Motion till riksdagen
1997/98:Fi50
av Bo Lundgren m.fl. (m)

med anledning av prop. 1997/98:150 1998 års ekonomiska vårproposition


Motion till riksdagen
1997/98:Fi50
av Bo Lundgren m.fl. (m)

med anledning av prop. 1997/98:150 1998 �rs ekonomiska v�rproposition


Inneh�ll
1       Att kunna leva p� sin l�n - en social skattepolitik     2
1.1      En ny fattigdom        2
1.2      F�rre f�rs�rjer fler   3
1.3      Skattepolitikens inriktning    5
1.4      S�rskilt avdrag f�r l�ga och medelstora inkomster      6
1.5      S�nkt kommunalskatt    6
1.6      Grundavdrag f�r barn   7
1.7      H�lften kvar   8
1.8      S�nkt fastighetsskatt  8
1.9      S�nkt bensinskatt, h�jt reseavdrag och avdragsbelopp f�r resor 9
1.10  S�nkt skatt p� pensionssparande   10
1.11     S�nkt skatt p� hush�llstj�nster        10
2       F�retagsbeskattning     11
2.1  Slopa diskrimineringen av sm�f�retag       11
2.2      F-skattsedel till alla f�retagare      18
2.3      F�rdelning av basbeloppsavdrag 18
2.4      Omr�kningstalen i fastighetstaxeringen 18
2.5      Tobaksskatten  19
2.6      Reklamskatten  19
2.7      Slopad dubbelbeskattning       20
2.8      Slopad f�rm�genhetsskatt       20
2.9      Elskatt och br�nsleskatt p� arbetsredskap      20
2.10  F�rl�ngd skatteinbetalningsperiod 20
2.11     L�gre beskattning av royaltyinkomster  21
2.12     Slopad l�neskatt p� vinstandelar       21
3       F�rslag till skattes�nkningar   21
4       Hemst�llan      22
Skattefr�gor
Regeringens ekonomiska v�rproposition �r en stor besvikelse
f�r m�nga hush�ll och sm�f�retagare. Regeringens enda
l�ngsiktiga strategi tycks vara att den inte vill s�nka
skatterna utan beh�lla ett h�gt skattetryck. Yttre
omst�ndigheter har dock gjort det uppenbart �ven f�r
regeringen att de h�ga skatterna leder till o�nskade effekter.
Tobaksskatten torde vara det tydligaste uttrycket f�r detta.
De sm� och mindre f�retagen har inte myckat att gl�dja sig �t i proposi-
tionen. De f�reslagna �tg�rderna inneb�r inga f�r�ndringar, som p� ett
signifikant s�tt f�rb�ttrar f�retagsklimatet. Framf�r allt f�r nystartade kun-
skapsintensiva f�retag finns det behov av att reformera skattesystemet. L�g-
och medelinkomsttagare f�r ingen del i de f� skattes�nkningar som reger-
ingen f�resl�r.
I denna motion redog�rs f�r v�ra f�rslag p� skatteomr�det b�de f�r hush�ll
och f�retag. Betr�ffande finansieringen h�nvisas till den moderata parti-
motionen, som lagts fram med anledning av proposition 150.
Att kunna leva p� sin l�n -
en social skattepolitik
En ny fattigdom
Det totala skatteuttaget �r i �r cirka 54 procent av den
samlade produktionen och �vriga offentliga inkomster n�stan
9 procent. Arbetsinkomster belastas med �ver 60 procent i
skatt �ven f�r l�ga inkomster. Skatten �r idag den i s�rklass
h�gsta kostnaden f�r de flesta hush�ll.
I tabell 0.1 redovisas hur stora skatter en vanlig familj 1998 betalar av sin
totala arbetsers�ttning. Detta j�mf�rs med skatteuttaget enligt 1994 �rs
regler, givet samma totala arbetsers�ttning.
Familjen best�r av tv� vuxna och tv� barn i skol�ldern som bor i en hyres-
l�genhet p� 100 m�. Mannen �r industriarbetare med en l�n p� 16 000 kronor
i m�naden, vilket �r under den genomsnittliga l�nen. Kvinnan arbetar tre
kvartstid och tj�nar 9 000 kronor i m�naden. De betalar genomsnittlig
kommunalskatt (1988 31,65 kronor). Fastighetsskatten har ber�knats med
utg�ngspunkt i det genomsnittliga taxeringsv�rdet f�r flerfamiljshus. Kost-
naderna f�r icke f�rdelade skatter har ber�knats till 22 procent av hush�llets
ber�knade konsumtion 1994 och till 24 procent 1998 med tanke p� energi-
skatteh�jningarna och andra skatteh�jningar som p�verkar hush�llens
ekonomi direkt och som inte s�rredovisats.
Tabell 0.1
Skattekostnad f�r en normalfamilj
Familjens skatteb�rda:
1998
1994
Total arbetsers�ttning
399 100
399 100
- l�neskatter
-99 100
-95 280
= bruttol�n
=300 000
=303 820
- egenavgifter
-20 850
-5 920
- kommunal skatt
-79 470
-84 110
- statlig skatt
-200
-100
= �terst�r
=199 480
=213 690
- fastighetsskatt
-5 100
-3 980
- moms, energiskatter m.m.
-46 700
-46 140
= �terst�r efter skatt
=147 680
=163 570
Familjens totala skattekostnader
251 420
235 530
Totala skattekostnaderna som andel
av arbetsers�ttningen
63 %
59%
Sedan regeringsskiftet 1994 har skatterna h�jts med
sammantaget drygt 70 miljarder kronor eller n�stan
1 500 kronor i m�naden per hush�ll i genomsnitt. F�r
hush�llet i detta exempel har de skatter som direkt p�verkar
hush�llsekonomin, och som ber�knats h�r, sedan 1994 h�jts
med drygt 1 200 kronor per m�nad.
Skatteh�jningarna sedan 1994 har haft en s�dan inriktning att de relativt
sett drabbat l�g- och medelinkomsttagare h�rdast och lett till att beroendet av
bidrag och subventioner �kat. Sverige har kommit att f� v�rldens h�rdast
beskattade l�g- och medelinkomsttagare. Det �r uppenbart att detta sl�r
mycket h�rt mot hush�llens marginaler och familjernas sociala trygghet.
Skatteh�jningarna p� arbete och inkomster har varit av den omfattningen att
de p� ett direkt s�tt urholkar en grundl�ggande social trygghet, n�mligen
m�jligheten att kunna leva p� sin l�n. Fler och fler hush�ll har kommit att bli
bidragsberoende.
Den grundl�ggande trygghet som ligger i att ha kontroll �ver den egna
ekonomin f�rsvinner och f�rbyts i otrygghet - det v�xer fram en ny fattig-
dom.
F�rre f�rs�rjer fler
En av f�rklaringarna till det h�ga skatteuttaget �r att det
under de senaste 25 �ren har skett en kraftig f�rskjutning
fr�n privata till offentliga inkomstk�llor i Sverige. Det �r till
en del resultatet av en medveten politisk str�van och till en
del resultatet av den negativa effekten f�r samh�llsekonomin
av en s�dan politik. Fr�n 1970 har antalet personer som f�r
sin f�rs�rjning via den offentliga sektorn n�stan f�rdubblats,
samtidigt som de som arbetar i den privata sektorn har blivit
ungef�r en halv miljon f�rre. Beroendet av offentlig sektor
har �kat mest vad g�ller transfereringar. Detta �r givetvis en
av f�rklaringarna till det orimligt h�ga skatteuttaget.
Tabell 0.2
Antalet personer i offentlig produktion, offentlig f�rs�kring samt
sysselsatta i det privata n�ringslivet, 1000-tal personer
1970
1996
1. Sysselsatta i offentlig sektor
766
1 166
2. �lderspension�rer
947
1 593
3. Arbetsl�sa
59
347
4. Sysselsatta genom arbetsmarknadspolitiska �tg�rder
69
282
5. F�rtidspensionerade
188
419
6. Sjukskrivna
262
141
7. F�r�ldralediga
28
135
8. Summa 1-7
2 319
4 083
9. Sysselsatta i privata n�ringslivet
2 763
2 402
10. Kvoten mellan rad 8 och 9
0,84
1,70
K�lla: SAF
�r 1970 arbetade fler i den privata sektorn �n som hade sin
utkomst fr�n den offentliga. Som framg�r av diagram 1.1 har
n�stan tv� av tre vuxna det offentliga som huvudsaklig
inkomstk�lla och endast en tredjedel har sin huvudsakliga
inkomst fr�n den privata sektorn. Det �r uppenbart att detta
f�rh�llande leder till orimligt h�ga skatter och samtidigt
sv�righeter att ge st�d till dem som verkligen beh�ver det.
