Näringslivet och särskilt småföretagen är beroende av god kreditupplysningsverksamhet. Vid affärsöverenskommelser är det viktigt att rätt bedöma betalningsförmågan hos berörda företag eller privatpersoner. För att uppnå ett riktigt affärsbeslut är det en avgörande grundförutsättning att ha tillgång till en tillfredsställande kreditinformation, alltså beträffande kreditengagemang, betalningsförsummelser och kreditmissbruk. En effektiv kreditupplysning ökar säkerheten i näringslivet och främjar den ekonomiska utvecklingen.
En kreditupplysning om en näringsidkare är idag ofta såväl otillräcklig som inaktuell. Den information som idag förekommer i kreditupplysningsföretagens register härrör praktiskt taget undantagslöst från myndigheter, domstolar och företagens årsredovisningar. De betalningsförsummelser som ligger till grund för kreditupplysningsuppgifterna har emellertid inträffat långt dessförinnan.
Innan en fordringsägare driver ett betalningsärende till kronofogdemyndighet eller domstol har, förutom faktura eller betalningsavi, en eller flera betalningspåminnelser och inkassokrav tillställts gäldenären. Uppgifter ur en årsredovisning kan vara upp till 18 månader gamla.
Kreditupplysning måste vara en färskvara för att samhället ska få tillgång till en effektiv kreditprövning. Färskare information skulle medföra bättre prognoser om en tilltänkt kredittagares betalningsförmåga och betalningsvilja och därigenom medverka till ett bättre fungerande kreditsamhälle till båtnad för de kredittagare som gör rätt för sig.
Det är framför allt små och nystartade företag som drabbas av bristfälliga kreditupplysningar. Dessa företag är, statistiskt sett, förenade med en hög risk och riskerar därför att inte erhålla krediter. Företagens kassaflöde blir lidande och expansionsmöjligheterna minskar.
Leverantörer har inte samma tillgång till informationsunderlag för sinkreditgivning som banker och finansbolag varför deras krediter blir mer osäkra. I konkurser uppkommer alltid kännbara förluster för varu- och tjänsteleverantörer. När småföretagare drabbas som leverantörer kan detta leda till s.k. dominokonkurser. De samlade konkursförlusterna i Sverige uppgår till totalt 30 miljarder kronor. Om endast en liten del av dessa konkurser kunde undvikas med hjälp av en mer effektiv kreditupplysning skulle avsevärd kapitalförstöring undvikas.
Dålig kreditinformation resulterar vidare lätt i felaktiga kredit- och lånebeslut i form av omotiverade avslag eller felaktiga kreditpriser i form av högre räntor eller onödiga riskpremier. Otillfredsställande kreditprövningar skadar alla inblandade på många olika sätt och hämmar den ekonomiska aktiviteten i samhället. En mer effektiv kreditupplysning kan därför främja den ekonomiska utvecklingen och bidra till att skapa förutsättningar för ökad sysselsättning.
Flödesinformation är ett samlingsnamn på den information som kan utläsas i olika betalningsstadier: från faktura via betalningsföreläggande till dom. Ju tidigare informationen från detta flöde finns att tillgå, desto bättre bedömning av kreditvärdigheten kan göras.
En bred användning av flödesinformation är möjlig enligt gällande lag men har ej godtagits av Datainspektionen. Därför får idag endast flödesdata i senare led i form av ansökan om betalningsföreläggande användas i kreditupplysningsunderlaget. Om registrering av inkassokrav tillåts vid kreditupplysning ges en väsentligt större effektivitet och aktualitet. Inom EU är tidig flödesinformation normalt förekommande och Sverige är det enda land som inte tillåter sådan flödesinformation.
Under den nya kreditupplysningslagens behandling påpekade företrädare för flertalet partier behovet av att dagens kreditinformation kompletteras med s.k. flödesinformation. Företrädare för kreditupplysnings- och inkassoföretag har visat att denna typ av information ökar träffsäkerheten i en kreditupplysning avsevärt.
Regeringen har uppdragit åt Datainspektionen att utreda vilka uppgifter om näringsidkare som bör få användas i kreditupplysningar samt att föreslå de lagändringar som bedöms motiverade. Bakgrunden är att denna fråga ej behandlades i den nya kreditupplysningslag som trädde i kraft vid halvårsskiftet 1997. Inkassoföretagen besitter idag en stor mängd information som, om Datainspektionen så tillät, skulle kunna göras tillgänglig för kreditupplysningsföretagen och åstadkomma en effektivare kreditupplysning.
Det är av största vikt att Datainspektionen uppmärksammar den betydelse som flödesinformation har för ett väl fungerande näringsliv och skyndsamt utreder frågan.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om flödesinformation vid kreditupplysning.
|
Bengt Harding Olson (fp) |