I enlighet med prop. 1996/97:10 och SFS 1996:1327 förändrades mervärdesskattelagstiftningen på utbildningsområdet från och med 1997-01-01. Den stora förändringen var att samtlig studiemedelsberättigad utbildning undantogs från skatteplikt. Av propositionens förarbeten att döma var ambitionen från regeringens sida bland annat att förbättra situationen för privata utbildningsanordnare.
Effekten av den nya mervärdesskattelagstiftningen har troligtvis varit positiv för de flesta privata utbildningsanordnare, då konkurrenskraften torde ha förbättrats. De privata utbildningsanordnare och de utbildningar som genomförs i deras regi är dock ej homogena. En stor skillnad föreligger i ovan nämnda hänseende, och består av huruvida de utbildningar som ges i privat regi har en stor eller liten andel momspliktiga kostnader för att genomföra utbildningarna.
Av tradition har svensk ridsport haft en stark och god utbildningstradition. Inom trav- och galoppsporterna är det dock endast under de senaste tio åren som utbildningsinsatser har genomförts i större skala. Utvecklingen har för samtliga accelererat under senare år. Hästnäringen och staten har sedan länge ett nära och fruktbart samspel inom utbildningsområdet. Förutom gymnasie- och folkhögskoleutbildning finns sedan 1994 en tvåårig hippologisk högskoleutbildning, som finansieras till lika delar av stat och näring. De högre utbildningarna inom det hippologiska området med praktisk inriktning mot respektive sport är koncentrerade till de tre s k riksanläggningarna Flyinge, Strömsholm och Wången. Även vad gäller dessa tre anläggningars status och utveckling finns en bred samsyn mellan näring och stat.
För riksanläggningarnas del har den förändrade mervärdesskattelagstiftningen på utbildningsområdet medfört betydligt ökade genomförandekostnader. Detta som en följd av att utbildning med häst kräver relativt stora insatser i utbildningsmaterial i form av hästar, hästutrustning, foder m m; mervärdesskattepliktiga kostnader som ej är avdragsgilla för de tre riksanläggningarna. Vad gäller driftkostnader exkl kapitalkostnader bedöms de till följd av den förändrade mervärdesskattelagstiftningen att öka med ca
4 mkr per år. Dessutom ökar kapitalkostnaderna, vilket försvårar att långsiktigt verka för att utveckla näringen och de tre riksanläggningarna. Transfereringar till eleverna av högre drift- och kapitalkostnader till följd av den förändrade mervärdesskattelagstiftningen är ej möjlig, då elevkostnaden redan tidigare låg i paritet med gällande studiestöd inklusive bidrag.
Vad gäller gymnasial hästutbildning inom ramen för naturbruksgymnasierna, vilka vanligtvis har ett landsting eller en kommun som huvudman, ges de via detta förhållande indirekt möjlighet att göra avdrag för ingående moms i enlighet med lagen om mervärdesskattekonton för kommuner och landsting (1195:1518). Denna lag medger att gymnasier med kommuner eller landsting som huvudmän kan ansöka om att få tillbaka mervärdesskatt på sina kostnader via särskilda skattekontoret i Ludvika. Sedan 1996 inbetalar kommuner och landsting en viss summa pengar per invånare till särskilda mervärdesskattekonton för att rekvisitionsmöjlighet från särskilda skattekontoret vad gäller mervärdesskatt skall föreligga. Ovan nämnda förhållande finns ej för de två gymnasiala utbildningar som bedrivs vid Strömsholm respektive Wången. Detta medför således att de av näringen särskilt prioriterade utbildningarna med spetskompetens får en konkurrensnackdel vad gäller kostnadsläget vid bedrivande av mervärdesskattebefriad utbildning. Förutom att hästutbildning innebär stora kostnader för hästar, utrustning m m så skall även anläggningarnas fastighets- och underhållskostnader noteras. Riksanläggningarna består till stor del av byggnader som är kulturminnesmärkta, vilket medför högre fastighets- och underhållskostnader jämfört med mer moderna byggnader.
