Sveriges officiella statistik håller i jämförelse med andra länders en mycket hög kvalitet. Statistik används också i vårt land på ett självklart sätt som en representation av verkligheten och får hela tiden allt större betydelse. De kunskaper och föreställningar som både beslutsfattare och allmänhet har om det svenska samhället grundar sig i mycket hög grad på statistik. Den ligger till grund för information som sprids till allmänheten i en mängd olika former, inte minst i läroböcker. Således har statistiken kraft att på sikt påverka människors kännedom och föreställningar om olika samhällsföreteelser.
När det gäller statistik om den offentliga sektorn och det privata näringslivet är det en självklarhet att avgränsa de två sektorerna från varandra. Det är också självklart att hänsyn tas till sektorernas olika beskaffenhet och förutsättningar, när det gäller statistiska mått och indelningar.
Det är rimligt att även den betydande ”tredje sektorn” i svensk ekonomi, de demokratiska och folkrörelsebaserade företagen, inklusive kooperationen, får en motsvarande status i statistiken. Enbart de ekonomiska föreningarna omsätter enligt Kooperativa institutet över 100 miljarder kronor och till detta kommer bl.a. omfattande verksamheter som drivs i aktiebolagsform. Den officiella statistiken ger dock i dag ingen rättvisande bild av sektorn. Detta kom inte minst den statliga företagskooperativa utredningen fram till i fjol.
Dels avgränsas i de flesta sammanhang över huvud taget inte sektorns andel av den totala svenska ekonomin. Dels är de mått och indelningar som används konstruerade för att spegla andra verksamhetsformer och ofta mindre lämpliga för social ekonomi. Bl.a. har Kooperativa institutet konstaterat att en stor del av de ekonomiska föreningarna har hamnat i kategorierna ”annat” och ”övrigt” i SCB:s centrala företagsregister. I stället behöver mått och indelningar utvecklas som speglar dessa organisationers särart. Det är bl.a. sådana som har med ägande, företagsform, medlemskap, finansiering, ändamål och samarbetsorganisationer att göra.
Det är naturligt att den officiella statistiken följer de olika politikområdena och utvecklas allt eftersom politiken sätter fokus på nya företeelser eller får ny inriktning. Demokratiskt och folkrörelsebaserat företagande har mer och mer kommit att uppmärksammas under samlingsnamnet social ekonomi. Under inflytande från EU och den ställning som social ekonomi där har som eget politikområde, har bl.a. arbetsmarknads- och regionalpolitiska insatser även i Sverige på senare tid specialdestinerats till social ekonomi.
I många EU-länder tar de centrala statistikmyndigheterna regelbundet fram statistik över kooperation och övrig social ekonomi. Även om kriterierna och avgränsningarna varierar mellan länderna, så har man ändå den gemensamma värderingen att den sociala ekonomisektorn skall belysas i den officiella statistiken.
Om kooperation och övrig social ekonomi på sikt skall bli en kraft att räkna med i det svenska samhället och som företagsformer bli kända och fullvärdiga alternativ, måste de ta plats i de olika bilder av närings- och organisationslivet som har den officiella statistiken som grund.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om statistik över kooperativ och social ekonomi.
|
Nils T Svensson (s) |
|
|
Eva Arvidsson (s) |
Krister Örnfjäder (s) |
|
Christina Axelsson (s) |
Tomas Eneroth (s) |