsfiske
(2/3), är det svenska fisket nu klart dominerat av foderfiske.
Med tanke på livsmedelssituationen i världen är detta en
mycket olycklig utveckling. Trenden måste vända.
Regeringen nämner tyvärr inget om denna utveckling i
proposition. Trots allt handlar det om en global och rättvisare
resursfördelning och om "rättvist miljöutrymme". Men det
handlar också om grundkraven för den biologiska
mångfalden, eftersom den viktiga yngre populationen av
fiskbestånden sveps med i det urskillningslösa foderfisket.
Det är nu hög tid att överväga kraftfulla motåtgärder mot utvecklingen mot
ett ständigt ökande foderfiske. Miljöpartiet föreslår att riksdagen ger
regeringen i uppdrag att analysera denna utveckling. Analysen bör omfatta
vilken betydelse foderfisket har med avseende på den globala livsmedels-
situationen, med avseende på "rättvist miljöutrymme" samt inte minst vilken
betydelse foderfisket har för utarmningen av biologisk mångfald och på
vilket sätt detta skiljer sig från konsumtionsfisket. Utifrån denna analys bör
motåtgärder föreslås. Förbud mot foderfiske på svenskt territorialvatten, dvs.
inom 12 sjömil från den yttersta svenska kusten, måste prioriteras, men också
t.ex förbud mot trålfiske på svenskt territorialvatten bör övervägas.
Lokal områdesförvaltning
m.m.
Det finns flera möjligheter att förbättra situationen, och
vända trenden, för det småskaliga och beståndsbevarande
kustfisket. Östersjön och västkustens Kattegatt/Skagerrak är
väsensskilda havsbiotoper, vilket är viktigt att understryka i
diskussionen om det svenska kustfisket. Detta innebär att
krav måste ställas på större flexibilitet vad gäller olika
regionala och lokala insatser.
Utvecklade lokala områdesförvaltningar är en intressant möjlighet, som
snarast bör utvecklas. För att bevara det kustnära fisket krävs lokal
kännedom om bestånden och utvecklingen i närområdet. Sådan kunskap har
sedan urminnes tider funnits bland de lokala fiskarna. Denna kunskap
baseras på en försiktighetsprincip, nödvändig för deras fortsatta utkomst, och
denna bör vara ledande i det fortsatta beståndsbevarande arbetet.
Ytterligare ett led i att stärka det lokala, småskaliga fisket skulle vara att
satsa på någon form av stöd till de yngre som vill satsa på kustfiske-
verksamhet - det är viktigt av sysselsättningsskäl, men också för att fånga
upp och föra vidare all den praktiska och lokalt präglade kunskap om bl.a.
beståndsvård som annars riskerar att gå förlorad.
Fortsatt marin
miljöforskning
Regeringen framhåller Naturvårdsverkets roll som central
miljömyndighet med viktiga uppgifter som samlande och
pådrivande kraft. Detta synsätt är dock som bortblåst när
regeringen i budgetpropositionen hanterar Naturvårdsverkets
anslagstilldelning, vilken innebär ytterligare kraftiga
nedskärningar. Miljöpartiet föreslår ett budgetalternativ för
1998 - en betydligt kraftigare satsning på miljöforskning än
regeringen, och då via Naturvårdsverket, inte
forskningsstiftelsen MISTRA. Det behövs kraftigare
satsningar på forskningen, om vi skall kunna komma till rätta
med miljögifterna och övergödningen i kusthaven.
Annars är flera insatser välkomna. Genomförandet av Fiskeriverkets
aktionsplan för biologisk mångfald, arbetet med att utveckla miljökvalitets-
mål och uppdateringen av den s.k. rödlistan över hotade arter behöver drivas
med kraft för att vi snarast möjligt skall få hoten mot havet och fisket under
kontroll.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om småskaligt svenskt västkustfiske,
2. att riksdagen hos regeringen begär förslag till åtgärder för att motverka
utvecklingen mot ett ökande foderfiske i enlighet med vad som anförts i
motionen,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om lokal områdesförvaltning m.m.
Stockholm den 3 oktober 1997
Per Lager (mp)
Gudrun Lindvall (mp)
Ronny Korsberg (mp)
Gunnar Goude (mp)
Elisa Abascal Reyes (mp)
Eva Goës (mp)