Diagram 0.1
Privat och offentlig f�rs�rjning
K�lla: SAF
En f�ruts�ttning f�r att Sveriges l�ngsiktiga strukturella
problem skall kunna l�sas och att skatterna skall kunna
s�nkas rej�lt �r att f�rs�rjningskvoten (f�rh�llandet mellan
antalet offentligf�rs�rjda och antalet privatanst�llda) sjunker.
Skattepolitikens inriktning
De h�ga svenska skatterna g�r dubbel skada. Medborgarnas
beroende av den politiska sektorns f�rm�ga att klara sina
�taganden blir mycket stort. Samtidigt f�rsvagas valfriheten
och den trygghet som ligger i att ha kontroll �ver sin egen
ekonomi. D�rtill kommer att de h�ga skatterna snedvrider
ekonomins s�tt att fungera, f�rsv�rar m�jligheterna att skapa
f�ruts�ttningar f�r de nya jobb som s� v�l beh�vs och kv�ver
tillv�xtkraften i ekonomin.
En politik som syftar till att skapa f�ruts�ttningar f�r att de flesta skall
kunna leva p� sin l�n m�ste d�rf�r st� p� tv� ben. Det ena �r en kraftfull
skattes�nkningspolitik som syftar till att v�xla l�gre skatter mot minskat
behov av bidrag och offentliga subventioner. Det l�ngsiktiga m�let m�ste
vara att den som �r i behov av bidrag och offentligt st�d inte skall betala
skatt och att den som betalar skatt inte skall beh�va bidrag.
Det andra benet �r reformer p� bl.a. skatteomr�det som syftar till att st�rka
tillv�xtkraften i ekonomin s� att den h�ga arbetsl�sheten kan pressas tillbaka
och antalet m�nniskor som av andra sk�l blivit helt beroende av det
offentliga f�r sin f�rs�rjning minska.
Skattes�nkningarna b�r utformas s� att problemet med den s.k. fattigdoms-
f�llan beaktas. De h�ga marginalskatterna inneb�r att m�nga hush�ll som
ocks� betalar daghemsavgifter som �kar i takt med inkomst�kningar och
erh�ller bostadsbidrag som minskar i takt med inkomst�kningar f�r samman-
tagna marginaleffekter p� uppemot 80 procent. Det inneb�r att de l�ses in i
en situation d�r de i realiteten inte av egen kraft kan f�rb�ttra sin ekonomiska
situation. De fastnar i fattigdomsf�llan. Skattes�nkningarna m�ste d�rf�r
syfta till s�v�l l�gre skatt i kronor r�knat som l�gre marginalskatt vilket ger
l�gre marginaleffekter.
S�rskilt avdrag f�r l�ga och
medelstora inkomster
Under mandatperioden har den socialdemokratiska
regeringen h�jt egenavgiften till sjukf�rs�kringen kraftigt
utan att det haft samband med utvecklingen av
sjukf�rs�kringens kostnader. Innevarande �r h�jdes avgiften,
som �r att betrakta som ren inkomstskatt, med en
procentenhet. Riksdagen beslutade h�sten 1997 p� f�rslag av
regeringen att de allm�nna egenavgifterna skulle d�pas om
till pensionsavgift.
Moderata samlingspartiet f�reslog i samband med budgetbehandlingen
h�sten 1997 att egenavgifterna, till den del de var att betrakta som ren
inkomstskatt, skulle slopas helt. Genom en slutlig kompromiss mellan de
borgerliga partierna och Socialdemokraterna tas dessa avgifter nu i anspr�k i
det nya pensionssystemet. D�rf�r m�ste en ny form av skattes�nkning f�r
l�ga och normala inkomster v�ljas. Ett s�dant nytt f�rslag b�r utformas s� att
det i stort sett kompenserar l�ntagarna f�r den egenavgift till pensions-
systemet som betalas av dem som uppb�r pensionsgrundande inkomst upp
till ett tak p� 7,5 basbelopp, cirka 275 000 kronor 1998.
V�rt f�rslag �r d�rf�r att ett s�rskilt f�rv�rvsavdrag inf�rs. Det ber�knas
som en viss andel av den pensionsgrundande inkomsten f�r inkomstdelar upp
till 7,5 basbelopp. Avdraget b�r enbart g�lla vid den kommunala beskatt-
ningen och inte reducera ber�kningen av pensionsgrundande inkomst.
Kommunerna kompenseras fullt ut. Det utrymme som motsvarar den tidigare
egenavgiftss�nkning vi f�reslog inneb�r att avdraget kan s�ttas till 12 procent
�r 2001. Under �ren 1999 och 2000 blir avdraget 7 respektive 9 procent.
Den f�reslagna skattes�nkningen har m�nga f�rdelar:
? Arbetsinkomster f�r l�g- och medelinkomsttagare beskattas l�gre vilket
minskar beroendet av offentliga bidrag och subventioner.
?
? Genom att skatten p� arbete s�nks skapas b�ttre f�ruts�ttningar f�r en
v�l fungerande l�nebildning och fler nya arbetstillf�llen.
?
? Genom avdragets konstruktion s�nks marginalskatten i alla inkomst-
l�gen upp till 7,5 basbelopp, och d�rmed minskas skattekilarna p�
arbete.
?
S�nkt kommunalskatt
Kommunalskatten �r f�r s�rskilt l�g- och
medelinkomsttagare den tyngsta skatten att b�ra. Det g�ller
inte minst det stora flertalet pension�rer. Till det kommer att
det nya pensionssystemet inneb�r att alla pension�rer
kommer att f� samma skattesituation som l�ntagare.
Pensionsbeloppen f�r dem som har de l�gsta pensionerna
h�js f�r att kompensera.
Det kan diskuteras huruvida ett utrymme f�r att s�nka den kommunala
inkomstskatten b�r utnyttjas f�r att s�nka utdebiteringen, vilket inneb�r s�nkt
marginalskatt f�r alla, eller f�r att h�ja grundavdraget vid inkomstbeskatt-
ningen och d�rigenom undanta en st�rre del av inkomsten fr�n kommunal
beskattning. I b�gge fallen s�nks skatten rej�lt f�r l�g- och medelin-
komsttagare med minskat bidragsberoende och med positiva effekter f�r
ekonomin som f�ljd. I det senare fallet minskar emellertid inte marginal-
effekterna utan de kan t.o.m. komma att �ka och omfatta fler �n idag.
Sammantaget g�r vi d�rf�r bed�mningen att ett tillg�ngligt utrymme f�r
s�nkt kommunalskatt �tminstone inledningsvis huvudsakligen b�r utnyttjas
f�r att s�nka utdebiteringen. Det kan emellertid finnas anledning att till en
del h�ja grundavdragen, s�rskilt f�r att �stadkomma skatt efter f�rs�rjnings-
b�rda f�r barnfamiljerna. Vi �terkommer till detta nedan.
F�r att s�kerst�lla att alla kommuner kan s�nka kommunalskatten f�resl�r
vi d�rf�r att staten tar �ver kostnader som idag belastar den kommunala
sektorn. Detta kan tekniskt ske p� olika s�tt men genomf�rs i samband med
att en nationell skolpeng inf�rs. Detta f�rslag, som redovisades i den
moderata partimotionen 1996/97:Ub211, inneb�r att staten �vertar finansi-
eringsansvaret men inte ansvaret f�r att organisera och erbjuda utbildning.
N�r denna kostnad lyfts av kommunerna, skapas ett utrymme som kan
utnyttjas f�r att s�nka kommunalskatten. L�ngsiktigt motsvarar detta
utrymme en skattes�nkning p� ca 5 kronor genomsnittligt f�r hela landet. F�r
att garantera att det utrymme som successivt skapas verkligen utnyttjas st�lls
krav p� kommunerna att de skall s�nka skatten med lika mycket som
kostnaderna �kar.
F�r �r 2000 finns i det moderata budgetalternativet ett utrymme f�r att ta
�ver kostnader som motsvarar en s�nkning av den genomsnittliga
kommunalskatten med en krona, och f�r �r 2001 finns ett utrymme som
motsvarar en ytterligare s�nkning av kommunalskatten med en krona.
Det �r viktigt att varje kommun koncentrerar sig p� sina k�rnuppgifter och
tar till vara m�jligheterna att effektivisera verksamheten. D�rigenom kan
kommuninv�narna erbjudas v�rd, omsorg och skola med god kvalitet
samtidigt som det i de flesta kommuner kan bli m�jligt att s�nka
skatteuttaget ut�ver vad som finansieras genom att staten tar �ver kostnader.
V�r bed�mning �r att de avregleringar vi f�resl�r f�r kommunerna och den
ekonomiska utveckling som f�ljer av den politik som i �vrigt redovisas skall
ge utrymme f�r en s�nkning av utdebiteringen med i vart fall 50 �re �r 2000
och ytterligare 50 �re �r 2001. De senaste �rens utveckling i flera kommuner
i Danmark ger vid handen att en m�lmedveten inriktning p� koncentration
och effektivitet kan ge utrymme f�r rej�la skattes�nkningar.
