med anledning av prop. 1996/97:167 Miljöredovisning och miljöinformation i näringslivet
Allt fler företag ger varje år ut särskilda miljöredovisningar
där företagets miljöprogram och miljöpåverkan presenteras.
Bland de större företagen är miljöredovisningen i dag en
självklarhet. Omfattningen, kvalitén och öppenheten i
miljöredovisningarna har blivit allt bättre enligt flera
samstämmiga granskningar.
Miljöredovisningarna har inte enbart opinionsmässiga värden för före-
tagen. Miljötänkandet har också blivit ett konkurrensmedel och en del av
företagens affärsutveckling. Miljöarbetet i företagen har i många fall konkret
påverkat verksamheten på sätt som givit klart positiva ekonomiska effekter. I
denna process är miljöredovisningen ett viktigt verktyg. Användandet av
miljöredovisningar kommer därför att fortsätta att spridas och utvecklas, utan
att det finns ett formellt lagkrav om att tillhandahålla denna information.
Normgivande organ har redan utarbetat rekommendationer för informa-
tionens utformning.
Många företag har de senaste åren börjat delta i EMAS-systemet om fri-
villig miljöstyrning. Fler företag kommer att ansluta sig de närmaste åren. De
deltagande företagen skall minst vart tredje år avlämna en miljöredovisning
enligt EMAS som kontrolleras av en extern ackrediterad miljökontrollant.
Regeringens förslag till reglering av företags skyldighet att upprätta miljö-
redovisningar får mot bakgrund av detta ses som en senkommen reaktion av
symbolkaraktär. Den föreslagna regleringen kommer inte att få någon
avgörande betydelse för upprättandet av miljöinformation i näringslivet. I
värsta fall kan en reglering dämpa utvecklingen på området genom att lagens
krav uppfattas som norm för de redovisningspliktiga företagen.
De skäl regeringen presenterar för att reglera redovisningsskyldigheten är
svaga, även bortsett från det faktum att regleringen inte kommer att innebära
någon verklig skillnad för miljöarbetet.
I propositionen fastslås att utvecklingen befinner sig i ett initialskede och
att den skett genom en "ofullständig självreglering". Eftersom den utveckling
som skett inneburit att flertalet företag på några få år utvecklat
högkvalitativa
miljöredovisningar kan detta knappast vara ett skäl för att införa en reglering.
Först om det visar sig att miljöinformationen är otillräcklig efter det att
utvecklingen mognat torde det finnas skäl att reglera redovisningen av sådan
information.
Som ett annat skäl anförs att jämförbarheten mellan olika företags miljö-
redovisningar i dag är låg. Denna observation har gjorts av flera som
granskat näringslivets miljöinformation, men kan knappast vara ett skäl för
att reglera redovisningen av information på det sätt som föreslås. I propo-
sitionen föreslås nämligen inga regler som gör olika företags miljöredovis-
ningar mer jämförbara. Den föreslagna regleringen kommer därför på inget
sätt att undanröja de brister som i dag finns när det gäller jämförbarheten. I
den mån dessa brister över huvud taget kan elimineras kan detta enbart ske
genom att företagen tillsammans med normgivande organ själva vidare-
utvecklar sin egen miljöinformation mot ökad jämförbarhet.
Det bör vidare noteras att propositionens förslag om miljöinformation
enbart gäller företag som bedriver tillstånds- eller anmälningspliktig verk-
samhet enligt miljöskyddslagen. Även andra företag kan bedriva verksam-
heter som på olika sätt har stor indirekt betydelse för den yttre miljön.
Förslaget innebär således inte någon "fullständig reglering" som formellt
garanterar redovisning från alla börsbolag och andra större företag.
En fortsatt utveckling av företagens miljöinformation inom ramen för
frivillighet och med hänsyn till krav från kunder, finansiärer och den egna
affärsverksamheten är sammantaget att föredra framför det nu framlagda
förslaget, vars enda inverkan på företagen är att det ytterligare ökar den redan
tunga bördan av formella regleringar. Regeringens förslag bör därför avslås.
I propositionen framförs utöver ovanstående förslag även bedömningar
angående system för spridning av miljöinformation samt tankegångar om
premiering av företagens egenkontroll. Dessa tankegångar är intressanta och
bör utvecklas, men inom ramen för en företagsvänlig politik där onödiga
regleringar undviks.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen avslår regeringens förslag i enlighet med vad som angivits
i motionen.
Stockholm den 18 september 1997
Göte Jonsson (m)
Ingvar Eriksson (m)
Carl G Nilsson (m)
Eva Björne (m)
Ola Sundell (m)
Peter Weibull Bernström (m)
Inger René (m)
Anders G Högmark (m)
Lars Björkman (m)
Jan-Olof Franzén (m)
Patrik Norinder (m)