Att fullgöra totalförsvarsplikt är inte längre något självklart för den som är ung idag i Sverige. Allt färre arbetsgivare fäster någon större notis vid att den arbetssökande inte fullgjort sin plikt. Naturligtvis färgar det av sig att bara hälften av Sveriges unga kallas till mönstring.
Även i framtiden kommer en minoritet av Sveriges ungdomar att kallas in till tjänstgöring. Detta faktum gör att staten måste visa större respekt och ta större hänsyn till den minoritet som faktiskt tvingas in till tjänstgöring. Visserligen innebär givetvis plikttjänstgöringen en rad goda erfarenheter, men det handlar ändock om en social och ekonomisk uppoffring.
Den tid är förbi då staten kunde kalla in medborgare till plikttjänstgöring utan att någon större motprestation förväntades. Efter en bra utbildning där den pliktige får lära sig ett yrke, akutsjukvård m.m. förväntas ett intyg som beskriver och bestyrker kompetensen. Något sådant ges inte idag. Att genomföra totalförsvarsplikt är ofta både en social och ekonomisk uppoffring. Det borde därför vara självklart att den som rycker ut får ett intyg som kan användas i kampen om jobb och studieplats. Av dessa skäl bör totalförsvarspliktiga som under grundutbildningen skaffar sig civil kompetens inom något område ges ett civilt utbildningsintyg som styrker denna.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om rätten till civilt utbildningsintyg.
|
Anders Ygeman (s) |
|
|
Martin Nilsson (s) |
Lena Sandlin (s) |