Grundavdrag f�r barn
Vi f�resl�r ett h�jt allm�nt grundavdrag p� 10 000 kronor f�r
alla. Bidragsberoendet �r st�rst f�r familjer med barn.
S�rskilt flerbarnsfamiljer har sm� eller obefintliga
ekonomiska marginaler. Barnfamiljernas ekonomi b�r
st�rkas genom att h�nsyn tas till f�rs�rjningsb�rdan vid
ber�kningen av den beskattningsbara inkomsten. Vi f�resl�r
d�rf�r att det fr�n och med 1999 vid sidan av nu utg�ende
barnbidrag inf�rs ett extra grundavdrag p� 10 000 kronor f�r
varje barn, vid den kommunala beskattningen.
F�r de familjer vars inkomst inte �r tillr�ckligt stor f�r att man skall kunna
tillgodog�ra sig grundavdraget fullt ut skall en "negativ skatt" utg�. Det sker
i form av en kontant utbetalning som motsvarar det inte utnyttjade
avdragsbeloppet multiplicerat med den kommunala skattesatsen.
Utbetalningen sker m�nadsvis. Som framh�llits i f�reg�ende avsnitt
kompenseras kommunerna fullt ut.
F�r att ytterligare st�rka barnfamiljerna inf�rs v�rdnadsbidrag och
avdragsr�tt f�r barnomsorgskostnader upp till en viss beloppsgr�ns.
H�lften kvar
1991 �rs skatteoml�ggning syftade till en marginalskatt p�
30 procent f�r den helt �verv�gande delen av inkomsttagarna
och h�gst 50 procent. Bakom detta beslut stod en bred
majoritet av riksdagens partier. Reformen har d�refter
urholkats. Socialdemokraterna inf�rde h�sten 1994 en extra
straffskatt, s.k. v�rnskatt, p� fem procentenheter f�r dem som
betalar statlig inkomstskatt f�r tiden fram till och med 1998.
Man sviker nu de utf�stelser som d� gjordes och l�ter denna
skatt ligga kvar f�r en stor del av dem som betalar statlig
inkomstskatt. Regeringen har dessutom accepterat
kommunalskatteh�jningar p� i genomsnitt 60 �re. Till det
kommer att regeringen urholkat inflationsskyddet s� att
uppemot h�lften av de heltidsarbetande f�r betala den h�gsta
marginalskatten, nu n�stan 57 procent, egenavgiftsh�jningen
or�knad.
Det �r viktigt att marginalskattereformens m�l s� snart som m�jligt
uppfylls. De f�rslag vi l�gger f�r 2001 om f�rv�rvsavdrag p� 12 procent upp
till 7,5 basbelopp och statligt finansierad kommunalskattes�nkning p�
2 kronor, samtidigt som vi avvisar f�rslaget om h�jd statlig skatt, inneb�r att
marginalskatterna minskar rej�lt. Den h�gsta marginalskatten sjunker fr�n
knappt 57 procent till under 50 procent vid genomsnittlig kommunalskatt.
Marginalskattes�nkningen varierar i olika inkomstl�gen till f�ljd av
grundavdragets upp- och nedtrappning. Den uppg�r till mellan 4 och
7 procentenheter.
S�nkt fastighetsskatt
Fastighetsskatten skall successivt avvecklas. Avdragsr�tten,
som har avg�rande ekonomisk betydelse f�r de flesta
sm�hus�gare, m�ste emellertid beh�llas. Det skulle inte bli
fallet om den l�pande beskattningen av sm�hus slopas helt.
Som fastighetsbeskattningsutredningen f�reslog 1994 b�r
symmetrin i reglerna f�r beskattning av �gda bost�der
�terinf�ras. Fastighetsskatten f�r sm�hus b�r ers�ttas av en
schablonint�kt som tas upp till beskattning som inkomst av
kapital.
Schablonbeskattningen b�r utformas s� att underlaget f�r beskattning
endast �r det taxerade byggnadsv�rdet. Markv�rdet r�knas bort. Det inneb�r
att man med en schablonint�kt p� 4 procent ber�knad enbart p�
byggnadsv�rdet skulle f� en effekt som motsvarar ett fastighetsskatteuttag i
dagens system p� genomsnittligt 0,8 procent. D�rmed kan ytterligare ett
problem f� sin l�sning. Man kan n�mligen anta att de kraftiga �kningarna av
totala taxeringsv�rden i attraktiva omr�den, som inte b�r ligga till grund f�r
beskattning, huvudsakligen manifesteras genom att markv�rdet stiger
kraftigt. Lindringen blir v�sentligt st�rre d�r de stora regionala or�ttvisorna
idag finns.
Det finns vidare anledning att str�va efter en f�renklad fastighetstaxering.
Det underl�ttas genom ett l�gre skatteuttag. Ju l�gre skatteuttag desto gr�vre
kan de olika regler som j�mf�r olika fastigheter med varandra vara. Det b�r
vara m�jligt att relativt omg�ende inf�ra en klassificering av byggnaderna i
en normalgrupp, en grupp med v�sentligt b�ttre standard och en med
v�sentligt l�gre standard. D�rmed f�rsvinner mycket av det "kineseri" som
f�r n�rvarande pr�glar fastighetstaxeringen.
1996 �rs fastighetstaxering har ocks� lett till att m�nga vanliga
sm�hus�gare f�r erl�gga f�rm�genhetsskatt. Som ett led i avvecklingen av
f�rm�genhetsskatten b�r sambeskattningen slopas samtidigt som gr�nsen f�r
skatteplikt h�js till 1,2 miljoner kronor.
De f�r�ndringar som f�reslagits i f�reg�ende avsnitt kan inte genomf�ras
redan fr�n innevarande �r. Det kr�vs d�rf�r att tillf�lliga �tg�rder genomf�rs
som g�r i samma riktning som den l�ngsiktiga l�sning som skisserats.
F�ljande f�rslag b�r s�ledes genomf�ras omedelbart och kan, �ven om beslut
fattas av riksdagen sent under 1998, g�lla redan fr�n den 1 januari detta �r.
Fastighetsskatten p� bost�der s�nks fr�n 1,7 till 1,5 procent av taxerings-
v�rdet fr.o.m. den 1 januari 1998. D�refter s�nks skatten 1999, 2000 och
2001 med 0,1 procentenhet vartdera �ret och uppg�r 2001 till 1,2 procent.
Orimliga regionala skillnader vid fastighetsbeskattningen lindras genom att
markv�rdet inte tas upp till beskattning fullt ut. I avvaktan p� en permanent
l�sning b�r underlaget f�r uttag av fastighetsskatt justeras s� att endast
h�lften av markv�rdet tas med. Ett tak f�r den del av markv�rdet som
beskattas m�ste inf�ras.
S�nkt bensinskatt, h�jt reseavdrag
och avdragsbelopp f�r resor
Sverige �r ett glest bebott land. F�r m�nga hush�ll �r resorna
till och fr�n arbetet l�nga. Kollektivtrafiken �r i m�nga fall
inget alternativ. Det �r d� n�dv�ndigt att anv�nda bilen.
Dessutom kr�vs ofta biltransporter f�r privata �ndam�l f�r
att det skall vara m�jligt att bo kvar i mindre t�ttbefolkade
omr�den.
Denna situation kr�ver s�rskilda avv�gningar n�r det g�ller att utforma
ocks� skattepolitiken. H�jd bensinskatt (i kombination med andra kostnads-
�kningar) f�rsvagar hush�llsekonomin och inneb�r mindre intresse att ta
arbete p� st�rre avst�nd fr�n hemmet. Det minskar r�rligheten p� arbets-
marknaden.
Mot denna bakgrund b�r bensinskatten omedelbart s�nkas med 20 �re
(med 25 �re inkl. moms) till den niv� som g�llde f�re den h�jning som
genomf�rdes vid halv�rsskiftet. Dessutom b�r avdraget f�r resor till och fr�n
arbetet h�jas till 16 kronor per mil och inkludera resor till barnomsorg.
Gr�nsen f�r icke avdragsgilla resor till och fr�n arbetet som riksdagen h�jt
till 7 000 kronor, vilket drabbar �ven kollektivtrafikresen�rer, b�r �ter s�nkas
till 6 000 kronor.
S�nkt skatt p� pensionssparande
Regeringen har f�rs�mrat f�ruts�ttningarna f�r det enskilda,
frivilliga pensionssparande som f�r m�nga har varit en
m�jlighet att skapa b�ttre trygghet inf�r �lderdomen med den
os�kerhet som g�ller betr�ffande de offentliga pensionerna.
