I proposition 1996/97:63 den 10 april 1997 föreslog regeringen att sjuklönen skulle höjas från 75 procent till 80 procent. På sidan 32 i propositionen framhöll regeringen, att arbetsgivarna borde kompenseras på grund av den ökade sjuklönekostnaden. Detta skulle ske genom en justering av avgiftsuttaget till sjukförsäkringen. Regeringen sade sig ha för avsikt att återkomma till riksdagen med förslag till ändring av sjukförsäkringsavgiften.
I årets budgetproposition 1997/98:1 har regeringen tydligen glömt sin utfästelse och föreslår ingen sänkning av arbetsgivaravgiften med anledning av den höjda sjuklönen till 80 procent från den 1 januari 1998. Denna höjning kan beräknas kosta arbetsgivarna cirka 600 miljoner kronor under förutsättning att sjukfrånvaron inte ökar. Skulle sjukfrånvaron däremot öka till följd av den höjda ersättningsnivån ökar givetvis företagens kostnader. Om man kommer upp i 1993 års sjukfrånvaronivå blir företagens ökade kostnader i det närmaste fyra miljarder kronor.
Regeringen har således inte tagit med någon som helst kompensation till företagen för den ökade sjuklönekostnaden. Detta är ytterligare ett exempel på hur den politiska majoriteten inte lever upp till sitt tal om gynnsammare villkor för företagen. I stället höjer man arbetskraftskostnaden, vilket i sin tur gör det ännu svårare att nyanställa.
Svenskt näringsliv skall inte ha ökade pålagor utan i stället skall vi ha en politik som befrämjar företagande, tillväxt och nya riktiga arbeten.
Höjningen av sjuklönen från 75 till 80 procent medför ökade kostnader för arbetsgivarna. Detta måste rimligtvis medräknas i förslaget. Om sjuklönen förändras måste också arbetsgivaravgifterna reduceras på ett sådant sätt att ingen kostnadsökning uppstår för företagen vid en höjning av sjuklönenivån.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om sänkta arbetsgivaravgifter med anledning av höjningen av sjuklönen.
|
Carl Erik Hedlund (m) |