Efter en motion från Miljöpartiet uttalade försvarsutskottet i samband med försvarsbeslutets första etapp att ”rasism och andra former av främlingsfientlighet är en allvarlig företeelse och därför aktivt bör motarbetas med alla de medel som är förenliga med vår demokrati och vårt rättsväsende. Inom totalförsvaret gäller detta självfallet oavsett var det rasistiska beteendet förekommer – hos anställda eller hos totalförsvarspliktiga. Den som med utgångspunkt i rasistiska eller främlingsfientliga handlingar eller beteenden visar sig uppenbart olämplig för sin tjänst bör självfallet med lagliga medel kunna skiljas från tjänsten”.
Utskottet anförde vidare mot bakgrund av frågans allvar att ”regeringen bör informera riksdagen om problemets omfattning, om vilka åtgärder som initierats eller avses vidtas samt om det finns behov av ändrad lagreglering”. Detta ställde sig en enig riksdag bakom.
Efter detta beslut har man dock vid åtskilliga tillfällen kunnat läsa i media om nazister som utbildas till elitsoldater, samtidigt som medlemmar i kommunistiska organisationer avvisas på grund av att de är säkerhetsrisker (GP 980310). Ett exempel som har blivit mycket uppmärksammat är när MKV (Marinkommando Väst) försökt hemförlova en rekryt på grund av hans kriminella förflutna och hans nazistiska sympatier. Totalförsvarets överklagandenämnd ändrade MKV:s beslut p.g.a. att det ”inte fanns någon laglig grund för att hindra värnpliktiga som försvaret inte vill ha”.
Rådet för insyn i Försvarsmakten har skrivit till regeringen att ”Rådet har också fått information om fall av rasistiska åsikter hos enstaka soldater under grundutbildning och inom internationell tjänstgöring”. Rådet konstaterar vidare att ”Förakt för oliktänkande, för andra etniska grupper eller för annat kön är lika oförenligt med personalens tjänsteutövning som obefogad användning av makt och våld”. Rådet för insyn i Försvarsmakten har funnit i sin granskning att ”gällande regelsystem inte fullt ut medger att olämplig anställd militär personal kan avstängas från sin verksamhetsutövning eller olämpliga värnpliktiga skiljas från sin utbildning”. Rådet för insyn i Försvarsmakten föreslår att ”regeringen initierar en översyn av bestämmelserna inom detta område. Översynen bör leda till att möjligheten, att ingripa mot olämpligt anställt befäl och olämpliga värnpliktiga, ökar dock utan att rimliga krav på rättssäkerhet eller anställningstrygghet åsidosätts”.
Det finns uppenbarligen ett behov av en ändrad lagreglering. Därför är det anmärkningsvärt att regeringen, efter det att försvarsministern uttalat att Pliktverket skall få i uppdrag att redogöra för de regler och tillämpningar som gäller, inte nämner denna fråga med ett ord i den proposition som nu ligger på riksdagens bord (Lag om behandling av personuppgifter om totalförsvarspliktiga 1997/98:80).
I regeringens proposition föreslås en lag om behandling av totalförsvarspliktigas personuppgifter. Under rubriken ”Automatiserat register över totalförsvarspliktiga som förs av Totalförsvarets pliktverk” redogörs för i vilka fall som uppgifter om en person får antecknas i detta register. Ett av kriterierna är ”uppgifter om att den registrerade dömts till påföljd för brott som framgår av uppgift i belastningsregistret som Totalförsvarets pliktverk fått del av” (1997/98:80 sid 56).
Totalförsvarets pliktverk får ta del av Rikspolisstyrelsens register beträffande totalförsvarspliktiga som skrivs in eller är inskrivna för värnplikt. Utdragen omfattar bara vissa brott och i propositionen nämns våldsbrott, tillgreppsbrott, narkotikabrott och brott mot vapenlagen. Regeringen konstaterar att dessa utdrag behövs som underlag vid bedömningen om den pliktigas lämplighet och att det i detta register endast får antecknas om de dömts för något av dessa brott. Detta innebär att man inte blir antecknad om man har blivit dömd för hets mot folkgrupp!
Jag anser att man, om man är dömd för hets mot folkgrupp, inte skall tas ut för plikttjänstgöring. Riksdagen bör därför besluta att dom för hets mot folkgrupp, liksom t.ex. tillgreppsbrott och narkotika brott, skall finnas i de utdrag från Rikspolisstyrelsens register som Totalförsvarets pliktverk tar del av.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att dom för hets mot folkgrupp bör ingå i det utdrag ur Rikspolisstyrelsens register som Totalförsvarets pliktverk får ta del av.
|
Annika Nordgren (mp) |