Regeringen föreslår i 1998 års ekonomiska vårproposition att styckeskatten på cigaretter skall sänkas från 85 öre till 20 öre medan den del av skatten som är detaljhandelspriset höjs från 17,8 % till 39,2 %. Därigenom sänks skatten på cigaretter med 14 % vid dagens cigarettpriser. Vid en prissänkning som lämnar handelns marginaler oförändrade blir skattesänkningen 27 %. I pengar innebär det att högsta priset för ett 20-paket Blend kommer att sjunka från dagens 44:50 till 36 kr.
Skälen till den föreslagna skattesänkningen är att regeringen anser att skatterna inte längre går att använda som ett styrmedel för att begränsa totalkonsumtionen på grund av ökad turism och annat utlandsresande, elektronisk handel med tobak samt den kraftiga ökningen av tobakssmugglingen. Man skriver därför att den höga svenska tobaksskattens betydelse som ett instrument i folkhälsopolitiken försvagats och att inte obetydliga delar av totalkonsumtionen kommer att undandras beskattning i Sverige genom gränshandel och smuggling.
Vi delar inte regeringens uppfattning att en sänkning av tobaksskatten är rätt åtgärd att vidta mot smugglingen. Vi anser vidare att regeringen underlåtit att analysera förslagets konsekvenser för folkhälsan. Särskilt allvarligt är det att man inte tagit upp vilka konsekvenser förslaget har på barns och ungdomars benägenhet att börja röka.
Nästan ingen bedömare utanför regeringen tror att sänkningen har någon nämnvärd inverkan på smugglingen. Tullen tror det inte, tobakshandlarna tror det inte. Tobaks & Servicehandelns Riksförbund har framfört att priset måste ner till 30 kr per paket för att möta smuggelpriserna. Med tanke på att ett paket cigaretter i september 1997 kostade 4:68 i Polen och 9:06 i Spanien så torde en sänkning av det svenska priset från 44:50 till 36 kr inte verka avhållande på smugglarna, vilket däremot ökade tullinsatser kan göra. Man skall också komma ihåg att Spanien är det EU-land som har de lägsta tobakspriserna samtidigt som det har det största problemet med tobakssmuggling.
Cigarettsmugglingen i Sverige har ökat från en mycket låg nivå. Ökningen började redan 1996, alltså året före skattehöjningen, då tullens beslagsstatistik visar på en kraftig ökning. En av förklaringarna är att vi numera inte försvarar en svensk gräns utan en EU-gräns. En stor del av de cigaretter som smugglas in till Sverige är inte avsedda för den svenska marknaden utan för andra EU-länder. Denna ”transitsmuggling” påverkas inte av svensk prisnivå. Det finns för övrigt inga uppgifter idag om hur stor den faktiska konsumtionen av smuggelcigaretter är i Sverige.
En del av den ”obeskattade” cigarettmarknaden är handel via post och Internet inom EU. EG-domstolen har nyligen i ett domslut slagit fast att svenska punktskatter ska betalas i sådan handel. Därmed har Riksskatteverket fått mycket större möjlighet att ingripa mot den. Detta behandlas för övrigt i regeringens proposition 1997/98:100 Förbättrade möjligheter till punktskattekontroll m.m. Regeringens argument i vårpropositionen om den elektroniska handeln kan således avvisas med regeringens egna förslag i proposition 1997/98:100.
Statsfinansiellt innebar fjolårets skattehöjning en viss ökning av statens intäkter även om ökningen blev långt mindre än prognosmakarna hoppats på. Om man nu skall minska skattetrycket anser vi att det finns andra skattesänkningar som är angelägnare att genomföra än denna, t ex skatten på arbete. Att intäkterna blev mindre kan också betyda att konsumtionen gått ner vilket ju är en av avsikterna med de höga priserna.
Priset är en av de viktigaste faktorerna för att påverka efterfrågan på tobak. Om man höjer priset med t.ex.10 % minskar konsumtionen med ungefär 4 %. En stor del av detta beror på att rökare slutar röka, minskar sin konsumtion eller går över till snus – allt något som jämfört med fortsatt rökning är positivt för folkhälsan. Bland barn och ungdomar är priskänsligheten ännu större. Ekonometriska studier från bl.a. USA visar att en prishöjning med t.ex.10 % på sikt leder till att andelen ungdomar som börjar röka minskar med mer än 10 %.
