Den svenska ekonomin �r inte i balans. En vikande syssels�ttning och
rekordh�ga niv�er av arbetsl�shet hotar det svenska v�lst�ndet och
d�rmed medborgarnas personliga v�lf�rd och sociala trygghet. Den
ekonomiska utvecklingen f�rm�r inte leva upp till de krav som
framtidens Sverige kr�ver.
Svensk ekonomi har lidit av allvarliga och v�xande strukturproblem sedan
slutet av 1960-talet. Under 1970- och 1980-talen tog sig dessa problem
uttryck i snabb inflation och �terkommande kostnadskriser samt stora
underskott i budget och bytesbalans. Under 1990-talet har arbetsl�sheten
stigit till niv�er som v�rt land inte har upplevt sedan 1930-talet.
Utvecklingen mot allt h�gre skatter och en vikande syssels�ttning urholkar
v�lf�rden och m�ste brytas. Regeringens egen prognos om att den totala
arbetsl�sheten kommer att vara lika h�g n�sta �r som under mandatperiodens
f�rsta �r 1995 visar att den f�rda politiken inte r�cker till.
Den ekonomiska politikens fr�msta uppgift �r att l�gga en stabil grund f�r
Sveriges f�rnyelse. Stabila priser, balans i de offentliga finanserna och en
v�xande privat sektor �r n�dv�ndiga f�ruts�ttningar f�r att bryta de senaste
decenniernas stagnation.
Kampen f�r ny syssels�ttning med m�let att avskaffa arbetsl�sheten som
samh�llsproblem �r d�rf�r en huvuduppgift f�r f�rnyelsen av Sverige.
H�sten 1994 hade arbetsl�shetskurvan v�nt ned�t, men den positiva
utvecklingen br�ts och den totala arbetsl�sheten �r alltj�mt - tre �r senare -
drygt 12 procent. Med en annan politik som fullf�ljt strukturreformerna i
v�lf�rdssystemen och p� arbetsmarknaden samt �stadkommit den
n�dv�ndiga saneringen av statsfinanserna genom minskade utgifter i st�llet
f�r h�jda skatter skulle syssels�ttningen ha varit h�gre och arbetsl�sheten
l�gre.
Den ekonomiska politiken m�ste nu ta sikte p� att eliminera arbetsl�sheten
som ett socialt problem. Detta kan endast uppn�s genom en politik f�r fler
och v�xande f�retag. Genom ett expansionsfr�mjande f�retagsklimat skapas
f�ruts�ttningar f�r fler och nya arbetstillf�llen. Det �r genom arbete och
f�retagande som v�lst�nd skapas, inte genom h�jda skatter och h�jda bidrag.
De samlade offentliga utgifterna m�ste minskas f�r att balans skall uppn� i
samh�llsekonomin. Saneringen av statsfinanserna m�ste bygga p� en
v�xande skattebas genom fler och nya jobb i n�ringslivet samt genom l�gre
offentliga utgifter f�r att uppn� l�ngsiktigt h�llbar samh�llsekonomisk
tillv�xt.
L�gre skatter p� arbete, familj och boende �kar m�jligheterna att f�rs�rja
sig sj�lv p� egna inkomster. Den sociala tryggheten m�ste bygga p� minskat
bidragsberoende och en �kad kontroll �ver den egna ekonomin.
De offentliga trygghetssystemen m�ste f�rnyas f�r att kunna h�lla vad de
lovar och f�r att kunna bidra till f�rnyelse och v�lst�nd i det svenska
samh�llet. Det offentliga m�ste hush�lla med befintliga medel och prioritera
de viktigaste uppgifterna inom stat, landsting och kommun.
Utbildningens kvalitet m�ste vara i v�rldsklass. Den svenska skolans
resurser s�kerst�lls genom en nationell skolpeng som f�ljer eleven och som
bidrar till m�ngfald, konkurrens och �kade kvalitetskrav.
