Regeringen vill öka antalet kvinnor i totalförsvaret. Det är bra.
Regeringen anser att för att öka antalet kvinnliga officerare i försvaret måste också basen, dvs de som genomgår pliktutbildning, breddas. Det är också bra.
Men sedan blir rekommendationen om hur man skall åstadkomma detta alldeles fel. Enligt min mening så vore det bästa sättet att låta den allmänna värnplikten omfatta även kvinnor, alltså införa kvinnlig värnplikt.
Kvinnor har idag rätten att frivilligt fullgöra värnplikt utan att behöva binda sig för en fortsatt officerskarriär och kvinnor som mönstrat kan numera också ingå i utbildningsreserven. Det är bra men det räcker inte. Samma grundkrav på deltagande av rikets totala försvar måste ställas på både kvinnor och män. Vi måste nu likställa flickor med pojkar även inom försvarsmaktens område. Vi måste som ett litet land tillvarata all den kompetens som vi förfogar över och inte välja bort halva nationen innan vi ens har prövat dugligheten. Därför så menar vi att underlaget för värnpliktstjänstgöring skall utökas att gälla såväl kvinnor som män.
Med dagens totalförsvarsplikt finns alla möjligheter att övergå till en könsneutral tillämpning i urvalsprocessen. Antalet värnpliktiga påverkas inte, eftersom det är krigsorganisationens storlek som styr det årliga rekryteringsbehovet och inte ett fixerat antal. Den förändring det skulle innebära är att vi breddar rekryteringsunderlaget för försvaret och därmed ökar möjligheten till en kvalitativ förbättring.
Under de snart 20 år som Folkpartiet liberalerna pläderat för en totalförsvarsplikt, har partiet envist hävdat att denna bör göras könsneutral. Man skulle då tillgodose de samlade personalbehoven inom civilt och militärt försvar genom att utgå från HELA befolkningen. Det hitillsvarande talet om "allmän värnplikt" har ju i verkligheten varit en manlig värnplikt. Vi anser att det skall vara hela folkets försvar och inte halva folkets försvar.
Förslaget att göra män och kvinnor lika skyldiga att på olika sätt vara med och försvara sitt land är alltså främst kvalitativt. Men det finns också en jämställdhetsaspekt som är väl värd att anföra.
Kvinnors rätt att försvara sig är något som man sällan talar om. Vi är mer vana vid att se kvinnan som ett försvarslöst offer, såväl i krig som i fred. Men som jag ser det så är det alla kvinnors rätt att lära sig försvara sig själva, sina barn och sitt land. Vad är det för gudomlig lag som säger att den rätten bara är mannens? Det hela handlar egentligen bara om traditioner och attityder, där vi politiker förväntas gå före och utmana systemen så att de utvecklas och förbättras i takt med tiden.
Särskild vikt bör därför läggas vid hur Sverige som nation och statsmakt ser på sina unga kvinnor och män. Detta synsätt anger, som jag ser det, tonen för alla i samhället om hur kvinnor och män skall bemötas, bedömas och behandlas, vad man duger till. Det är på detta, och tusen andra sätt, som attityder grundas och könsroller cementeras. Därför är det av yttersta vikt att staten behandlar alla lika.
Införandet av kvinnlig värnplikt kommer att bidra till en kompetenshöjning inom vårt totalförsvar och samtidigt bidra till den viktiga jämställdheten i vårt land.
Hela lönen, halva makten och delat ansvar. Även i försvaret.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om kvinnors roll i försvaret.
|
Eva Flyborg (fp) |