För inte så länge sedan kallades större delen av årskullarna av unga män in till värnpliktstjänstgöring. I dag är det inte så. Nu kallas enbart delar av en årskull in och därtill kvinnor som anmält intresse för värnpliktsutbildning. Samtidigt som dessa förändringar skett har kraven på dem som kallas in stegrats avsevärt. Pliktlagen säger att de bäst lämpade skall kallas till värnpliktsutbildning. Utbildningens kvalitet har också utvecklats så att de som utbildas utöver rent militära färdigheter också får med sig kunskaper som de kan ha användning av i sin civila gärning.
Att de som tas ut till värnpliktstjänstgöring gör en betydelsefull samhällsinsats är det ingen tvekan om. I jämförelse med flertalet kvinnor, i första hand, men även män som inte tas ut till värnpliktstjänstgöring, är de som fullgör värnpliktens insatser och uppoffringar alldeles enastående. Det är i denna belysning naturligt att samhället vidtar åtgärder som ger unga människor stimulans och motiv för att fullgöra värnplikt och att de tillerkännes den "status" de genom utbildningen erhållit.
Detta kan t.ex. ske genom att låta utbildningen meritera till högskolepoäng. De flesta utbildningar som värnpliktiga får kan utan tvekan väl jämföras med annan poängmeriterad utbildning. Som exempel kan nämnas: flyg-, ledarskaps-, polis-, sjukvårds-, tekniker- och transportutbildningar. Likaså marinens alla utbildningar.
Detta kan också ske genom att värnpliktiga, som t.ex. transportutbildas och under utbildningen kör både lätta och tunga fordon, ofta under extremt besvärliga förhållanden, erhåller civilt körkort som motsvarar den trafikutbildning de fått, dvs. körkort för t.ex. motorcykel, personbil, tung lastbil, buss o.s.v.
Det är inte heller oskäligt att värnpliktiga får "betyg" som talar om vilken utbildning de genomgått och vilka kunskaper de tillägnat sig, så att deras blivande arbetsgivare kan bilda sig en uppfattning om utbildningens betydelse för den tilltänkta arbetsuppgiften.
Om arbetsmarknaden förbättras kan värnpliktstjänstgöringen komma att konkurrera med fördelarna av att snabbt komma in på arbetsmarknaden. I det läget är det alldeles nödvändigt att åtgärder som stimulerar och motiverar de unga att göra värnplikt kan erbjudas.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen hos regeringen begär förslag om åtgärder som stimulerar och motiverar unga kvinnor och män att göra värnplikt i enlighet med vad som anförts i motionen.
|
Stig Grauers (m) |
Kent Olsson (m) |
Gotab, Stockholm 1997