1.2 Sverige halkar efter
�tskilliga studier visar att Sverige har halkat efter omv�rlden sedan
1970-talet. Fr�n att 1970 ha varit ett av v�rldens tre rikaste l�nder
�terfinns Sverige nu l�ngt ner p� listan med ett v�lst�nd klart under
genomsnittet f�r OECD.
De internationella j�mf�relserna ger ocks� en f�rh�llandevis entydig bild
av orsakerna till Sveriges eftersl�pning. V�rt lands tillv�xtproblem
sammanh�nger f�rst och fr�mst med de h�ga skatterna och de h�ga
offentliga utgifterna samt med en stelbent och alltf�r h�rt reglerad
arbetsmarknad.
N�r f�retagsklimatet i Sverige j�mf�rs med andra l�nder �r det uppenbart
att det p�verkas negativt av f�rh�llandena inom den offentliga sektorn,
medan de faktorer som sammanh�nger med den enskilda sektorns
funktionss�tt �r internationellt konkurrenskraftiga.
Ekonomins globalisering inneb�r stora m�jligheter f�r svenskt n�ringsliv
med dess starka exportinriktning men sk�rper ocks� kraven p� att vi f�rm�r
att uppr�tth�lla internationellt konkurrenskraftiga institutioner och kan
erbjuda en l�ngsiktigt stabil makroekonomisk milj� med l�g inflation, r�ntor
i niv� med omv�rlden och v�l fungerande marknader.
I en v�rld med fri handel, fria kapitalr�relser och en allt r�rligare
arbetsmarknad blir utrymmet f�r ett enskilt land med en �ppen ekonomi att
h�lla sig med h�gre skatter och st�rre offentliga utgifter �n andra l�nder allt
mindre. Det land som f�rs�ker riskerar kapitalflykt och permanenta
sv�righeter med att uppr�tth�lla konkurrenskraften.
Sveriges f�rnyelse handlar till stor del om att skapa f�ruts�ttningar f�r en
varaktig ekonomisk tillv�xt i paritet med j�mf�rbara l�nder. Ett
grundl�ggande krav p� den ekonomiska politiken �r s�ledes att den bidrar till
en nedv�xling av den offentliga sektorns storlek mot i f�rsta hand normal
europeisk niv�.
1.3 Den svenska ekonomin �r inte sanerad
Regeringen g�r nu ett stort nummer av att den har uppn�tt balans i
statsfinanserna. Det har ocks� skett en v�sentlig f�rst�rkning av statens
budgetsaldo. Men bilden �r l�ngt mer sammansatt �n den regeringen
f�rs�ker teckna inf�r val�ret.
Den socialdemokratiska regeringen �vertog redan beslutade utgiftsned-
sk�rningar, och effekten av fyrpartiregeringens besparingar har i m�nga fall
blivit avsev�rt st�rre �n v�ntat, delvis till f�ljd av den snabba
internationella
r�ntenedg�ngen. Skatteinkomsterna till f�ljd av konjunkturf�rb�ttringen har
ocks� vuxit v�sentligt snabbare �n ber�knat.
Statsfinansernas konjunkturk�nslighet best�r emellertid, vilket inneb�r att
en s�mre konjunktur riskerar att �ter leda till en snabb f�rs�mring av statens
finanser. Detta �r konsekvensen av att regeringen har valt att h�ja skatterna
hellre �n att dra ner utgifterna. Regeringen har dessutom �nyo b�rjat �ka
utgifterna i en takt som inneb�r att i stort sett hela besparingsdelen i
regeringens saneringsprogram kommer att vara �tertagen �r 2000. Kvar finns
skatteh�jningarna som drabbar f�retag och hush�ll.
Detta skall ses mot bakgrund av att regeringen 1994 �vertog en ekonomi
med s�v�l minskande budgetunderskott som minskande arbetsl�shet.
