Den säkerhetspolitiska situationen har förändrats. Begreppet försvar har därmed ändrats. Fred bygger idag alltmer på människors säkerhet och formas allt mindre utifrån staters behov av säkerhet. Nationell säkerhet förutsätter idag gemensam säkerhet. Vi tror på en demokratisk och social integration som grundstenarna i vår gemensamma säkerhet in i nästa årtusende.
Sverige har en unik möjlighet att förebygga konflikter. Demokratin är i sin vagga i stora delar av Europa och länder utan demokratisk tradition riskerar att återfalla i traditionen av tillit till starka ledare och partier. Att skapa formellt demokratiska samhällssystem klarar de flesta politiker och samhällsadministratörer. Vad som behövs är att skapa demokratiska traditioner som är förankrade i folkdjupet. Sverige har här en lång tradition av exempelvis folkrörelsearbete. Det som blir avgörande för demokratins livskraft är förmågan att skapa ett folkligt engagemang för de egna idéerna och tolerans och respekt för andras.
Det bästa sättet att lära är att mötas och att leva tillsammans. Mycket sker på denna front utan politiska ingrepp. En internationaliserad arbets-, turist- och utbildningsmarknad borgar för detta. Samtidigt ligger det ett värde i att snabbt fördjupa detta arbete inom strategiska områden. Utbyten bör bli en återkommande del av offentlig verksamhet. Ett projekt bör startas för att underlätta svenskars inträde på arbetsmarknaderna i de forna kommuniststaterna. Särskilt angeläget är utbyten inom de militära, politiska, juridiska och sociala sektorerna.
Militära resurser bör i fredstid läggas på att utbilda officerare i länder med svag demokratisk tradition. Sverige har en lång erfarenhet av ett demokratiskt ledarskap inom försvaret, detta bör utnyttjas för att ge möjlighet till utbyte i ledarskapsfrågor. Utbytesprogram med officerare är angeläget för att skapa förståelse och stabilitet mellan alla stater. Gemensamma övningar inom ramen för PFF ökar stabiliteten och förståelsen mellan de stater som deltar. Detta samarbete bör utvecklas. Sverige har en mångårig erfarenhet av fredsbevarande insatser och genom detta en god möjlighet att till andra länder förmedla och utbilda i syfte att erbjuda FN militära fredsbevarande insatsstyrkor.
Utvecklingen mot mer och mer internationellt engagemang ställer försvaret inför nya utmaningar. Vår säkerhet kommer i framtiden att byggas mer och mer kring vårt internationella engagemang. Att förebygga konflikter kommer att vara en minst lika viktig del av vårt försvar som det mer traditionella gränsförsvaret. I takt med att stabiliserande eller fredsbevarande insatser blir vanligare, måste officersrollen och pliktlagarna ses över. I längden kommer utlandstjänstgöring att bli en naturlig del av officersyrket. Officerare som anställs i framtiden ska vara medvetna om att en anställning inom det svenska militära försvaret kan komma att innefatta utlandstjänst.
När mer och mer av vår säkerhetspolitik och vårt försvar utgörs av internationella engagemang, gemensamma övningar inom exempelvis Partnerskap för fred, eller fredsbevarande operationer i vårt närområde reses frågan om inte även dessa viktiga delar av vårt försvar ska omfattas av folkförsvarsprincipen. Det blir därmed angeläget att utreda möjligheten att i framtiden använda även pliktlagen för att rekrytera till viktiga fredsbevarande eller fredsuppbyggande insatser i utlandet.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ökat internationellt engagemang,
att riksdagen hos regeringen begär att en utredning tillsätts med uppgift att utreda en förändrad pliktlag.
|
Anders Ygeman (s) |
|
|
Martin Nilsson (s) |
Sven-Åke Nygårds (s) |