Motion till riksdagen
1997/98:Fö401
av Bengt Silfverstrand och Birthe Sörestedt (s)

Riskforskning


Från ett samlat samhällsperspektiv utgör en förbättrad och utökad riskforskning en strategisk faktor för välståndsutveckling och ekonomisk tillväxt. Tyvärr saknas oftast detta samlade perspektiv i den nationella forskningsplaneringen. Av historiska och andra skäl har olika risker för hälsa, miljö och säkerhet behandlats inom enstaka ämnesdiscipliner och med ämnesspecifik teoribildning och terminologi. Resultatet har blivit en fragmenterad och ur samhällets totala synpunkt ineffektiv forskningsinsats. Samtidigt gäller att ett riskbaserat beslutsfattande ligger som grund för åtgärder och insatser inom ett stort antal betydande samhällsområden. Som senare tids händelser visat kan dessa åtgärder, eller brist på sådana, leda till katastrofer med oerhörda konsekvenser.

Estoniakatastrofen utgör ett kännbart och fruktansvärt bevis på att riskforskningen inte haft möjlighet att fylla den roll som samhället kräver. Statens haverikommission har i flera utredningar av inträffade stora olyckor de senaste åren påpekat att genomförda riskanalyser hade kunnat leda till att antingen olyckan (storbranden) förhindrats eller konsekvenserna mildrats. Industriföreträdare har i flera år påpekat att otillräckliga kunskaper om risk­hantering lett till felaktiga planeringslösningar eller åtgärder.

Exempel: Säkerhetsavstånd på båda sidor av väg eller järnväg för transport av farligt gods i tät bebyggelse varierar i kommunerna från 25 till 250 meter. Bedömningen av sannolikheter för en olycka sker ytterst sällan.

En utredning om risker i samband med transport av farligt gods på norra älv­stranden i Göteborg ledde till bristfälliga slutsatser på grund av okvalificerad bedömning. Än allvarligare är att denna bedömning utan analys överflyttas till motsvarande planeringsproblem i andra delar av landet.

Ett stort antal katastrofer, nationella och internationella, illustrerar att en tilltagande komplexitet i de teknologiska systemen sannolikt innebär en kraftig ökning av samhällets sårbarhet och riskpotential. Sett ur ett annat perspektiv kan konstateras att de totala samhällskostnaderna till följd av riskreducerande bestämmelser och regelverk ligger i storleksordningen tiotals miljarder per år utan att det rationella i resursfördelningen närmare studeras. Den enstaka åtgärd som långsiktigt kan förbättra samhällets riskhantering är ökad utbildning och förbättrad kunskapsöverföring i allmänhet, baserad på forskning.

Riskutredning vid LTH/LU

Under 1994 genomfördes en utredning angående förutsättningarna för att vid Lunds universitet bilda en tvärsektoriell organisation för forskning, utvecklingsarbeten och utbildning inom riskhantering, riskanalys och säkerhetsskydd.

I utredningen genomfördes bl a en inventering av dels pågående egentlig riskforskning vid Lunds universitet, dels ett urval av ämnesinriktad forskning med väsentlig riskanknytning. Sammanlagt berörs verksamheter hos ett 30-tal institutioner, täckande ett flertal fakulteter. Genomgången kan sammanfattas i ett antal punkter.

1. Totalt sett är riskforskningen vid LU/LTH av en synnerligen betydande volym med en även internationellt sett hög kvalitetsnivå.

2. Forskningen är emellertid splittrad på ett antal ämnesområden – områden med ibland bristfällig kommunikation. I grunden likartade problem behandlas i olika discipliner, men ofta med en för respektive disciplin specialiserad terminologi och analysmetodik med dåligt resursutnyttjande som följd.

3. Tvärvetenskaplig forskning med inriktning mot integrationen riskanalys (naturvetenskaplig/teknisk del) – riskupplevelse (psykologi/sociologi) – besluts­analys (inklusive ekonomi) är knappast påbörjad, varken nationellt eller internationellt.

4. Samma tillstånd karakteriserar forskning om riskhanteringens organisa­tions­sociologi, dvs. frågan om hur managementstrukturer skall skapas för att säkerställa en rationell och långsiktigt tillförlitlig praktisk riskhantering.

5. En rationell metodik att jämföra risker från olika områden och prioritera riskreducerande åtgärder saknas.

6. Forskning inom ovannämnda områden är av nationellt strategisk betydelse.

7. Större delen av den nödvändiga forskarkompetensen finns tillgänglig redan nu vid LU/LTH. Vad som saknas är resurser att bygga upp en organisa­tion för systematisk samverkan och integration.

Prioritering av stora olyckor – teknologiska system

För att kraftsamla resurserna, fokusera forskningen till det område som är högprioriterat ur samhällets perspektiv samt för att utnyttja den nationellt sett unika utbildnings- och forskningspotentialen föreslås i ett första steg att en riskforskningsorganisation vid LTH/LU koncentreras till området stora olyckor--teknologiska system.