Utvecklingen k�nnetecknades av rekord i nya jobb och h�g tillv�xt. En
fortsatt s�dan utveckling hade i dag inneburit 145 000 fler jobb. En
forts�ttning p� den utvecklingen hade ocks� inneburit en sanering av
statsfinanserna genom l�gre arbetsl�shet och nya jobb samt genom minskade
offentliga utgifter i st�llet f�r den skattechock som i dag hindrar det svenska
samh�llets utveckling. Sverige kan b�ttre.
De �terkommande underskotten i statsfinanserna, liksom tidigare
inflationen och nu arbetsl�sheten, �r alla konsekvenser av och symptom p�
den strukturella obalansen i svensk ekonomi. Enkelt uttryckt har den flera
decennier l�nga offentliga expansionen pressat tillbaka n�ringslivet f�rbi den
punkt d�r f�retagen och de anst�llda r�cker till f�r att finansiera den
offentliga verksamheten och v�lf�rdssystemen. Allt f�rre tvingas f�rs�rja allt
fler.
1.4 Ett brett reformprogram
Det betyder att ett v�xande n�ringsliv som andel av folkhush�llet och en
motsvarande relativ neddragning av den offentliga sektorn �r
f�ruts�ttningen f�r en varaktigt �terst�lld strukturell balans i svensk
ekonomi.
Detta kan inte vara en uppgift isolerad till den ekonomiska politiken utan
f�ruts�tter ett brett, systematiskt och l�ngsiktigt reformarbete av s�v�l
statlig
och kommunal verksamhet som av de offentliga v�lf�rds- och skatte-
systemen.
Vi har pekat ut tre prioriterade reformomr�den som behandlas i s�rskilda
motioner: f�retagande och arbetsmarknad, skattepolitiken samt trygghetens
och v�lf�rdens f�rnyelse.
Reformerna syftar till att anv�nda Sveriges resurser p� ett s�dant s�tt att
v�lst�ndet kan �ka snabbare och medborgarnas behov av s�v�l god service
som ekonomisk och social trygghet och valfrihet kan tillgodoses b�ttre. D�
kr�vs b�ttre f�ruts�ttningar f�r f�retagande och l�gre skatter p� fr�mst l�g-
och medelinkomsttagare.
Grunden f�r denna reformprocess �r en ekonomisk politik som s�krar l�g
inflation, balans gentemot omv�rlden, valutastabilitet, sunda och mindre
konjunkturk�nsliga statsfinanser samt en god ekonomisk tillv�xt.
1.5 En budgetstrategi f�r tillv�xt
V�rt budgetalternativ inneb�r balans i de offentliga finanserna och f�r
varje �r ett starkare budgetsaldo �n regeringens f�r att �ka s�kerheten och
minska k�nsligheten f�r konjunkturf�r�ndringar.
F�r 1998 �r det finansiella sparandet i v�rt alternativ 10,9 miljarder kronor
och f�r 1999 och 2000 12,7 respektive 35,3 miljarder kronor. F�r de tv�
senare �ren �verstiger det med ca 3 respektive 5 miljarder vad regeringen
f�resl�r.
Vi f�resl�r besparingar som 1998 uppg�r till 35,4 miljarder kronor och f�r
1999 och 2000 till 55,3 respektive 67,2 miljarder kronor. Det inneb�r att vi
f�resl�r att det statliga utgiftstaket best�ms till 681 miljarder kronor 1998,
677 miljarder kronor 1999 och 671 miljarder kronor �r 2000. Det �r en
minskning med 39 respektive 59 och 73 miljarder kronor j�mf�rt med
regeringens f�rslag f�r de tre �ren.
Besparingarna ger utrymme f�r skattes�nkningar, som i l�pande priser
uppg�r till 35,7 miljarder kronor 1998, 56,7 miljarder kronor 1999 och
83,2 miljarder kronor 2000.
Skattes�nkningarna har f�rdelats s� att 67 miljarder inneb�r l�gre skatt p�
arbete, familj och boende, vilket skapar st�rre trygghet f�r enskilda och
familjer samt drygt 12 miljarder i skattes�nkningar p� f�retagande och
kapitalbildning.