De l�ften som st�lldes ut av Socialdemokraterna i samband
med att ATP-systemet inf�rdes har visat sig inte h�lla. En
stor reformering av pensionssystemet har d�rf�r tvingats
fram. En �verenskommelse tr�ffades 1994 mellan de flesta
av riksdagens partier. Den socialdemokratiska regeringen har
emellertid haft sv�righeter att driva fram fr�gan till en
l�sning, vilket skapat os�kerhet hos m�nga medborgare.
Dessutom st�r det nu klart att f�r m�nga kommer den
offentliga pensionen att bli l�gre �n vad som tidigare
utlovats. Det �r d�rf�r av stor vikt att det skapas tillr�ckligt
bra f�ruts�ttningar f�r ett enskilt pensionssparande. Det
l�ngsiktiga och bundna sparandet skapar dessutom bra
f�ruts�ttningar f�r ett enskilt sparande som kan bidra till
riskkapitalf�rs�rjningen. Ett v�sentligt led i att skapa
f�ruts�ttningar f�r detta var inf�randet av det individuella
pensionssparandet 1994.
Socialdemokraterna har f�rsvagat f�ruts�ttningarna f�r enskilt pensions-
sparande genom att minska den avdragsr�tt som motsvarar avdragsr�tten f�r
inbetalningar av ATP-avgifter. Man har dessutom h�jt avkastningsskatten p�
pensionssparandet. Det f�rsvagar intresset f�r pensionssparande samtidigt
som det lett till ett utfl�de av sparande till utlandet d�r denna beskattning �r
l�gre.
Avdragsutrymmet f�r pensionsf�rs�kringar b�r �terst�llas till ett bas-
belopp. Avdrag b�r dessutom medges f�r pensionssparande f�r makes
r�kning.
S�nkt skatt p� hush�llstj�nster
En viktig del av f�retagstillv�xten m�ste komma i den s.k.
tj�nstesektorn. Hit h�r ocks� de tj�nster som kan utf�ras i
eller i anslutning till hush�llen.
I ett gemensamt f�rslag har Moderaterna, Folkpartiet och Kristdemo-
kraterna angivit hur en s�nkning av skatten p� hush�llstj�nster b�r
genomf�ras. F�rslaget inneb�r f�ljande:
En skattereduktion p� 50 procent inf�rs f�r privatpersoners betalning av
arbetskostnaden f�r hush�llstj�nster som utf�rs i det egna hemmet, upp till
25 000 kronor per �r. Det inneb�r att det vita priset halveras, direkt vid
k�pet,
j�mf�rt med dagens regler.
F�r att f� fart p� syssels�ttningen kr�vs inte bara att priset kommer ned till
niv�er som m�nga �r beredda att betala. Det m�ste ocks� bli l�ttare att
erbjuda tj�nsterna, vare sig man g�r det i f�retagsform eller som privat-
person. D�rf�r beh�vs f�renklingar f�r bildande och drift av i synnerhet
mindre tj�nstef�retag. Ambitionen �r att fr�mja att en flora av nya
sm�f�retag v�xer fram, som p� professionell basis erbjuder olika
hemservicetj�nster. H�rut�ver beh�vs en enkel och obyr�kratisk l�sning f�r
den som vill anlita en privatperson.
En reform av detta slag �r ett viktigt steg mot l�gre skatt p� arbete och en
v�xande och dynamisk tj�nstesektor. Den g�r l�tt att genomf�ra och ger
sannolikt snabbt fler nya jobb. Dessutom ger den m�nniskor en chans att
inordna sig i ett legalt system. Kostnaden i form av skattebortfall �r liten och
p� sikt ger reformen snarare en positiv nettoeffekt f�r de offentliga
finanserna.
En skattes�nkning p� hush�llstj�nster har enligt v�r mening en rad
f�rdelar. En betydande f�rdel �r att skattes�nkningen snabbt kan skapa
m�nga nya jobb. 50 000-100 000 jobb ligger inom r�ckh�ll om v�rt f�rslag
genomf�rs.
En annan f�rdel �r att v�rt f�rslag kan f�rv�ntas ha s�rskilt gynnsamma
effekter f�r ungdomar. Det inneb�r att den besv�rande ungdomsarbetsl�s-
heten skulle kunna pressas tillbaka.
F�retagsbeskattning
Slopa diskrimineringen av sm�f�retag
Idag ing�r satsningar p� sm�f�retagen i snart sagt varje
ekonomisk-politiskt anf�rande, oavsett vilket parti som
f�retr�ds. Detta �r i och f�r sig positivt, men enbart vacker
retorik �ndrar inte p� de diskriminerande regler som sedan
l�nge f�rsv�rat och f�rhindrat de mindre f�retagens
tillblivelse, �verlevnad f�r att inte tala om expansion.
Diskrimineringen finns p� m�nga omr�den, men �r kanske
tydligast n�r det g�ller skatter.
I de svenska skattelagarna finns m�nga best�mmelser, som tydligt och
�ppet inneb�r att bolag med f� �gare skall s�rbehandlas. Om syftet var att
stimulera sm�f�retagandet skulle det givetvis vara positiva s�rbest�mmelser,
men utan undantag �r det regler som diskriminerar och f�rsv�rar f�r
sm�f�retagen och dess �gare. I f�rarbetena till den s�rskilda lagstiftning som
inf�rdes 1976 (prop. 1975/76:79 s. 34 och SOU 1975:54 s. 10) anges syftet
med s�rreglerna vara att �stadkomma neutralitet vid beskattningen av
f�retagsinkomster oavsett om verksamheten bedrivs i f�mansf�retag eller i
annan f�retagsform. Regelverket, som fortfarande till st�rsta delen �r giltigt,
siktar in sig p� att f�rhindra att de f�mans�gda f�retagen skulle kunna
"uppn� skattef�rdelar som inte kan anses motiverade med h�nsyn till den
bedrivna verksamheten". S�ttet att f�rhindra att vissa transaktioner
genomf�rs �r att g�ra skatteeffekterna helt oacceptabla, s.k. stoppregler.
Dessa �terfinns framf�r allt i KL 32 � 14 mom. Men effekterna av denna
lagstiftning har inte blivit den �nskade neutraliteten utan i st�llet en negativ
s�rbehandling av f�mansf�retagen och deras �gare.
I SIL 3 �12 och 12 a-12 e finns ett invecklat regelsystem som syftar till att
f�rhindra att �garna skall kunna omvandla arbetsinkomst till kapitalinkomst
och d�rigenom f� en l�gre total beskattning j�mf�rt med l�neinkomst-
beskattning.
Det finns f� sakliga sk�l f�r de flesta av stoppreglerna f�r f�mansf�retag. I
m�nga fall �r de helt on�diga, och ett avskaffande skulle inte heller medf�ra
n�gon saklig f�r�ndring i r�ttsl�get. D�remot skulle f�mansf�retagaren
besparas en massa extraarbete med att fylla i s�rskilda blanketter, l�mna
uppgifter som inte beg�rs av andra f�retag, utf�ra komplicerade utr�kningar
som ofta kr�ver kvalificerade konsultinsatser m.m. F�r m�nga mindre f�retag
�r kr�nglet och byr�kratiseringen det st�rsta hindret f�r att de skall kunna f�
tid att sk�ta och utveckla sina f�retag. F�r skattemyndigheterna skulle
slopandet av f�mansbolagsreglerna inneb�ra en avsev�rd l�ttnad. Den tid
som �tg�r till tolkning och r�dgivning kring f�mansbolagsreglerna �r inte
f�rsumbar. F�r stat och kommun skulle ett slopande m�jligen medf�ra ett
marginellt bortfall av skatteint�kter. Detta skall emellertid st�llas i relation
dels till m�let att �stadkomma en h�gre syssels�ttning i Sverige, dels till det
oacceptabla i att diskriminera en grupp medborgare som g�r en stor och
viktig insats f�r landet.
Vad �r ett f�mansf�retag?
I den allm�nna debatten �r det f� som har klart f�r sig hur
omfattande lagstiftningen f�r f�rm�nsf�retag �r. I KL 32 �
definieras f�mansf�retag som aktiebolag, ekonomisk
f�rening eller handelsbolag, i vilket aktierna eller andelarna
till mer �n 50 procent �gs eller innehas av fysisk person eller
ett f�tal fysiska personer. Normalt definieras ett f�tal till tio
personer, men eftersom n�rst�ende personers innehav l�ggs
ihop och betraktas som ett enda individuellt �gande kan
antalet �gare vara v�sentligt st�rre i ett f�mansf�retag. Som
s�dana f�retag r�knas ocks� f�retag med ett st�rre antal
del�gare, om de eller dem n�rst�ende �r verksamma i
f�retaget i betydande omfattning. Exempel p� s�dana f�retag
�r konsultf�retag och anst�lldas gemensam�gda f�retag. Om
ett aktiebolag �r noterat p� en svensk b�rs kan det
definitionsm�ssigt inte vara f�mansf�retag, trots att
huvud�garen och hans familj kan �ga mer �n 50 procent.
