I regeringens budgetproposition för 1998 under utgiftsområde 6, Totalförsvaret, föreslås att Vädercentral Syd läggs ned.
Förslaget innebär i stort att södra och mellersta vädercentralerna slås samman till en stor vädercentral. Förslaget grundar sig på en utredning gjord av FVL/VÄD.
Denna utredning uppvisar dock ett antal allvarliga brister. Den ekonomiska analysen är inte till fyllest, konsekvensbeskrivning och en analys av framtida behov av vädertjänst saknas.
I förslaget döljer sig oredovisade kostnader för avveckling av 8–10 meteorologer, 13 civila samt kostnad för utbildning av motsvarande antal nya meteorologer. Dessutom redovisas inte kostnaderna för pendling för minst tre meteorologer. Dessa kostnader blir bl.a. en konsekvens, om förslaget genomförs.
Inte heller redogörs för den kapitalförstöring som en nedläggning av Väder Syd skulle medföra. För Väder Syd har nyss färdigställts nya, modernt inredda lokaler, som kommer att stå outnyttjade. Detta är en sammanlagd investering på minst 20 miljoner kronor.
Fr.o.m. hösten 1995 är endast en av södra och mellersta vädercentralerna dygnsöppna. Växelverkan sker vilket har medfört stora besparingar (ca en miljon årligen) i rörliga lönetillägg. På grund av denna växelverkan och införandet av ny teknik planerades för en minskning av antalet civila meteorologassistenter vid båda centralerna. Detta skulle direkt ha medfört ytterligare besparingar på 2,6 miljoner årligen.
Analyser av konsekvenser saknas i utredningen. Det finns risk att utredningsförslaget medför säkerhetsrisker, vilket också påpekats i de flesta remissvaren. Att ha endast en vädercentral leder till en oacceptabel sårbarhet. Skulle centralen av någon anledning slås ut, finns ingen ersättare, vilket skulle kunna få förödande konsekvenser. Speciellt som vädercentralerna stöttar samhällsresursen vid kris och katastrofer. Som exempel kan nämnas vädercentralernas insats vid Estonia-katastrofen.
Till detta skall läggas att de flesta incidenter t.ex. kränkningar eller överträdelse av territorialgränsen inträffar i det södra området, ett faktum som inte vare sig har beaktats eller analyserats av utredningen.
I utredningen saknas dessutom analys av det framtida behovet och omfattningen av vädertjänst. Försvarets vädertjänst bör rimligen inte besluta om sin organisation innan Försvarsmaktens ledningsstruktur står klar.
Risken är att man får en feldimensionerad vädertjänst som inte finns på rätt plats.
Med anledning av de allvarliga bristerna i underlaget till förslaget om nedläggning av Väder Syd bör organisationen av vädercentralerna åter utredas.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om nedläggning av Vädercentral Syd.
|
Marianne Jönsson (s) |