Eftersom det framf�r allt �r vanliga familjer med l�ga och medelstora
inkomster som har drabbats av de senaste �rens skattechocker �r det naturligt
att i f�rsta hand s�nka skatten p� arbetsinkomsten f�r l�g- och medel-
inkomsttagare samt de skatter p� fastigheter, bensin och resor med
kollektivtrafik som ytterligare krymper marginalerna f�r vanliga hush�ll.
Besparingarna i statens utgifter �r utformade s� att de skapar utrymme f�r
och v�xlas mot de s�nkta skatter p� fr�mst arbetsinkomster som vi f�resl�r.
Vi f�resl�r inte besparingar som drabbar grupper som har sv�rt att
tillgodog�ra sig skattes�nkningarna. Tv�rtom f�resl�r vi betydande
f�rb�ttringar i f�rh�llande till regeringen f�r exempelvis handikappade och
pension�rer.
L�gre skatter och l�gre utgifter i stat och kommun betyder st�rre frihet f�r
enskilda och familjer att prioritera och att v�lja. Det �r i sig en utveckling
v�rd att str�va efter. Att ett v�xande antal svenskar g�rs beroende av bidrag
och h�nvisas till offentliga servicemonopol �r ingen sund samh�lls-
utveckling. Det �r tv�rtom ytterligt angel�get att bryta denna utveckling och
ge medborgarna valfrihet och r�tt att sj�lva forma sin trygghet. Samtidigt �r
det ett oavvisligt krav att stat och kommun kan fullf�lja sina grundl�ggande
�taganden n�r det g�ller exempelvis sjukv�rd, �ldreomsorg, undervisning och
r�ttstrygghet. Det kan ske genom en koncentration till k�rnuppgifterna.
Men d�rtill kommer att besparingar och l�gre skatter �r n�dv�ndiga inslag
i en strukturpolitik som handlar om att skapa nya resurser, ny syssels�ttning
och nytt kapital genom att anv�nda de resurser som vi redan har effektivare.
Konkurrens �r bra ocks� f�r offentlig verksamhet och f�r den enskilde
betyder konkurrens b�de frihet att v�lja och b�ttre service. Ett m�ngfasetterat
och m�ngsidigt trygghetssystem d�r den som s� �nskar sj�lv tar ansvar f�r att
v�lja de l�sningar som passar honom eller henne b�st inneb�r ocks� att stat
och kommun kan kraftsamla sina insatser till de verkligt svaga som inte
klarar sig utan st�d.
Sveriges just nu allvarligaste samh�llsproblem - arbetsl�sheten - kan
heller inte l�sas med mindre �n att det skapas hundratusentals arbeten i den
privata sektorn. Detta kommer inte att vara m�jligt utan strukturreformer
som erbjuder n�ringslivet expansionsutrymme.
Ytterst �r det detta som f�rnyelsen av Sverige handlar om - att g�ra
Sverige mer konkurrenskraftigt och till ett �ppnare och friare samh�lle.
2 Den ekonomiska utvecklingen
2.1 Ljus konjunkturbild
2.1.1 Internationell uppg�ng
V�rldsekonomin ser ut att g� en gynnsam utveckling till m�tes de
n�rmaste �ren med god tillv�xt och utan hotande inflationstendenser.
Den l�ngvariga uppg�ngen i USA, som medf�rt en betydande minskning
av arbetsl�sheten, v�ntas forts�tta utan att �verg� i �verhettning. Allt fler
b�rjar tro att den teknologiska utvecklingen i f�rening med ett l�gt
skattetryck och avreglerade marknader har skapat f�ruts�ttningar f�r att
prisstabilitet kan f�renas med h�gre tillv�xt �n tidigare.