Som n�rst�ende r�knas, f�rutom en del�gares make och barn och deras
eventuella makar, �ven del�garens f�r�ldrar och far- och morf�r�ldrar,
syskon och deras makar och barn. Det �r s�ledes ingen liten grupp m�nniskor
som ber�rs av f�mansbolagsreglerna.
Aktieutdelning, l�ttnadsbeloppet
Utdelning p� aktier i ett f�mansf�retag beskattas f�r aktiva
del�gare eller n�rst�ende till dessa i inkomstslaget tj�nst till
den del utdelningen �verstiger vad som anses utg�ra normal
utdelning. F�r realisationsvinster, som �verstiger s.k. normal
utdelning, skall en viss del (50 procent) av reavinsten
beskattas som tj�nst och resten som kapital. Riksdagen har
beslutat att fr.o.m. 1998 �rs taxering inf�ra en begr�nsad
skattefrihet f�r utdelning och reavinster p� aktier i onoterade
f�retag. Dessa regler �r komplicerade. F�renklat uttryckt
skall man f�rst l�gga samman anskaffningskostnaden f�r
aktierna plus ovillkorade kapitaltillskott plus 100 procent av
l�nesumman, minskad  med dels l�nef�rm�ner f�r aktiv
del�gare, dels tio basbelopp. Till detta belopp skall man
l�gga sparad skattefri utdelning av det s.k. l�ttnadssutrymmet
multiplicerat med 65 procent  (i prop. 150 f�resl�s 70
procent) av statsl�ner�ntan den 30 november �ret f�re
beskattnings�ret. Kvarst�ende sparad utdelning fr�n
f�reg�ende �r l�ggs till, r�knas upp med statsl�ner�ntan plus
fem procentenheter, och fr�n detta dras s� l�ttnadsutrymmet.
Utdelningen s�nderfaller i tre delar: En skattefri utdelning
(l�ttnadsutrymmet), en kapitalbeskattad utdelning
(30 procent skatt) och �terstoden beskattas som inkomst av
tj�nst (32 procent alternativt 57 procent skatt). Om n�gon
del�gare s�ljer n�gra aktier blir ber�kningarna �nnu mer
komplicerade, f�r d� skall h�lften av vinsten beskattas som
tj�nst, dock h�gst 100 basbelopp inklusive de reavinster p�
aktier i bolaget som under de senaste fem �ren har beskattats
som inkomst hos envar av del�garna och deras n�rst�ende.
Kr�ngligt i �verkant och till vilket syfte? Inte kan det vara att
stimulera till f�retagande. Men �ven utan detta komplicerade
ber�kningss�tt �r lagen diskriminerande. En
f�mansf�retagare f�r betala 43,5 procent i reavinst n�r han
s�ljer aktier, medan kapitalbeskattningen f�r andra �r 30
procent.
Den 30-procentiga kapitalskatten �r internationellt sett redan h�g, och att
d� till�mpa skattelagar som minskar avkastningen efter skatt ytterligare f�r
de personer som satsar och riskerar b�de ett eget kapital och en arbetsinsats
framst�r som direkt utmanande. Den egna f�retagaren har tagit en mycket
h�gre risk �n en kapitalplacerare som investerat i statsobligationer och f�r en
riskfri avkastning med maximalt 30 procent i kapitalskatt. Inga vackra ord
om sm�f�retagarnas betydelse kan d�lja verkligheten, f�mansf�retagen
motarbetas i Sverige och den diskriminerande skattelagstiftningen m�ste
upph�ra!
Skall man kunna tj�na pengar p� att driva f�retag i Sverige? Eller skall vi
forts�tta att betrakta l�nearbete som norm �ven f�r entrepren�rskap,
risktagande, d.v.s. f�retagande? Sj�lvfallet g�ller att en f�retagare vill ha
m�jlighet att kunna f� utdelning p� sitt risktagande. Genom att selektivt
beskatta f�mansf�retagaren minskar hans kalkylerade vinstm�jlighet, och
risken h�js i motsvarande m�n. Det �r d�rf�r inte alls konstigt att Sverige har
s� f� familje�gda sm� och mellanstora f�retag. Det �r inte heller underligt att
de mindre f�retagen inte v�xer i Sverige.
Regeringen f�resl�r att det s.k. l�ttnadsbeloppet vid beskattningen av
utdelningar och reavinster p� aktier i onoterade aktiebolag h�js fr.o.m. 1999
�rs taxering fr�n 65 till 70 procent av statsl�ner�ntan multiplicerat med
anskaffningskostnaden f�r aktierna och ett l�neunderlag.
Denna f�r�ndring �r av marginell betydelse, inte minst p� grund av att
statsl�ner�ntan sjunkit. F�r ett nystartat f�retag med ett aktiekapital p�
100 000 kronor och inget l�neunderlag betyder denna f�r�ndring endast en
f�rb�ttring med 22 kronor per m�nad. M�nga f�retag �r i dag rena
kunskapsf�retag, med f� anst�llda. De k�nnetecknas ocks� av att de m�nga
g�nger arbetar i n�tverk. Skattesystemet m�ste i st�rre utstr�ckning ta h�nsyn
till nya utvecklingstendenser som nu uppst�r bland f�retagen. Vi anser att
skattereglerna f�r f�mansbolag m�ste f�r�ndras. Den del�gare som visar
markandsm�ssig l�n skall f� r�tt att betrakta �vrig avkastning som utdelning.
De s�rskilda sp�rreglerna �r diskriminerande och ett uttryck f�r misstroende.
Vidare tar de inte h�nsyn till den ekonomiska risk det inneb�r att vara
f�retagare.
Huvudregeln vid beskattning av utdelning till aktiv �gare i ett f�mansbolag
b�r vara att utdelning fr�n bolaget anses som kapitalinkomst om �garen tagit
ut en marknadsm�ssig l�n.
Anskaffning av egendom avsedd f�r privat bruk
Det �r inte s�rskilt ovanligt att f�retag anskaffar egendom,
som �r avsedd f�r f�retagsledares eller annan anst�llds
privata bruk. Tj�nstebost�der har alltid varit regel p�
bruksorter, och idag �r det ofta n�dv�ndigt f�r f�retag i
storstadsomr�den att anskaffa bostad n�r man rekryterar
ledande personer. Kostnaden f�r en s�dant f�rv�rv �r
normalt avdragsgill hos bolaget, men den enskilde
f�rm�nsbeskattas som inkomst av tj�nst och
f�rm�nsbeloppet ligger ocks� till grund f�r ber�kningen av
arbetsgivaravgifter.
I ett f�mansbolag skall emellertid en f�retagsledare ta upp ett belopp
motsvarande hela anskaffningskostnaden som inkomst, dessutom f�r bolaget
i detta fall inte g�ra avdrag f�r kostnaden f�r anskaffningen. Dessa regler har
tillkommit f�r att man inte skall kunna kringg� best�mmelserna f�r
dubbelbeskattning av ett bolags vinster. S�rreglerna �r i sig ett ytterligare
bevis p� hur skadlig dubbelbeskattningen �r.
Nu kan f�retagsledaren i st�llet sj�lv betala egendomen, och f�r att
finansiera k�pet ta ut en h�jd l�n i bolaget. F�retaget f�r betala arbetsgivar-
avgift p� den h�gre l�nen, men s�v�l l�n som arbetsgivaravgift �r avdrags-
gilla i f�retaget. S�rregeln i 32 � anv. p. 14 st. 1 KL �r allts� helt on�dig
och
l�tt att kringg�. F�rutom att det �r sv�rf�rst�eligt varf�r inte f�mansbolag i
likhet med andra f�retag skall kunna anskaffa egendom f�r f�retagsledares
privata bruk och kunna f� g�ra erforderliga avdrag, s� m�ste grundregeln
vara att det �r f�retaget som sj�lvt har att best�mma om l�n skall utg� i
kontanter eller i form av skattepliktiga f�rm�ner.
Anskaffning av onyttig l�s egendom
Om en del�gare eller n�rst�ende s�ljer in l�s�re, som inte �r
till nytta f�r bolaget, �r hela k�peskillingen skattepliktig
int�kt av tj�nst. Avdrag f�r anskaffningskostnad f�r inte
g�ras, inte heller bolaget medges avdrag f�r sin
anskaffningskostnad (32 � anv. p. 14 st. 3 KL och 24 � 6
mom. SIL).
I detta fall kan dels konstateras att f�rv�rv av onyttig egendom inte �r
f�renligt med aktiebolagslagen. Enligt g�llande bolagsr�tt skall man inte
kunna g�ra "on�diga" f�rv�rv, eftersom det strider mot bolagets verksamhet
enligt bolagsordningen. Det �r slutligen revisorerna som skall bed�ma om ett
f�rv�rv �r i �verensst�mmelse med bolagets verksamhet. Ett f�retag f�r bara
g�ra avdrag f�r kostnader i verksamheten (23� KL). Om bolaget �ndock g�r
ett f�rv�rv av onyttiga l�s�ren uppst�r inga avdragsgilla kostnader och
f�rv�rvet betalas s�ledes med beskattade medel. Det finns f�ljaktligen ingen
anledning att ha en extra best�mmelse f�r f�mansbolag p� denna punkt.
