Förhållandet att fackliga organisationer tecknar kollektiva sakförsäkringar för medlemskollektivet utan individuell anslutning innebär att enskilda medlemmar tvingas underkasta sig fackliga beslut inom områden som helt saknar anknytning till anställningen. Utan samband med den anställdes intressen i egenskap av arbetstagare vidgar den fackliga organisationen sitt verksamhetsområde in i medlemmarnas privata sfär på ett sätt som försätter den enskilde fackmedlemmen i ett underläge.
När en facklig organisation tecknar sakförsäkring för medlemmar kollektivt, utan intresseanmälan, binds den enskilde fackföreningsmedlemmen till ett visst försäkringsbolag och till en viss försäkringsprodukt, utan att medlemmen ges reell möjlighet att själv välja det som passar honom eller henne bäst. Det finns också en uppenbar risk att ett hushåll dubbelförsäkras, eller till och med trippelförsäkras.
Frågan om kollektiva hemförsäkringar har varit föremål för kritik alltsedan företeelsen startade 1982. Protesterna bland medlemmarna i flera fackförbund har under senare tid varit mycket starka. När exempelvis Kommunalarbetareförbundet fattade beslut om att teckna hemförsäkring hos Folksam för sina 660 000 medlemmar, visade en medlemsundersökning att 61 procent var emot och bara 32 procent för försäkringen.
Det är inte rimligt att en enskild person, som är medlem i en facklig organisation, som skall tillvarata hans eller hennes intressen som arbetstagare, därmed också måste acceptera ingrepp i den privata ekonomin för ändamål som inte har någon anknytning till arbetsförhållandena. Den enskilda organisationsmedlemmen måste skyddas från kollektiva försäkringslösningar som inskränker valfriheten, kränker den personliga integriteten och som försätter individen i underläge. Kollektiv sakförsäkring bör därför vara baserad på individuell anslutning.
Kollektiva sakförsäkringar utan krav på individuell anslutning, som tecknas utan upphandlingsförfarande, med ensidigt gynnande av ett försäkringsbolag och på andra grunder än affärsmässiga, sätter den fria konkurrensen på försäkringsmarknaden ur spel.
Kollektivets medlemmar mister sin valfrihet, samtidigt som försäkringslösningar för dem som inte tillhör kollektivet riskerar att bli dyrare. Bristen på sund konkurrens på försäkringsområdet kan försvåra för den som inte tillhör en organisation att få försäkringsskydd till rimlig kostnad. Dessutom föreligger uppenbar risk att det uppkommer en monopolliknande situation på försäkringsmarknaden, som måste undvikas. Bl.a. av dessa skäl är det viktigt att kollektiv sakförsäkring upphandlas i fri konkurrens på lika villkor.
Reservationsrätt som anslutningsform är en form av negativ avtalsbindning, som inte är tillåten på marknaden i övrigt. Det saknas i dag klara regler för den enskilda medlemmens ställning i förhållande till medlemsorganisationen. Det finns i Sverige behov av en lagstiftning som klargör hur långt organisationers befogenheter sträcker sig i förhållande till den enskilde medlemmen.
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen beslutar att kollektiv sakförsäkring endast får tecknas med den individuelle försäkringstagarens aktiva samtycke i enlighet med vad som anförts i motionen,
2. att riksdagen beslutar att kollektiv sakförsäkring skall upphandlas i fri konkurrens i enlighet med vad som anförts i motionen,
3. att riksdagen hos regeringen begär förslag till lagstiftning beträffande organisationers befogenheter gentemot sina medlemmar i enlighet med vad som anförts i motionen.
|
Karin Falkmer (m) |