Den v�ntade �terh�mtningen i Japan kan motverkas av valutaoron i
Sydostasien, d�r de s.k. tigerekonomierna f�r r�kna med en tillf�llig
d�mpning i den snabba tillv�xten. I Latinamerika samt Central- och
�steuropa ger demokrati och marknadsekonomi goda f�ruts�ttningar f�r
produktion och handel.
Inom EU uppvisar Storbritannien en utveckling som liknar den i USA.
L�gt skattetryck och en flexibel arbetsmarknad - f�rh�llanden som inte hotas
av den nya socialdemokratiska regeringen - har m�jliggjort en god tillv�xt
och minskad arbetsl�shet, men till skillnad fr�n Federal Reserve har Bank of
England f�tt ingripa mot begynnande inflatoriska tendenser med en
penningpolitisk �tstramning.
De kontinentaleuropeiska l�ndernas ekonomiska utveckling har h�llits
tillbaka av de finanspolitiska restriktioner som f�ljt av konvergenskraven f�r
EMU. S�v�l budgetunderskott som inflationstakt och r�ntor har dock nu
reducerats �ver lag, vilket �r s�rskilt anm�rkningsv�rt betr�ffande vissa
traditionella h�ginflations- och underskottsl�nder i Sydeuropa. Det finns
ocks� en �kad insikt om att b�ttre tillv�xt och syssels�ttning f�ruts�tter
skattel�ttnader och avregleringar. Mot bakgrund av de gynnsamma tendenser
som i �vrigt g�ller i v�rldsekonomin finns det d�rmed utrymme f�r
expansion utan att obalanser beh�ver upptr�da.
Den f�rst�rkning av konjunkturen som sker p� bred front medf�r att
v�rldshandeln f�r f�rutses accelerera. P� Sveriges viktigare exportmarknader
kan efterfr�gan v�ntas �ka b�de i �r och n�sta �r.
2.1.2 Konjunkturf�rb�ttring �ven i Sverige
V�rldsekonomins positiva utveckling ger naturligtvis draghj�lp �t den
svenska ekonomin. Efter en BNP-�kning i �r med ca 2 procent kan vi se
fram emot en n�got h�gre tillv�xttakt n�sta �r tack vare �kad export och
en �terh�mtning p� investeringssidan. Byggverksamheten, inte minst
bostadsbyggandet, forts�tter dock att ligga p� en l�g niv�, och den
offentliga konsumtionen utvecklas svagt.
Regeringen bed�mer emellertid - i likhet med Konjunkturinstitutet och
vissa frist�ende bed�mare - att tillv�xten kan komma att uppg� till
ca 3 procent n�sta �r (se 2). Mot detta st�r en mer pessimistisk syn som
f�retr�ds av framf�r allt Industrif�rbundet. Enligt dess bed�mning stannar
BNP-�kningen vid 1,4 procent i �r och 2,4 procent n�sta �r.
Industrif�rbundet p�pekar att den goda exportutvecklingen i stor utstr�ckning
vilar p� framg�ngar f�r ett f�tal storf�retag och p� en �kad efterfr�gan fr�n
Asien, f�rh�llanden som snabbt kan �ndras genom ett f�rs�mrat
konkurrensl�ge f�r ber�rda f�retag eller till f�ljd av redan intr�ffad
valutaturbulens.
�ven om den privata konsumtionen utg�r en ovanligt liten andel av
ekonomin i Sverige, svarar den �nd� f�r ungef�r h�lften av BNP, och dess
utveckling f�r d�rf�r avg�rande betydelse f�r tillv�xten. Regeringen r�knar
med att konsumtionen skall stiga till 2,3 procent i �r och 2,5 procent n�sta �r,
trots att de disponibla inkomsterna v�ntas f�rbli of�r�ndrade resp. �ka med
endast 1,8 procent de b�da �ren. Hush�llen f�rv�ntas s�ledes forts�tta att
minska sitt sparande.