Till följd av den förändrade mervärdesskattelagstiftningen har även den hippologiska högskoleutbildningen undantagits från skatteplikt. Huvudman för utbildningen är Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU), som genom särskild överenskommelse med staten är skattepliktigt för samtliga utbildningar som bedrivs vid universitet. Då den hippologiska högskoleutbildningen sker vid de tre riksanläggningarna, som fristående juridiska personer, föreligger dock ej mervärdesskatteplikt för genomförande av utbildningen vid nämnda anläggningar.
För hästnäringens del är det av stor betydelse att arbetet med att stärka och utveckla riksanläggningarna till ”spjutspetsar” för utveckling av svensk hästnäring kan fortsätta. Häri utgör en likabehandling på mervärdesskatteområdet mellan riksanläggningarna, naturbruksgymnasierna och lantbruktsuniversitetet en viktig beståndsdel för att så skall ske. Likaledes är det av stor vikt för riksanläggningarnas verksamhet att konkurrensneutralitet kan säkerställas mellan anläggningarna och privata utbildningsanordnare inom hästsporten.
Syftet med utbildningen är att kursdeltagarna skall ägna sig åt sport- och idrottsverksamhet i framtiden. I gällande mervärdesskattelagstiftning har omsättning av tjänster som avser sport och idrott blivit skattepliktiga med undantag av om tjänsterna omsätts av stat, kommun eller allmännyttig ideell förening. Skattesatsen har satts så lågt som till 6 % med tanke på att skattesubjekt som driver denna verksamhet inte ska få ett konkurrensutsatt läge i förhållande till det allmänna. Den reducerade skattesatsen är tillåten enligt EU:s sjätte momsdirektiv. I propositionen har sagts att avdragsrätt för verksamheten har ett betydande värde med tanke på möjligheten att få tillgodoräkna sig 25 % i avdragsgill ingående mervärdesskatt på kostnader i jämförelse med att få betala 6 % i utgående mervärdesskatt på intäkter. Kommersiella företag som efter 1997-01-01 uppför t ex ridhus, golfanläggningar och allaktivitetshallar har möjlighet att av staten få tillbaka 25 % i mervärdesskatt på sina kostnader samtidigt som endast 6 % redovisas av intäkterna. Detta har visat sig ha fått en gynnsam effekt på investeringar i t ex ridhus, vilket är glädjande för sporten som sådan samt medverkar även till att arbetstillfällen skapas.
Som ovan nämnts har riksanläggningarna under senare tid utvecklats i ett nära samspel mellan staten och hästnäringen. Stora investeringar har genomförts med såväl statliga som med av näringen egenfinansierade medel. Ambitionen från båda parter har varit att stärka riksanläggningarna, främst på utbildningsområdet. För riksanläggningarnas del är det av väsentlig betydelse att konkurrensneutralitet kan uppnås jämfört med privata utbildningsanordnare inom hästområdet och mot t ex kommunala och landstingsdrivna gymnasieskolor respektive SLU. En lösning för att erhålla en likabehandling i jämförelse med ovan nämnda parter är att riksanläggningarnas verksamhet inom utbildningsområdet ses som utförande av tjänster inom idrottsområdet, som är skattepliktiga med en utgående mervärdesskatt med 6 % av beskattningsunderlaget, och där även avdragsrätt medges för ingående moms.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen beslutar att respektive riksanläggnings verksamhet medför skatteplikt med 6 % av beskattningsunderlaget utgörande omsättning av tjänster inom idrottsområdet, som anges i 3 kap. 11 § första stycket lagen om mervärdesskatt och som inte undantas från skatteplikt enligt andra stycket i samma paragraf, samt även för tjänster innefattanden mat, logi och kurslitteratur.
|
Kjell Ericsson (c) |
Rolf Dahlberg (m) |