Samhällsekonomi och förvaltning, m.m.

1 Samhällsekonomi och förvaltning, m.m.

Vi i Miljöpartiet de gröna har tidigare avvisat förslag om såväl tidigare folk- och bostadsräkning och den nuvarande ordningen att inrätta folk- och bostadsräkning med hjälp av ett lägenhetsregister. Dessa är alltför inträngande och personlighetskränkande, och kan inte motiveras med den statistik som i och för sig behövs i samhällsplaneringen. Vi föreslår därför att anslaget till folk- och bostadsräkningen avskaffas.

Statistiska centralbyrån behöver utveckla statistiken på en rad områden. När folk- och bostadsräkningen uteblir behövs ändå viss statistik bl.a. för att det kommunala kostnadsutjämningssystemet ska kunna fungera bra i framtiden. På miljöstatistikens område krävs ytterligare insatser bl.a. för att få fungerande underlag till att upprätta miljöjusterade nationalräkenskaper och beräkningar av miljöskuldens utveckling. SCB måste dessutom blir bättre på att i olika sammanhang göra könsuppdelad statistik. För dessa ändamål föreslår vi ett utökat anslag till SCB med 25 miljoner. Avsikten är att det förhöjda anslaget ska bestå tills vidare.

Konjunkturinstitutets arbete med att upprätta miljöjusterade nationalräkenskaper (s.k. grön BNP) m.m. behöver både påskyndas och utvecklas ytterligare. Räkenskaperna bör ingå som en naturlig del i kommande ekonomiska vårpropositioner och budgetpropositioner, och där utgöra ett viktigt underlag för bedömning av såväl ekonomisk utveckling som beräkning av utgiftstak m.m. Behovet konstateras också i den miljöbilaga som fogats till uppföljningen av konvergensprogrammet. Men det tillskott som regeringen nu föreslår är helt otillräckligt. Ytterligare 4 miljoner kronor per år bör anslås till Konjunkturinstitutet.

Den statliga revisionen behöver stärkas, och det gäller särskilt den s.k. effektivitetsrevisionen som ligger under riksdagen. Till skillnad från Riksrevisionsverket kan Riksdagens revisorer gå in i alla statliga företag och i departementen och bl.a. därför göra mer heltäckande och ingående insatser. Vi föreslår nu att Riksdagens revisorer tillförs ytterligare 10 miljoner per år under den närmaste treårsperioden. För 1998 är det ett rent tillskott, och för de ytterligare tillskotten 1999 och 2000 är det överföringar från Riksrevisionsverket.

Tabell 1.

Förslag till anslag 1998 och beräkningar 1999 och 2000, milj. kr
2	Samhällsekonomi och	Regeringen			Miljöpartiet
	finansförvaltning	Förslag	Beräknat	Beräknat	Avvikelse från regeringen
		1998	1999	2000	1998	1999	2000

Totalt utgiftsområdet		2063	1977	1927	-31	-31	26

Anslag
A 1	Konjunkturinstitutet	35,5	36,5	37,6	4	4	4
A 2	Riksrevisionsverket	176,6	181,8	186,8		-10	-20
A 3	Statskontoret	65,4	67,3	68,1
A 4	Statistiska centralbyrån	327,9	331,5	334,9	25	25	25
A 5	Folk- och bostadsräkning	70	70	13	-70	-70	-13
A 6	Finansinspektionen	110,9	112,8	111,7
A 7	Insättningsgarantinämnden	1	1	1
A 8	Riksgäldskontoret: Förvaltningskostnader	82,6	85,1	78,9
A 9	Riksgäldskontoret: Kostnader för upplåning och låneförvaltning	769	669	800
A 10	Riksgäldskontoret: Garantiverksamhet	0	0	0
A 11	Statens lokalförsörjningsverk	8,5	0	0
A 12	Täckning av merkostnader för lokaler	20	20,1	16
A 13	Nämnden för offentlig upphandling	6,3	6,5	6,6
A 14	Ekonomiska rådet	1,7	1,7	1,8
A 15	Kostnader för vissa nämnder m.m.	1,6	1,6	1,7
A 16	Bokföringsgarantinämnden	5,4	5,5	5,6
A 17	Bidrag till Stiftelsen för utvecklande av god redovisningssed	0,8	0,8	0,8
A 18	Utvecklingsarbete	30,2	30,2	30,2
A 19	Kammarkollegiet	23,1	23,8	24,5
A 20	Kontrollfunktionen i staten	120	125
B 1	Åtgärder för att stärka det finansiella systemet	55	55	55
B 2	Avgift för Stadshypotekskassans grundfond	134,7	134,7	134,7
C 1	Riksdagens revisorer	16,7	17,2	17,8	10	20	30

2 Utgiftsområde 25. Allmänna bidrag till kommunerna

Våra samlade budgetförslag på statsbudgeten innebär att kommuner och landsting får 3 mdkr mer år 1998, 5,5 mdkr mer år 1999 och 6,7 mdkr mer år 2000. För att åstadkomma detta och för att reglera för effekter som våra förslag om bl.a. skatteväxling och sänkt arbetstid medför föreslår vi nu att det generella statsbidraget till kommuner och landsting höjs med 2,2 mdkr budgetåret 1998 jämfört med regeringens förslag.