Det finns faktorer som pekar i denna riktning. M�nga hush�ll har sanerat
sin skuldsituation fr�n kris�ren och har dessutom kunnat notera en
v�rdestegring p� sina tillg�ngar i form av bostadsfastigheter och
v�rdepapper. De har d�rmed m�jlighet att tillgodose uppd�mda k�pbehov, i
synnerhet som varaktiga konsumtionsvaror som bilar, m�bler och
k�ksutrustning kan betraktas som ett slags investeringar.
Men det finns ocks� f�rh�llanden som kan verka �terh�llande.
Arbetsl�sheten �r fortfarande rekordstor, vilket framkallar k�nslor av
os�kerhet inf�r framtiden och h�ller uppe sparandet. M�nga familjer har
dessutom till f�ljd av arbetsl�shet eller den h�rda beskattningen �ven i l�g-
och mellaninkomstl�gen s� sn�va marginaler att de inte har utrymme f�r att
�ka sin konsumtion, och uppl�ning i detta syfte �r f�r dem inte aktuell.
Valutaoro, konflikthot i samband med den kommande avtalsr�relsen och
os�kerhet inf�r valet n�sta h�st kan ocks� medf�ra nedg�ng i aktiev�rden och
andra tillg�ngspriser, vilket skulle verka d�mpande p� konsumtionen.
Erfarenheten visar att bed�mningar av hush�llssparandets framtida
utveckling alltid �r mycket os�kra. En prognos att en i internationell
j�mf�relse redan l�g sparkvot skall sjunka ytterligare �r ingen stabil grund att
bygga sin ekonomiska politik p�. Dessutom �r naturligtvis den l�ga
sparkvoten i sig ett stort problem i en situation d�r det beh�vs resurser f�r
investeringar till den utbyggnad av n�ringslivet som kan ge fler
arbetstillf�llen.
2.2 Massarbetsl�sheten best�r
Den ljusare konjunkturen till trots ligger arbetsl�sheten i Sverige kvar p�
en utomordentligt h�g niv�. Inf�r 1994 �rs val lovade
Socialdemokraterna att om bara de fick komma tillbaka till makten,
skulle den �ppna arbetsl�sheten p� ett �r s�nkas till under 5 procent. N�r
det stod klart att detta inte skulle lyckas och att arbetsl�sheten tv�rtom
steg, blev n�sta utf�stelse en halvering fr�n 8 procent fram till
sekelskiftet. Regeringen r�knar nu i finansplanen med att den �ppna
arbetsl�sheten blir 8,4 procent innevarande �r.
Den rekordstora arbetsl�sheten �r det s�kraste tecknet p� att Sverige
brottas med djupg�ende problem och ett n�stan �vertydligt bevis p� att
landets ekonomi �r i obalans. Den bed�mningen �ndras inte av att den �ppna
arbetsl�sheten nu minskar n�got som en f�ljd av fr�mst regeringens �tg�rder
f�r att minska utbudet av arbetskraft. Utbildningsinsatser �r just nu den
viktigaste f�rklaringen till att arbetsl�sheten f�refaller att sjunka. Bara det
s.k. kunskapslyftet motsvarar ett par procent i arbetsl�shetsstatistiken. �ver
130 000 personer som annars skulle ha varit arbetsl�sa har helt enkelt avf�rts
fr�n arbetskraften.
Trots detta r�knar regeringen i finansplanen med att den totala
arbetsl�sheten val�ret 1998 skall vara lika stor som under Social-
demokraternas f�rsta regerings�r 1995, n�mligen 12,1 procent. Medr�knas de
arbetsl�sa som genomg�r utbildning f�rutser regeringen en arbetsl�shet p�
12 procent �nnu vid sekelskiftet. Inkluderas �ven grupper som latent
arbetss�kande, invandrare osv., som kan, vill och borde arbeta, uppg�r den
verkliga arbetsl�sheten till �ver 20 procent av befolkningen i arbetsf�r �lder,
eller �ver en miljon m�nniskor. M�let att halvera den �ppna arbetsl�sheten
kommer inte att n�s ens enligt regeringens egna uppgifter - �n mindre i
verkligheten bakom siffrorna.
