I juli i år inträffade en översvämningskatastrof i Polen, Tjeckien och Tyskland. Stora områden i Ungern, Rumänien, Slovakien och Vitryssland berördes också. Över en miljon människor drabbades. 137 000 personer måste evakueras och ett 100-tal miste sina liv. Översvämningarna orsakades av extremt höga nederbördsmängder under kort tidsrymd vilket innebar att många dammar brast. Dessa nederbördsmängder och flöden var inte förutsedda och hade inte beräknats då de aktuella dammarna byggdes. Dimensionerade flöden överskreds vid några tidpunkter med mer än 200 procent.
Svensk älvsäkerhet bygger på en dimensionering baserad på den högsta avrinningen med ett påslag av 10–20 procent. Detta motsvarar i regel ett flöde med en återkomsttid av ca 100 år. Det är uppenbart att de regnmängder och flöden som vi nu sett exempel på under senare tid både i Centraleuropa och i Sverige kan komma att överstiga de värden som hittills gällt för svenska dammar och älvar. Sannolikheten för ett dammbrott i Sverige har därmed ökat. Om ett sådant inträffar får det katastrofala konsekvenser för människor, miljö och bebyggelse.
Trots att svensk älvsäkerhet nyligen (1995) blivit föremål för översyn och riksdagsbehandling (våren 1977) bör den ånyo ses över mot bakgrund av de nya rön som redovisats ovan.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av en översyn av dammsäkerheten i svenska älvar.
|
Anders Svärd (c) |
Ola Rask (s) |