Tabell 2.

Förslag till anslag 1998 och beräkningar 1999 och 2000, milj. kr
25	Allmänna bidrag	Regeringen			Miljöpartiet
	till kommuner	Förslag	Beräknat	Beräknat	Avvikelse från regeringen
		1998	1999	2000	1998	1999	2000

Totalt utgiftsområdet		93048	100287	101847	2200	10900	9300

Anslag
A 1	Generellt statsbidrag till kommuner och landsting	71326,4	78702	80462	2200	10900	9300
A 2	Bidrag till särskilda insatser i vissa kommuner och landsting	736,6	600	400
A 3	Statligt utjämningsbidrag till kommuner och landsting	20985	20985	20985

3 Utgiftsområde 26. Statsskuldsräntor m.m.

Miljöpartiets budgetförslag för 1998 och beräkningar för 1999 och 2000 bedömer vi medföra ungefär samma lånebehov och därmed också ungefär samma utgifter för statsskuldsräntorna. Räntevariationerna torde få betydligt större betydelse än skillnaderna jämfört med regeringens budgetförslag. Vi föreslår därför samma budget för 1998 och beräkningar för 1999 och 2000 som i regeringens förslag.

Tabell 3.

Förslag till anslag 1998 och beräkningar 1999 och 2000, milj. kr
26	Statsskuldsräntor m.m.	Regeringen			Miljöpartiet
		Förslag	Beräknat	Beräknat	Avvikelse från regeringen
		1998	1999	2000	1998	1999	2000

Totalt utgiftsområdet		109125	98235	93410	0	0	0

Anslag
A 1	Räntor på statsskulden	108415	97450	92750
B 1	Oförutsedda utgifter	10	10	10
C 1	Riksgäldskontorets provisionskostnader i samband med upplåning och skuldförvaltning	700	775	650

4 Utgiftsområde 27. Avgiften till Europeiska gemenskapen

Miljöpartiet anser att Sverige ska lämna Europeiska unionen. Ambitionen är att medlemskapet för Sveriges del ska ha upphört år 2000. För den nya aktuella budgetperioden är vi dessvärre tvungna att följa ingångna fördrag, vilket bl.a. innebär att avgifterna till Europeiska gemenskapen är desamma i vårt budgetförslag som i regeringens.

Tabell 4.

Förslag till anslag 1998 och beräkningar 1999 och 2000, milj. kr
27	Avgiften till Europeiska	Regeringen			Miljöpartiet
	gemenskapen	Förslag	Beräknat	Beräknat	Avvikelse från regeringen
		1998	1999	2000	1998	1999	2000

Totalt utgiftsområdet		19645	20320	20982	0	0	0

Anslag
A 1	Tullavgift	2934	3117	3320
A 2	Särskilda jordbrukstullar och sockeravgifter	362	385	410
A 3	Mervärdesskattebaserad avgift	8093	7888	8290
A 4	Avgiften baserad på bruttonationalinkomsten	8256	8930	8962

5 Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen beslutar att på statsbudgeten för 1998 fördela anslagen på utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning i enlighet med vad som anförts i motionen (tabell 1),
att riksdagen godkänner vad i motionen anförts om beräknad fördelning på anslag på utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning för budgetåren 1999 och 2000 (tabell 1),
att riksdagen beslutar att på statsbudgeten för 1998 fördela anslagen på utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommunerna i enlighet med vad som anförts i motionen (tabell 2),
att riksdagen godkänner vad i motionen anförts om beräknad fördelning på anslag på utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommunerna för budgetåren 1999 och 2000 (tabell 2),
att riksdagen beslutar att på statsbudgeten för 1998 fördela anslagen på utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. i enlighet med vad som anförts i motionen (tabell 3),
att riksdagen godkänner vad i motionen anförts om beräknad fördelning på anslag på utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. för budgetåren 1999 och 2000 (tabell 3),
att riksdagen beslutar att på statsbudgeten för 1998 fördela anslagen på utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska gemenskapen i enlighet med vad som anförts i motionen (tabell 4),
att riksdagen godkänner vad i motionen anförts om beräknad fördelning på anslag på utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska gemenskapen för budgetåren 1999 och 2000 (tabell 4).

Stockholm den 6 oktober 1997
Marianne Samuelsson (mp)
Birger Schlaug (mp)	Roy Ottosson (mp)
Barbro Johansson (mp)	Ronny Korsberg (mp)
Eva Goës (mp)	Ewa Larsson (mp)