Bidragsberoendet

Allt fler blir beroende av bidrag för sin egen eller sin familjs försörjning. Bara i mitt hemlän Örebro län har antalet socialbidragstagare från 1995 till 1996 ökat med 2 389 personer, från 21 936 till 24 325 personer. Andelen av befolkningen i länet som fick socialbidrag ökade mellan de två åren från var tolfte till var elfte länsbo.

Under 1996 fick 12 989 hushåll någon gång socialbidrag i Örebro län. Det är en ökning med 88 hushåll från år 1995. I sju av länets tolv kommuner ökade antalet socialbidragshushåll. I statistiken över socialbidragshushåll ingår även flyktinghushåll som mottar s.k. introduktionsersättning.

Antal socialbidragshushåll i Örebro län uppdelat på kommuner, 1995 resp. 1996.

Kommun	Antal		Kommun	Antal
	1995	1996		1995	1996
Askersund	221	277	Laxå	234	192
Degerfors	391	396	Lekeberg	200	228
Hallsberg	382	404	Lindesberg	928	779
Hällefors	455	417	Ljusnarsberg	389	406
Karlskoga	1 353	1 355	Nora	314	297
Kumla	545	466	Örebro	7 489	7 772
			Totalt Örebro län	12 901	12 989

Källa: Socialstyrelsen, Socialbidrag 1995 och 1996, Socialtjänst 1996:8 och 1997:9

Ett av målen för ett välfärdssamhälle bör vara att de allra flesta ska kunna försörja sig själva. Dvs man ska kunna leva på sin lön utan att vara beroende av bidrag. Det ligger ett egenvärde i att inte behöva gå till det offentliga med mössan i hand, som torparen tvingades gå till godsägaren eller arbetaren till brukspatron. Man ska inte behöva be dagens patroner, kommunalråden, om hjälp för att få bidrag till något som vore möjligt att klara själv om man inte betalat in så mycket i skatt. Den höga skatten är dubbelverkande. Dels får man mindre pengar kvar för att kunna köpa varor och tjänster, dels tvingar den höga skatten upp priserna på de varor och tjänster man behöver.

Den höga skattenivån gör inte bara att allt fler blir beroende av bidrag för att kunna klara sig. Den höga skatten bidrar också till att öka arbetslösheten och den vägen gör att fler behöver bidrag. Det kanske syns tydligast med den höga beskattningen av arbeten i tjänstesektorn. Om en person med egen firma och inkomst över brytpunkten, exempelvis 23 000 kronor /månad, skall anlita en firma som vill ha 220 kr/tim plus moms, behöver han på marginalen ta ut över 850 kronor före skatt och egenavgifter för att kunna betala detta. Den som utför arbetet får ut 65 kronor efter skatt om lönen är 100 kr/tim. En liten del går till verktyg och utrustning men det mesta av mellanskillnaden mellan 850 kronor och 65 kronor tar stat, kommun och landsting hand om i olika skatter och avgifter. Resultatet blir att man antingen köper arbetet svart, gör det själv eller att det inte blir gjort. Det säger sig självt att med den skattebelastningen är det många arbeten som aldrig blir utförda, och därmed allt fler som blir arbetslösa.

Den höga skatten tvingar inte bara in allt fler i arbetslöshet. Det innebär också att enda sättet att få arbeten som vård, olika typer av omsorg, städning, reparationer och hemtjänst utförda är att gå till den egna kommunen och böna och be att få dem därifrån. Det är bara den skattesubventionerade kommunala omsorgen eller servicen som låg- och mellaninkomsttagare har råd att efterfråga. På det viset tvingar de höga skatterna fram att medborgarna blir beroende av politiker, politiska beslut och bidrag från det offentliga. Det tvingar också fram en allt större efterfrågan på offentliga tjänster. När dörren för att med egna pengar kunna betala vård eller omsorg stängs blir enda möjligheten att begära den från kommunen eller landstinget.

Den höga skattenivån skapar därmed en kniptång även för kommunerna. Fler medborgare tvingas ut i arbetslöshet och bidragsberoende och fler blir beroende av kommunens tjänster, därför att de inte har råd med dessa på andra sätt. Ytterligare höjda skatter förvärrar problemen och leder in i en ond cirkel. Ökat bidragsberoende har lett till höjda skatter som leder till ytterligare bidragsberoende och fler arbetslösa. Kraven har då ökat på det offentliga och skatterna höjs.

I stället måste den onda cirkeln brytas. Bidragsberoendet kan och ska brytas genom lägre skatter och möjligheter till nya, riktiga jobb. Genom ett bättre företagsklimat och lägre skatter skapas förutsättningarna. Genom lägre beskattning blir det möjligt att själv betala olika tjänster och därmed kan efterfrågan på de skattebetalda tjänsterna minska.

Regeringen borde därför, som ett av sina mål, arbeta för att bryta bidragsberoendet. Att kunna leva på sin lön efter att skatten är betald ska vara möjligt för de allra flesta i Sverige. Riksdagen bör därför ge regeringen i uppdrag att inom alla områden arbeta för att på olika sätt bryta bidragsberoendet.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om vikten av att bryta bidragsberoendet.

Stockholm den 3 oktober 1997
Ola Karlsson (m)