Ett s�rskilt problem �r den omfattande l�ngtidsarbetsl�sheten, vilken
inneb�r att en v�xande grupp m�nniskor kommer att f� det allt sv�rare att
komma till sin r�tt. F�r dessa arbetsl�sa m�ste talet om en stundande
sk�rdetid framst� som h�gst overkligt.
Det b�sta s�ttet att bed�ma i vilken utstr�ckning Sverige f�rm�r dra nytta
av m�nniskors arbetsf�rm�ga �r att se till syssels�ttningen och dess
utveckling. Diagram 2.1 visar hur f�rv�rvsarbetet har minskat i v�rt land
under 1990-talet. I sj�lva verket �r den aktuella syssels�ttningsniv�n den
l�gsta sedan mitten av 1970-talet. P� ett och ett halvt �r, fr�n mars 1996 till
augusti 1997, har antalet personer med arbete minskat med 66 000 personer.
Denna utveckling inneb�r att v�lst�ndet f�rs�mras b�de f�r enskilda och f�r
Sverige som nation.
Diagram 2.A
Syssels�ttning 1990-1997, kvartalsvis
K�lla: SCB
Att syssels�ttningen f�ll under den sv�ra omst�llningen av ekonomin i b�rjan
av 1990-talet �r inte f�rv�nande. Att det alltj�mt inte g�r att dra nytta av
alla
dem som idag vill arbeta �r d�remot anm�rkningsv�rt. Fr�n att tidigare ha
varit ett land med h�g f�rv�rvsfrekvens har Sverige hamnat p� en niv� i
Europas mitt. Best�r denna tendens, blir v�rt lands m�jligheter att utveckla
nytt v�lst�nd l�ngt s�mre �n i m�nga omgivande l�nder.
Syssels�ttningsproblemet f�rst�rks av den oj�mna utvecklingen mellan den
offentliga och den enskilda sektorn. Den snabba �kningen av antalet
arbetstillf�llen i stat och kommun motsvaras av en betydande reduktion av
jobben ute i f�retagen. Sedan 1950 har inga arbeten netto tillkommit i
n�ringslivet. Tv�rtom har flera hundratusen jobb f�rsvunnit.
Syssels�ttningens utveckling de senaste �ren inneb�r ett tydligt brott mot
den upp�tg�ende tendensen 1994. Skulle den ha fortsatt, hade idag ytterligare
145 000 personer haft ett arbete.
2.3 Strukturfel kv�ver tillv�xten
Om regeringen har en ljus syn p� ekonomins utveckling p� kort sikt, �r
den �n mer positiv betr�ffande �ren fram till sekelskiftet. I finansplanens
medelfristiga kalkyl g�rs bed�mningen att BNP skall forts�tta att v�xa
med ca 3 procent �ven 1999 och 2000. Det kan noteras att man inte
r�knar med n�gon konjunkturf�rsvagning. Vid ett normalt
konjunkturf�rlopp skulle en nedg�ng p�b�rjas f�re sekelskiftet med
v�xande arbetsl�shet och f�rs�mrade offentliga finanser som f�ljd.
�ven om man bortser fr�n risken f�r en konjunkturd�mpning, f�refaller
regeringens bed�mning optimistisk i �verkant. Det anges i finansplanen att
en avg�rande f�ruts�ttning f�r tillv�xtprognosen �r att l�nebildningen
fungerar b�ttre, s� att den totala �kningen av arbetskraftskostnaden stannar
vid 3,5 procent om �ret. Men regeringen g�r inget f�r att avhj�lpa
l�neuppdrivande strukturfel i ekonomin som h�ga skatter och stelheter p�
arbetsmarknaden. Den enda f�r�ndring av arbetsr�tten som aviseras g�ller
medlingsinstitutet, och det utredningsarbetet skall bli klart f�rst p� andra
sidan h�stens val, dvs. l�ngt efter det att v�rens avtalsr�relse �r avslutad. I
j�mf�relse med en s�dan justering verkar den socialdemokratiska
partikongressens beslut att f�rbjuda en bortre tidsgr�ns - "den bortre
parentesen" - i arbetsl�shetsf�rs�kringen l�ngt kraftigare i motsatt riktning.
