I proposition 1997/98:150 föreslår regeringen ett glädjande extra tillskott till den kommunala sektorn på 4 miljarder kronor fr.o.m. 1998. Medlen skall användas inom de prioriterade områdena skola, vård och omsorg.
I proposition 1997/98:113 föreslås ytterligare 300 miljoner kronor per år fr.o.m. 1999 för äldreomsorgen. Medlen kan tillföras sektorn genom att antalet jobb kraftigt ökar i näringslivet.
Samtidigt konstaterar regeringen att den privata sektorn är för liten. 300 000 jobb försvann i det privata näringslivet under de borgerliga regeringsåren 1991–94.
Den privata sysselsättningen är basen för en stark offentlig sektor och därmed för förmågan att utföra välfärdstjänster åt alla.
Huvudinriktningen i välfärdspolitiken är att prioritera verksamheter före bidrag.
Enligt ett nyligen ingånget kollektivavtal mellan Svenska Kommunalarbetareförbundet och Kooperationens Förhandlingsorganisation skall den kooperativa driftformen nu också prövas i kommunala sysselsättningsprojekt. Avtalet gäller vid företag/kooperativ som medverkar till att arbetslösa och/eller arbetssökande erhåller anställningar i syfte att erhålla arbete på den öppna arbetsmarknaden. Härigenom ges arbetslösa som arbetar i s.k. arbetscentrum/motsvarande möjlighet till förvärvsarbete.
Ett stort antal ”riktiga” jobb har tillkommit i kooperativ regi de senaste åren. En väsentlig del av välfärdstjänsterna utföres numera av kooperativa och andra föreningar. Inom välfärdstjänsteområdena vård och omsorg samt personligt bistånd kan antalet anställda uppskattas till ca 10 000.
Inom hälso- och sjukvård samt äldreomsorg och hemtjänst finns det i dag omkring 150 kooperativa föreningar verksamma inom primärvård, barnhälsovård, mödrahälsovård, tandvård, hemsjukvård, äldreomsorg, hemtjänst, sjukhemsvård, hemsjukvård m.m.
De nya resurser som nu föreslås tillföras den kommunala sektorn, liksom de extra medel som av regeringen föreslås anvisade genom proposition 1997/98:113 angående nationell handlingsplan för äldreomsorgen.
De nya resurserna skall användas för att stärka kvaliteten i skola, vård och omsorg och för att säkra sysselsättningen.
Enligt vår mening är den kooperativa företagsformen en viktig, men förbisedd resurs i den framtida produktionen av välfärdstjänster. Den kooperativa företagsformen kännetecknas enligt lagen om ekonomiska föreningar bl.a. av att:
medlemmarna deltar i verksamheten som konsumenter, leverantörer, med sin arbetskraft, genom att begagna föreningens tjänster eller på annat liknande sätt; inom det senare området finns idag flera exempel på s.k. samhällskooperativ, dvs. sektorsövergripande kooperativ i bl.a. glesbygd för gemensamma välfärdstjänster,
öppet medlemskap,
en medlem – en röst,
överskottsutdelning enligt kooperativa principer.
På så sätt är den kooperativa företagsformen en utmärkt metod för att uppfylla samhällets mål på en rättvis och kvalitativ service inom väsentliga tjänsteområden.
Den kooperativa företagsformen förenar ideellt engagemang, ekonomisk delaktighet (medlemsnytta) med kvalitet i utförandet (samhällsnytta).
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om den kooperativa företagsformens roll och möjligheter när det gäller att utveckla välfärdstjänster inom kommunsektorn.
|
Marianne Carlström (s) |
Ann-Kristine Johansson (s) |