Den statliga revisionens uppbyggnad i Sverige återspeglar den svenska förvaltningsmodellen med en hög grad av självständighet för myndigheterna. Det finns ett behov av både en statlig revisionsmyndighet och en under riksdagen ställd revisionsmyndighet eftersom riksdagen och regeringen har olika roller. Det kan inte vara riktigt att det är enbart den verkställande parten som granskar sig själv.
I och med att den nya budgetordningen inlemmats i riksdagens arbetsordning, så upptäcker fler och fler svårigheterna att påverka budgetprocessen. Hur utvecklingen kommer att bli i framtiden det vet vi ju inte, men för att kunna utvärdera införandet av nya system, som minskar riksdagens makt, så krävs det väl tilltagna resurser för en revisionsmyndighet, icke partipolitiskt styrd, som tar en oberoende ställning till frågor.
Riksdagens revisorer har i sitt ”Yttrande över remiss från riksdagens revisionsutredning angående Riksdagens revisorer och Riksrevisionsverket PM 1997-06-04” också anfört detta. Jag tar här upp deras sammanfattande punkter för att belysa vad det handlar om:
”Vi anser sammanfattningsvis att
den svenska förvaltningsmodellen leder till att såväl riksdagen som regeringen har behov av från varandra fristående revisionsorgan med uppgift att arbeta med oberoende effektivitetsrevision
riksdagens revisionsorgan skall ledas av ett av riksdagen valt organ som har överblick och helhetssyn
det finns goda skäl för att stärka, utveckla och expandera den statliga effektivitetsrevisionen inom riksdagens revisionsorgan
granskningsärendena inte är likartade till sin karaktär, vilket leder till att olika ärenden kräver olika kompetenser för genomförandet
kravet på ett strikt oberoende måste vägas mot risken för att politiska värderingar får genomslag oavsett vem som utför granskningen och även mot de positiva effekter som följer av synpunkter som en aktiv parlamentariker kan bidra med i ett granskningsärende. De principer för genomförandet av ett granskningsärende som Riksdagens revisorer idag tillämpar är förenliga med de rimliga krav man kan ställa på oberoende och integritet.
den erfarenhet och insikt om den parlamentariska miljö och dess funktionssätt som en riksdagsledamot har är en tillgång och beroende på granskningsärendets art skall riksdagsledamöter aktivt kunna delta i revisionsverksamheten som valda revisorer.”
Det är viktigt att riksdagen genom sina egna revisorer också markerar och har en i förhållande till regeringen självständig roll. Detta är att förstärka parlamentarismen i Sverige. Riksdagen bör därför redan nu besluta om fortsatt uppbyggnad av Riksdagens revisorer.
Det är viktigt att samhällets olika roller diskuteras så att var och en agerar utifrån sitt uppdrag. Riksdagen har uppdraget av svenska folket och ska därmed också ha möjligheter att förändra och påverka regeringsförslagen likaväl som att komma med egna förslag. Talmanskonferensen och regeringen bör därför ta initiativ till en genomgripande diskussion om riksdagens resp regeringens roller. Det behövs säkerligen utbildning av både riksdagens ledamöter och statsråd i regeringen för att klargöra dessa roller. Detta har också kommit fram i samband med att förvaltningspolitiska kommissionen arbetat sig genom den statliga förvaltningen. Detta bör ges talmanskonferensen och regeringen till känna.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen beslutar om fortsatt uppbyggnad av Riksdagens revisorer,
att riksdagen ger talmanskonferensen i uppdrag och sin mening regeringen till känna vad i motionen anförts om att ta initiativ till diskussion och utbildning vad gäller riksdagens respektive regeringens roller kopplat till styrning av statlig förvaltning.
Görel Thurdin (c) |