Del�garen f�r inte dra av f�rv�rvskostnaden f�r den egendom som s�ljs in i
bolaget. Detta strider mot allm�nna skatter�ttsliga principer att det �r
realisationsvinsten som skall beskattas. F�mansbolags�garen, som betalt
egendomen med beskattade medel, drabbas or�ttvist och best�mmelsen b�r
d�rf�r slopas.
Det finns s�ledes inte n�gon anledning att beh�lla dessa "stoppregler",
eftersom g�llande skatte- och bolagslagar �r fullt tillr�ckliga f�r att
f�rhindra
icke-seri�sa transaktioner av detta slag.
F�rs�ljning till �verpris
En f�rs�ljning eller ett f�rv�rv kan ocks� ske till fel pris och
ge del�garen eller den n�rst�ende en extra fav�r. I 32 � anv.
p.14 st 2 KL och p. 14 st. 4 f�rsta meningen �terfinns
reglerna f�r detta fall. Om f�rs�ljningspriset �r h�gre �n
marknadsv�rdet kommer en del�gare att beskattas f�r
inkomst av tj�nst f�r det belopp som �verstiger
marknadsv�rdet. F�mansbolaget har inte r�tt att g�ra avdrag
f�r den del av k�peskillingen som �verstiger
marknadsv�rdet. Detta inneb�r att den totala beskattningen
blir 85 procent p� "�verpriset" (28 procent i bolagsskatt och
57 procent i marginalskatt).
Om denna s�rregel slopas skulle den enda sakliga f�r�ndringen bli att
"�verpriset" blir avdragsgillt i f�mansf�retaget p� samma s�tt som �vriga
bolag.
Utk�p av egendom till underpris
Om del�garen i st�llet f�rv�rvar till ett f�r l�gt pris skall
f�rm�nen ocks� beskattas. �ven denna regel �r obeh�vlig.
F�r en anst�lld i vilket f�retag som helst k�pa en vara eller
tj�nst till underpris skall han skatta f�r denna som inkomst
av tj�nst. Det finns en m�ngd r�ttsfall som visar detta.
F�retaget skall dessutom betala arbetsgivaravgift p�
f�rm�nen. N�gon s�rskild regel f�r f�mansf�retag beh�vs
s�ledes inte.
F�rbjudna l�n och nedskrivning av l�n
I aktiebolagslagen finns en best�mmelse om f�rbud f�r
bolaget att l�mna penningl�n, dock med undantag f�r s.k.
kommersiella l�n, till aktie�gare, styrelseledam�ter och
verkst�llande direkt�r i s�v�l moder- som dotterbolag.
F�rbudet omfattar �ven n�rst�ende personer (AL 12 kap. 7
�). �vertr�delse av best�mmelsen �r straffbar och h�gsta
straffet �r ett �rs f�ngelse. H�r finns inga s�rregler f�r
f�mansbolag, och man kan ifr�gas�tta varf�r man i
skattelagstiftningen har med en paragraf (32 � anv. p. 15 KL)
, n�r det redan finns starka civilr�ttsliga straffsanktioner.
Samma inv�ndning kan g�ras mot best�mmelserna i KL 32 � p. 14 st. 7,
som f�reskriver hur man skall f�rfara om ett l�n som l�mnats till f�retags-
ledare nedskrivs i f�mansbolagets r�kenskaper. I det fallet skall det
nedskrivna beloppet beskattas som int�kt av tj�nst hos g�lden�ren. Sj�lvfallet
skall eftersk�nkande av ett l�n beskattas hos l�ntagaren. Detta f�ljer av
best�mmelser som g�ller allm�nt. S�rbest�mmelserna f�r f�mansbolag �r
sv�rf�rst�eliga. Att ett bolag i sina r�kenskaper skriver ned tillg�ngar, vilka
man bed�mer understiga det verkliga v�rdet, f�ljer av best�mmelser i AL
och god redovisningssed. S� l�nge som fordran �r g�llande gentemot
l�ntagaren har denne inte f�tt n�gon fav�r och skall rimligen inte heller
beskattas.
Best�mmelsen �r s�ledes direkt diskriminerande och �terspeglar lagstift-
arens attityd gentemot f�mans�gda f�retag, d.v.s. de sm�f�retag som i den
politiska debatten �msom kallas f�r "v�r tids hj�ltar", �msom "svensk
ekonomis r�ddare". Det finns ingen anledning att ha kvar denna
best�mmelse, ej heller best�mmelsen i 2 � 13 mom. SIL, som stadgar att
f�retaget inte har r�tt till avdrag f�r nedskrivning av l�nefordran. De
allm�nna regler som g�ller alla f�retag �r helt tillfyllest.
R�ntef�rm�ner
En annan diskriminerande best�mmelse g�ller om ett
f�mansf�retag l�mnat f�retagsledare eller denne n�rst�ende
person en r�ntef�rm�n. F�r anst�llda i bolaget g�ller att
dessa f�r skatta f�r skillnaden mellan marknadsr�ntan och
den erlagda r�ntan. Skillnaden betraktas som en betald
r�nteutgift och �r s�ledes avdragsbar i inkomstslaget kapital.
Detta g�ller inte f�r en f�retagsledare med n�rst�ende i
f�mansf�retaget.
Dessutom skall bolaget uttagsbeskattas n�r l�ntagaren �r f�retagsledare
eller n�rst�ende, vilket inte sker n�r det g�ller en anst�lld. I det senare
fallet
skall arbetsgivaravgift erl�ggas. Best�mmelserna f�r r�ntefria eller
subventionerade l�n f�r anst�llda �r ur skattesynvinkel neutrala, det blir
samma skatt om f�retaget i st�llet h�jde l�nen s� att den anst�llde kunde
betala marknadsr�nta. F�mansbolagets f�retagsledare f�r d�remot en
v�sentligt h�gre skatt, vilket ocks� �r avsikten enligt prop. 1989/90:110 sid.
600. Den totala skattebelastningen blir 85 procent (28 procent i f�retagsskatt
och 57 procent i marginalskatt) att j�mf�ra med de allm�nna best�mmelserna
som inneb�r en total skattebelastning p� 51,7 procent. �terigen en
diskriminerande best�mmelse som f�retagsskattekommitt�n (SOU 1989:2
sid. 172) f�reslog skulle slopas. Nu �r det h�g tid att s� sker.
Hyra f�r lokaler
S�rbest�mmelserna i 32 � anv. p. 14 st. 5 KL stadgar att hyra
som f�retaget betalar till f�retagsledare eller n�rst�ende skall
betraktas som int�kt av tj�nst. Avdrag medges f�r den
kostnad han f�tt vidk�nnas p� grund av att f�retaget utnyttjat
lokalen. Dessa avdrag �r emellertid inte s�rskilt gener�sa
utan b�r enligt RSV:s rekommendationer (RSV S 1997:6)
begr�nsas till "direkta merkostnader i form av elektricitet,
uppv�rmning, slitage o.dyl.".  Beloppet kan enligt RSV
variera mellan 1 000 och 3 000 kronor f�r "enstaka
kontorsrum, garage etc". Man kan fr�ga sig varf�r
f�mansf�retag skall s�rbehandlas. De generella reglerna f�r
uthyrningsinkomster av privatbost�der borde r�cka till �ven
f�r f�mansf�retag. Den avg�rande skillnaden �r att f�r
f�mansbolagets f�retagsledare och n�rst�ende skall hyran
inkomstbeskattas, medan f�r �vriga g�ller
kapitalbeskattning. Det finns ingen anledning att beh�lla en
s�dan uppenbar diskriminering.
Inkomstf�rdelning
Det finns i 32 � anv. p. 13 KL angivet hur ett f�mansbolags
f�retagsledares familjemedlemmar skall inkomstbeskattas
f�r ers�ttning fr�n bolaget. Make/maka beskattas f�r
marknadsm�ssig ers�ttning. F�r den del som bed�ms som
liggande �ver en marknadsers�ttning skattar f�retagsledaren.
Barn under 16 �r, som arbetar i bolaget, beskattas hos den av
makarna som har den h�gsta inkomsten fr�n f�retaget. Detta
g�ller �ven ers�ttning till barn �ver 16 �r, "till den del
ers�ttningen �verstiger marknadsm�ssigt vederlag f�r
arbetsinsatsen". Om barnet �r del�gare i bolaget beskattas
f�retagsledaren f�r den kapitalinkomst som �verstiger
"sk�lig ers�ttning f�r i bolaget gjord kapitalinsats".
