Under året har på flera håll i landet stora ras och skred förekommit som fört med sig stora hot mot människors hälsa och miljö. Nämnas kan Vagnhärad, Sysslebäck i norra Värmland och Piteåregionen. Även på andra platser har skred förekommit som orsakat att befolkningen utsatts för stora risker.
Under en följd av år har ett flertal statliga myndigheter och institutioner arbetat med skred och riskplanering, dessutom har en skredkommission verkat under flera år. Trots detta inträffar dessa olyckor. För varje enskild som drabbas är det en katastrof att få hem och hus raserade av naturen. De drabbas av stora personliga och ekonomiska förluster. För det första dröjer det länge innan man kan konstatera om de som utrymt fastigheter kan flytta tillbaka eller måste skaffa ny bostad. För det andra blir det stora ekonomiska uppoffringar p.g.a. försäkringarnas konstruktion med höga självrisker.
Till detta ska läggas de kostnader samhället får för återställande av naturen, vägar och annan infrastruktur.
För att bilda sig en uppfattning om det kan föreligga risk för ras, skred eller översvämning inom bebyggda områden utförs översiktliga undersökningar – karteringar. Räddningsverket disponerar medel för att göra sådana undersökningar och ett antal kommuner karteras årligen enligt en prioriteringslista som görs upp av Räddningsverket och Statens geotekniska institut, SGI.
I dag anslås årligen 1,5 miljoner kronor för kartering. Det betyder att det kommer att ta ytterligare minst 20 år för att få hela landet karterat över var risker för skred och ras kan finnas. Inom den tiden kommer med all sannolikhet ytterligare skred att inträffa, där man minst anar det, med stora samhällskostnader för återställande som följd.
Efter det att kartering genomförts görs detaljerad undersökning där riskområden bedöms finnas. Denna undersökning bekostas av kommunerna; dock kan kommunerna söka statsbidrag för den detaljerade undersökningen.
De insatser som kartering och förebyggande åtgärder består av är insatser av engångskaraktär. Det vore samhällsekonomiskt lönsamt att göra en satsning under kortare tid för att få alla nödvändiga åtgärder utförda, så att skred och ras kan förebyggas.
Från det anslag statsbidrag för detaljerad undersökning kan utgå, utgår även statsbidrag till kommunernas kostnader för återställning och förebyggande insatser. Med tanke på alla de svåra och ekonomiskt kostbara åtgärder som nu måste till för att klara förödelsen efter ras och skred som inträffat bl.a. i Vagnhärad, Sysslebäck och Piteåregionen under året är det av vikt att ekonomiska resurser finns tillgängliga så att drabbade kommuner inte själva får hela det ekonomiska ansvaret för återställningsarbetet.
I dag får kommunerna ta denna första kostnad, med möjlighet till statsbidrag i efterskott. Även om statsbidraget sedan täcker hela kostnaden har kommunens budgetbalans kraftigt försämrats, med risk för underskott i budget, så att andra nödvändiga verksamhetsgrenar inte kan fullföljas i kommunen.
För att komma ifrån denna olägenhet borde en fond finnas, som finansierar de första akuta åtgärderna vid naturkatastrofer och från vilken kommunerna kunde söka bidrag för återställande och förebyggande åtgärder. Förslagsvis skulle denna fond kunna bildas av medel som inbetalas av alla som använder naturens resurser som inkomstkälla eller som exploaterar naturresurser. Regeringen bör återkomma med förslag om hur akuta åtgärder vid och efter naturkatastrofer kan finansieras.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om kartering och förebyggande åtgärder för skred och ras,
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om finansiering av akuta åtgärder vid inträffade naturkatastrofer.
|
Jarl Lander (s) |
Ann-Kristine Johansson (s) |