Motiv för förläggning till LTH/LU

Den kritiska åtgärden för att minska potentialen för katastrofartade olyckor är säkerligen en förbättrad teknologiöverföring och utbildning, baserad på en fortlöpande forskningsverksamhet. På området teknologiska risker och speciellt räddningstjänstteknisk riskanalys finns vid LTH/LU en unik grundutbildning – brandingenjörsutbildningen på 140 p. Inom riskanalysdelen omfattar utbildningen bl.a. byggnadsbränder, utsläpp av kemikalier som leder till brand/explosion, andra typer av olycksartade kemikalieutsläpp, transport av farligt gods, fysisk planering av stora olyckor, olyckor i samhällets försörjningssystem. Under genomförandet av den ovannämnda utredningen framfördes från näringslivet önskemål om att inom civilingenjörsutbildningen inrätta en speciell utbildning med särskild kompetens- eller studieinriktning mot industriell riskanalys och riskhantering. Det kan konstateras att LTH erbjuder en utomordentlig och kostnadseffektiv potential för en sådan utbildning.

En utslagsgivande faktor i den nationella kompetensuppbyggnaden gäller forskarutbildningen. Denna kommer att inriktas mot centrala forsknings­områden och planeras som i en forskarskola.

Uppläggningen av kurser utförs i görligaste mån så att även intresserade forskarstuderande från andra områden kan följa utvalda kurser. Vissa kurser läggs också upp på ett sätt som underlättar för forskarstuderande från andra högskolor att delta. En första start görs med den fakultetsövergripande doktorandkurs i riskforskning och riskhantering som planeras bli genomförd under 1995 med Miljövetenskapligt Centrum som ansvarig.

Forskningsmässigt gäller att LTH innehåller den nödvändiga kärnan av pågående riskforskning. Bl.a. bedrivs internationellt högkvalitativ forskning inom områden som räddningstjänstteknisk riskanalys, processteknisk risk­analys, arbetsmiljö och risk, speciellt risker till följd av samverkan människa–maskin för komplexa system, transportrisker, speciellt transporter av farligt gods och farligt avfall–miljöpåverkan från stora olyckor.

Sammanfattningsvis gäller att LTH plus övriga delar av LU erbjuder en för Sverige sannolikt unik grogrund och effektivitetspotential genom att samtliga basforskningsområden finns representerade samt genom att en naturlig kärna finns i brandingenjörsutbildningen och en planerad avslutande studieinrikt­ning för civilingenjörer.

Till detta kommer en rad andra faktorer, bl.a.:

Vid Räddningsskolan i Revinge finns en ettårig påbyggnadsutbildning för brandingenjörer med inriktning på kommunal räddningstjänst. – Kultur­geografiska institutionen genomför på uppdrag av ÖCB utbildningen "Civil beredskap i ett föränderligt samhälle". Utbildningen är till stor del inriktad på samhällets sårbarhet och risker och omfattar totalt 15 högskolepoäng. –Närheten till Danmark och övriga Europa: Redan nu samarbetar institutionen för brandteknik med Risö Riskcenter inom forskningsprojekt tillhörande EU "Environment". I projektform sker också ett internationellt samarbete med en rad forskningsinstitutioner. En fördjupning och utvidgning av detta samarbe­te ter sig naturligt, speciellt då med danska forskningsinstitutioner.

Hot- och riskutredningen

Alltfler samhällsorgan, myndigheter och andra intressenter använder numera begrepp som "riskanalys" eller "kvalificerad riskanalys" i sina föreskrifter, anvisningar eller rekommendationer. Den just avslutade Hot- och riskutredningen har också bl.a. konstaterat att dessa intressenter i hög grad är betjänta av ovannämnda typ av forskning, samtidigt som ett rationellt utnyttjande av forskningsresultaten ställer stora krav på en kraftsamling och koncentration av resurserna. Det är mot denna bakgrund av väsentlig betydelse att den fortsatta utvecklingen av en gemensam resursbas på riskforskningsområdet sker där de mest gynnsamma förutsättningarna föreligger. Frågan har varit föremål för ett omfattande utredningsarbete varför ett allsidigt beslutsunderlag nu är tillgängligt. Försvarsutskottet instämmer i bet. 1996/97:FöU5 i uppfattningen att forskningsfrågorna vad gäller riskanalysområdet behöver belysas ur ett mer samlat perspektiv och hänvisar bl.a. till uppdrag åt olika myndigheter att utveckla ramprogram. Eftersom Lunds universitet har särskilt stora förutsättningar att utgöra en samlad bas för en sådan riskforskning föreslår vi att en riskforskningsorganisation inom området stora olyckor och teknologiska system byggs upp vid Lunds tekniska högskola.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om inrättande av en nationell riskforskningsorganisation vid Lunds tekniska högskola/Lunds universitet.

Stockholm den 26 september 1997

Bengt Silfverstrand (s)

Birthe Sörestedt (s)