Bakgrunden till dessa best�mmelser �r att s�ka i den h�ga, progressiva
inkomstskatten samt att endast l�n upp till 7,5 basbelopp ger r�tt till
socialf�rs�kringsf�rm�ner. Det torde �ven i andra verksamheter �n i
f�mansf�retag vara m�jligt att f�rdela l�ner inom familjen. Det �r direkt
diskriminerande och t.o.m. ett brott mot j�mst�lldhetsstr�vanden att betrakta
maka som ett bihang till f�retagsledaren och d�rf�r skall f�mansf�retag
j�mst�llas med �vriga verksamheter.
Regeln om hur f�retagsledares barn under 16 �r skall beskattas b�r slopas.
Det finns ingen anledning att straffbeskatta ungdomars feriearbeten i
familjef�retaget och d�rmed s�tta i g�ng ett byte av arbeten mellan olika
familjef�retag f�r att undvika straffskatten. I st�llet borde insatser i
familjef�retaget uppmuntras, om man menar n�gonting med allt tal om
sm�f�retagens betydelse.
Tantiem
Best�mmelserna i 2 � 13 mom. SIL stadgar att avdrag f�r
tantiem fr�n ett f�mansbolag till f�retagsledare eller denne
n�rst�ende f�r �tnjutas f�rst under samma �r som
ers�ttningen betalats ut eller blivit tillg�nglig f�r lyftning.
Detta inneb�r att ett f�retag m�ste ha inbetalt skatt och
arbetsgivaravgifter senast den 15 januari f�r att avdrag skall
medges. F� f�retag har vid denna tidpunkt sina bokslut klara
och d� det i m�nga mindre f�retag �r �rsvinsten som avg�r
hur mycket l�n f�retagsledaren kan ta ut �r det i praktiken
om�jligt  att kunna dra av kostnaden samma �r som
tantiemet utbetalas. Motivet f�r best�mmelsen �r att man
annars kunde f� en skattekredit, om avdraget beviljas �r ett
och inkomstskatten betalas f�rst �ret d�rp�. Mot detta kan
enklast inv�ndas att det idag i st�llet �r skattemyndigheten
som tj�nar p� en skattedebitering som f�rst ett �r senare m�ts
av ett avdrag. Best�mmelsen �r diskriminerande och visar p�
en of�rm�ga hos lagstiftaren att s�tta sig in i de mindre
f�retagens verklighet. Regeln b�r d�rf�r slopas.
F-skattsedel till alla f�retagare
Innehav av F-skattsedel �r viktigt f�r alla f�retagare. Det
g�ller att f�r kunder och uppdragsgivare kunna visa att man
sj�lv har ansvaret f�r s�v�l skatter som arbetsgivaravgifter,
och att k�paren inte beh�ver ansvara f�r erl�ggande av
dessa. Utan F-skattebevis kommer man d�rf�r l�tt till korta i
konkurrensen. Det �r allm�nt omvittnat att sv�righeterna �r
stora f�r m�nga nya f�retagare att erh�lla F-skattsedel.
Det borde vara sj�lvklart att alla som vill bli f�retagare ocks� skall kunna
bli det. Men s� �r det inte. Skattemyndigheterna v�grar ofta utf�rda F-
skattebevis, d�rf�r att man anser att den s�kande inte kan antas komma att
bedriva n�ringsverksamhet. Definitionsm�ssigt skall f�retagaren ha
investerat ett "betydande belopp", ha minst fem uppdragsgivare och �garen
skall dessutom ha en specialistkompetens. Bland uppdragsgivarna f�r inte
tidigare arbetsgivare medr�knas!
Detta �r inte n�got annat �n f�rt�ckt etableringskontroll och en
diskriminering av dem som vill starta eget f�retag. Om skattemyndigheten
finner att f�retagaren inte uppfyller samtliga krav, s� antas han inte komma
att bedriva n�ringsverksamhet i lagens mening. M�jligheten att bevisa att
man har en b�rande aff�rsid� kan allts� effektivt stoppas p� ett tidigt stadium.
Detta �r minst av allt tillv�xtstimulerande!
I st�llet f�r statlig etableringskontroll b�r etableringsfrihet r�da, och alla
som s�ker F-skattsedel skall erh�lla en s�dan. Skulle det visa sig att F-
skattsedeln missbrukas, s� skall den snabbt kunna dras in. Med det
nuvarande systemet hindras m�nga f�retag att f�das, m�nga m�nniskor blir
h�nvisade till att f�rbli arbetsl�sa och bidragstagare. D�rmed �kar
skattetrycket och ett ok�nt antal tj�nster blir aldrig utf�rda eller h�nvisas
till
den svarta sektorn. Vi i Sverige har en alldeles f�r l�g syssels�ttning. Alla
partier talar om n�dv�ndigheten av att nya f�retag startas, d� borde det inte
vara sv�rt att enas om att �ndra reglerna s� att de som vill starta ett f�retag
�ven skall f� F-skattsedel.
F�rdelning av basbeloppsavdrag
Regeringen f�resl�r en teknisk justering som g�r det m�jligt
f�r den som har b�de inkomst av tj�nst och
n�ringsverksamhet att fritt f�rdela avdraget f�r
pensionssparande mellan allm�nt avdrag och avdrag i
f�rv�rvsk�llan. Denna f�r�ndring �r rimlig eftersom de
nuvarande reglerna �r kr�ngliga. Det �r viktigt med ett h�gt
enskilt sparande, som vi framh�ller i avsnittet om
pensionssparande. I likhet med vad vi d�r f�resl�r om
avdragsr�tten f�r pensionssparande anser vi att det skall vara
m�jligt att dra av ett helt basbelopp.
Omr�kningstalen i
fastighetstaxeringen
Fastighetsbeskattningen �r numera s� h�g att man utan
�verdrift kan tala om en �verbeskattning av boendet.
Moderata samlingspartiet har vid ett flertal tillf�llen lagt
fram f�rslag om s�nkt fastighetsskatt, utan att en majoritet av
riksdagen kunnat bitr�da dessa f�rslag. N�r regeringen nu
�ter l�gger fram f�rslag om att frysa omr�kningstalen i
avvaktan p� en utredning, s� f�r detta n�rmast betraktas som
ett s�tt att skjuta problemen framf�r sig. Den utredning
regeringen tillsatt kommer ju inte att leda till att niv�n p�
fastighetsbeskattningen s�nks. Vi bitr�der regeringens
uppfattning att omr�kningstalen b�r frysas tills vidare,
samtidigt som vi har f�rslag om omedelbart s�nkt
fastighetsskatt. Ett av motiven till att regeringen vill avvakta
med nya omr�kningstal s�gs vara att underlaget inte medger
�nskv�rd s�kerhet. Detta g�ller enligt v�r mening i lika h�g
grad f�r de hyreshus vars omr�kningstal inte kommer att
frysas. Vi anser d�rf�r att riksdagen skall besluta att frysa
omr�kningstalen p� samtliga fastigheter.
Beslut om att frysa omr�kningstalen inneb�r emellertid inte att
Riksskatteverkets m.fl. myndigheters arbete med att ta  fram underlag f�r nya
omr�kningstal upph�r. Vi menar att hela processen med att ta fram
omr�kningstal kostar stora summor i administrativa omkostnader, som kan
undvaras, s� l�nge omr�kningstalen ligger fast. Vidare finns det ingen
anledning att anv�nda fastighetstaxeringsf�rfarandet f�r fastigheter som inte
genererar fastighetsskatt, ett taxeringsv�rde. Detta b�r ges regeringen till
k�nna.
Tobaksskatten
Regeringen f�resl�r att styckeskatten p� cigaretter s�nks fr�n
85 �re till 20 �re, samt den delen av skatten som �r relaterad
till detaljhandelspriset h�js fr�n 17,8 procent till 39,2
procent. Det �r ett steg i r�tt riktning. Moderata
samlingspartiet pekade redan i samband med den stora
skatteh�jningen p� att risken var uppenbar att smugglingen
skulle �ka. Detta visar sig nu tyv�rr vara sant. Effekten har
blivit att den h�jda skatten medverkat till minskade
skatteint�kter, samtidigt som smugglarligor f�tt fotf�ste i
landet. Regeringen skriver i propositionen att priselasticiteter
p� mellan 1 och 1,5 procent inte �r orimliga. Regeringen
s�ger vidare att man inte bed�mer att handeln med illegala
cigaretter kommer att reverseras fullt ut. Det kan d�rf�r
ifr�gas�ttas om den f�reslagna �tg�rden kommer att leda till
att smuggelverksamheten kommer att upph�ra. Det �r
m�jligt att regeringen kan beh�va �terkomma till riksdagen
med f�rslag om ytterligare s�nkningar om de �nsv�rda
effekterna av nu liggande f�rslag inte uppn�s.