De ekonomiska sambanden gäller också i motsatt riktning. Om nu cigarettpriset sänks med nära 20 %, kommer konsumtionen att öka med ungefär 10 %. Bl.a. kommer många rökare att åter öka sin dagskonsumtion. De allvarligaste effekterna gäller dock alla de barn och ungdomar som på grund av prissänkningen kommer att börja röka. Hälften av dessa kommer att dö av sin rökning.
Det avgörande skälet till fjolårets skattehöjning är det faktum att Sverige åtagit sig – redan genom EES-avtalet – att implementera EG:s direktiv om punktskatter på cigaretter. Cigarettskatten skall vara minst 57 % av detaljhandelspriset inklusive alla skatter.
Idag ligger vi på drygt 56 %. Om sänkningen genomförs sjunker vi tillbaka till 50 %. Alla andra EU-länder har redan implementerat direktivet. Sverige är ensamt kvar och vår övergångstid går ut den 1 januari 1999.
Den viktigaste anledningen till att direktivet lett till så höga priser just i Sverige är den svenska handelns marginaler som i ett EU-perspektiv är extremt höga.
Regeringens förslag förutsätter att EU ska bevilja Sverige en ytterligare förlängd övergångstid. Vi anser att det är fel att vi i EU-sammanhang skall begära undantag med smuggling som skäl. Vi har i andra EU-sammanhang slagits för särregler för alkoholen. Vi stöder förbudet mot tobaksreklam, kritiserar jordbruksstödet till tobak, slåss för en restriktiv narkotikapolitik. I alla dessa fall har vi motiverat vår hållning med folkhälsoskäl. Vi har vidare aviserat att vi under vår kommande ordförandeperiod ska ägna särskild uppmärksamhet åt folkhälsofrågor och då i synnerhet alkohol, narkotika och tobak. Folkhälsoskäl går således som en röd tråd genom svensk politik. Om vi nu byter fot och för fram smuggling som grund för ett svenskt undantag till EU:s direktiv och bortser från undantagets negativa effekter på folkhälsan tappar vi helt i trovärdighet.
Vi anser att regeringens förslag om förstärkning av tullens resurser är bra. Däremot avvisar vi förslaget om skattesänkning. Vi anser i stället att man bör göra en grundlig utredning om smugglingens omfattning och att man försöker skapa sig en uppfattning om vilka grupper som är konsumenter av smugglad tobak. Med sådan kunskap kan man, på samma sätt som när det gäller alkohol, gå ut med information, opinionsbildning m.m. till de målgrupper det gäller. Vi anser att en sådan utredning också bör undersöka möjligheterna att motverka smugglingen sett i ett EU-perspektiv. Vidare anser vi att det tobakspreventiva arbetet behöver förstärkas på bred basis. Det handlar om påverkan av samhällets attityder till tobaksbruket, begränsning av marknadsföringen, en minskning av föräldrars och andra vuxna förebilders rökvanor, utökade rökfria miljöer, tydligare skolpolicy etc. Först därefter bör regeringen komma tillbaka till riksdagen med ett mer genomarbetat förslag till arbete mot tobaken, med hänsyn tagen till att beskattningens roll eventuellt förändrats till följd av internationaliseringen.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen avslår regeringens förslag om skattesänkning på tobak,
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utredning av smugglingens omfattning och målgrupper,
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om motverkan av smugglingen sett i ett EU-perspektiv,
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om tobakspreventivt arbete,
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att regeringen skall återkomma till riksdagen med förslag till tobakspreventivt arbete med hänsyn tagen till att beskattningens roll eventuellt förändrats till följd av internationaliseringen.
|
Barbro Westerholm (fp) |
|
|
Ingbritt Irhammar (c) |
Ragnhild Pohanka (mp) |
|
Rose-Marie Frebran (kd) |