Reklamskatten
Den statliga reklamskatteutredningen (SOU 1997:53)
f�rordar ett avskaffande av reklamskatten. De flesta
remissinstanser h�lsar detta f�rslag med tillfredsst�llelse.
Dagens lagstiftning �r inte konkurrensneutral. Moderata
samlingspartiet har flera g�nger lagt fram f�rslag om
reklamskattens slopande. Utvecklingen b�rjar nu hinna ifatt
�ven regeringen. I v�rpropositionen finns d�rf�r f�rslag om
slopande av reklamskatten p� reklamtrycksaker. Vi menar att
reklamskatten helt skall slopas och merv�rdesskatten f�r
dagstidningar h�jas. Regeringen b�r d�rf�r snarast
�terkomma med ett s�dant f�rslag. Detta b�r riksdagen ge
regeringen till k�nna. V�rpropositionens f�rslag leder inte till
�nskad konkurrensneutralitet mellan dagstidningar och
tidskrifter.
Slopad dubbelbeskattning
F�retagens egna, riskb�rande kapital drabbas idag i
aktiebolagen av en skattekostnad p� 50 procent, medan
skattekostnaden f�r att skaffa kompletterande l�nat kapital �r
cirka 30 procent. Det egna, riskb�rande kapitalet i bolaget �r
grunden f�r att �ver huvud taget kunna f� tillg�ng till
komplettering i form av l�nat kapital. Ett slopande av
dubbelbeskattningen skulle medf�ra ett kraftigt tillskott av
riskkapital till marknaden.
Slopad f�rm�genhetsskatt
F�rm�genhetsskatten, som �r en extra skatt p� avkastning av
kapital, motverkar den n�dv�ndiga kapitalbildningen. Den
belastar skilda tillg�ngar olika h�rt, vilket bidrar till
snedvridningar som f�rs�mrar ekonomins funktionss�tt.
F�rm�genhetsskatten skall d�rf�r avvecklas med b�rjan
1998.
Elskatt och br�nsleskatt p�
arbetsredskap
Livsmedelsn�ringen arbetar idag i en helt ny
konkurrenssituation j�mf�rt med f�re EU-intr�det, d� n�stan
hela produktionen var skyddad fr�n internationell
konkurrens. Enligt den nyligen presenterade utredningen om
livsmedelssektorns omst�llning och expansion (SOU
1997:167) belastas den svenska livsmedelsn�ringen med
betydligt h�gre skatter och avgifter �n i grannl�nderna
Danmark och Finland. Bl.a. �r skatten p� diesel 14 g�nger
h�gre i Sverige �n i Danmark, medan skatten p� eldningsolja
�r n�stan 10 g�nger h�gre. Elskatten p� livsmedelssektorns
prim�rproduktion �r mer �n dubbelt s� h�g i Sverige j�mf�rt
med Danmark och ca 6 g�nger h�gre �n i Finland. Samtidigt
saknar b�de Finland och Danmark skatt p� handelsg�dsel.
Vi �r v�l medvetna om att de skatteh�jningar p� livsmedelsn�ringen som
beslutats av Socialdemokraterna med st�d av bl.a. Centern under denna
mandatperiod hotar att sl� ut svensk livsmedelsproduktion. Redan tidigare
har vi d�rf�r f�reslagit att dieselskatten s�nks. Vi f�resl�r nu att
dieselskatten
s�nks med 500 miljoner kronor  f�r arbetsmaskiner inom jordbruket, vilket
inneb�r cirka 1,75 kronor l�gre kostnad per liter. Som ett ytterligare steg f�r
att skapa rimliga konkurrensf�ruts�ttningar f�r svensk livsmedelsn�ring
f�resl�r vi ocks� att samma elskatteregler skall g�lla f�r jordbruket som f�r
industrin, dvs. att ingen elskatt skall utg� p� den el som anv�nds i driften.
Detta inneb�r s�nkta kostnader f�r livsmedelsn�ringen p� 350 miljoner
kronor.
F�rl�ngd skatteinbetalningsperiod
De nya best�mmelserna om skattekonto och momsuppb�rd
har i alla delar blivit bra. Det �r fel att j�mst�lla f�rfallodag
och bokf�ringsdag. Det leder till os�kerhet n�r betalningen
m�ste erl�ggas f�r att den skall kunna bokf�ras i r�tt tid.
F�retagen betalar in tiotals miljarder f�r tidigt. En �terg�ng
b�r ske till en gammal vedertagen princip att f�rfallodagen
sammanfaller med inbetalningsdagen.
L�gre beskattning av
royaltyinkomster
Uppfinnare och innovat�rer skall kunna verka i en positiv
milj�. Det kan de inte idag. Regler b�r inf�ras som g�r att
uppfinnare och innovat�rer kan beskatta inkomster av
royalty som utg�r fr�n patent i inkomstslaget kapital.
Uppfinnare och innovat�rer b�r ges r�tt att ta upp inkomster
av royalty som grundas p� patent som kapitalinkomst, vilket
f.n. inneb�r 30 procents skatteuttag.
Slopad l�neskatt p� vinstandelar
Den s�rskilda l�neskatten p� vinstandelsmedel b�r
avvecklas. Det finns goda sk�l som talar f�r
vinstandelsstiftelser i f�retagen. Det �r viktigt att m�jlighet
kan ges f�r alla anst�llda att p� detta vis f� ett ekonomiskt
utbyte som �r relaterat till graden av framg�ng i f�retaget.
Det finns flera goda exempel p� vinstandelsstiftelser i
svenskt n�ringsliv.
F�rslag till skattes�nkningar
Skattetrycket m�ste s�nkas s� att m�nniskor kan f�rs�rja sig
p� sin l�n och s� att vi f�r fler och v�xande f�retag som
genererar syssels�ttning.
Vi f�resl�r d�rf�r f�ljande skattes�nkningar:
? ett s�rskilt f�rv�rvsavdrag f�r pensionsgrundande inkomster upp till 7,5
basbelopp i den kommunala beskattningen p� 7 procent 1999, 9 procent
2000 och 12 procent 2001.
?
? en statligt finansierad s�kning av kommunalskatten med 1 krona 2000
och 2 kronor 2001
?
? ett grundavdrag per barn p� 10 000 kr i den kommunala beskattningen
?
? ett avdrag f�r styrkta kostnader f�r barnomsorg som inte �r
subventionerad
?
? en h�jning av det allm�nna grundavdraget till 10 000 kr
?
? en successiv s�nkning av fastighetsskatten till 1,2 procent och ingen
infasning av de s.k. kris�rg�ngarna i fastighetsskatten 1999
?
? en s�nkning av bensinskatten med 20 �re plus moms
?
? en h�jning av reseavdraget till 16 kr per mil
?
? en s�nkning av beloppet f�r vilket inget reseavdrag f�r g�ras till 6 000 kr
?
? en h�jning av avdraget till pensionsf�rs�kringar till ett basbelopp per �r
?
? en 50-procentig skattereduktion f�r tj�nster, inklusive ROT-arbeten, som
utf�rs i hemmet p� upp till 25 000 kr per hush�ll och �r
?
? en m�jlighet f�r f�mansf�retagare att - efter att ha tagit ut
marknadsm�ssig l�n - ta ut resterande �verskott i f�retaget som
aktieutdelning
?
? ett slopande av dubbelbeskattningen p� aktier
?
? ett slopande av f�rm�genhetsskatten
?
? en s�nkning av br�nsleskatten p� arbetsredskap
?
? en s�nkning av elskatten f�r livsmedelsn�ringen
?
? en f�rl�ngd skatteinbetalningsperiod f�r f�retagen
?
? beskattning av royaltyinkomster som kapital
?
? ett slopande av skatten p� vinstandelar
?
? ett avskaffande av reklamskatten som finansieras med en h�jning av
tidningsmomsen?
? 10F?
? P
?
Hemst�llan
Med h�nvisning till det anf�rda hemst�lls
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till k�nna vad i motionen
anf�rts om att den statliga inkomstskatten skall vara maximalt 20 %,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till k�nna vad i motionen
anf�rts om f�rdelning av beloppsavdrag,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till k�nna vad i motionen
anf�rts om omr�kningstalen i fastighetstaxeringen och behovet av
fastighetstaxering,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till k�nna vad i motionen
anf�rts om reklamskatten,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till k�nna vad i motionen
anf�rts om skattes�nkningar f�r att m�nniskor skall kunna leva p� sin l�n och
f�r att Sverige skall f� fler och v�xande f�retag som genererar
syssels�ttning.

Stockholm den 29 april 1998
Bo Lundgren (m)
Karl-G�sta Svenson (m)

Carl Fredrik Graf (m)

Jan-Olof Franz�n (m)

Carl Erik Hedlund (m)

Ola Sundell (m)

Inga Berggren (m)

Jerry Martinger (m)

Stig Rindborg (m)

Nils Fredrik Aurelius (m)