L�nerna �kade med s� mycket som 6,1 procent 1995-96, trots att
arbetsl�sheten steg och �kningstakten d�rmed borde h�llas tillbaka. Mellan
1996 och 1997 v�ntas l�nerna stiga med hela 4,8 procent, samtidigt som
arbetsl�sheten forts�tter att stiga. Det �r mot denna bakgrund sv�rt att
f�rest�lla sig att �kningstakten skall sjunka till 3,5 procent under perioden
1997-2000, d� arbetsl�sheten enligt regeringens egen bed�mning skall
sjunka och inflationsben�genheten d�rmed tillta. Regeringens tal om en
stundande sk�rdetid torde inte heller verka d�mpande p� l�nekraven inf�r
den kommande avtalsr�relsen.
Det �r dessutom inte bara niv�n p� de totala l�ne�kningarna som �r
problematisk utan �ven avsaknaden av flexibilitet i l�nes�ttningen mellan
f�retag som expanderar och f�retag som krymper samt mellan individer som
�r h�gproduktiva och dem som inte �r det. F�r att avhj�lpa detta kr�vs en
mer individuell l�nebildning, som inte kan inordnas i det traditionella
avtalssystemet utan f�ruts�tter f�r�ndringar i arbetsr�tten f�r att komma till
st�nd.
I avsaknad av �tg�rder mot strukturfelen i ekonomin framst�r
finansplanens antagande om en stabilt l�g �kningstakt f�r arbetskrafts-
kostnaderna som ett utslag av �nsket�nkande. Men regeringen beh�ver b�de
detta antagande och prognosen om en god tillv�xttakt f�r att n�dtorftigt
uppn� m�let om en halverad arbetsl�shet till �r 2000. �nd� tvingas man
f�ruts�tta en anm�rkningsv�rt svag produktivitetsutveckling i n�ringslivet f�r
att f� r�knestycket att g� ihop.
Det �r sv�rt att exakt ber�kna niv�n f�r den s.k. j�mviktsarbetsl�sheten,
dvs. den niv� under vilken en press upp�t p� inflationen s�tter in. Med
h�nsyn till Sveriges h�ga skatter och reservationsl�ner samt stelheterna p�
arbetsmarknaden bed�ms denna dock inte understiga 6 procent. Regeringen
visar ingen oro f�r vad som skall h�nda, n�r den �ppna arbetsl�sheten
passerar denna gr�ns p� v�g ned mot m�let vid 4 procent.
Ett mer realistiskt scenario �r att en s�dan uppg�ng i efterfr�gan som
regeringen r�knar med leder till brist p� framf�r allt kvalificerad arbetskraft
samtidigt som den totala arbetsl�sheten forts�tter att vara h�g. Arbetskrafts-
kostnaderna stiger d�rmed med mer �n 3,5 procent �rligen, vilket �ventyrar
Riksbankens inflationsm�l. Penningpolitiken stramas d� �t genom en h�jning
av repor�ntan, och den �tg�rden f�r s�ttas in tidigt, eftersom den inte sl�r
igenom fullt ut f�rr�n om 1,5-2 �r. �ven de l�nga marknadsr�ntorna kan
f�rv�ntas stiga, eftersom de styrs av f�rv�ntningar om den framtida
inflationen. D�rmed d�mpas efterfr�gan, och kombinationen av god tillv�xt,
sjunkande arbetsl�shet och l�g inflationstakt blir aldrig verklighet.
S� l�nge de grundl�ggande strukturfelen i form av bl.a. h�ga skatter och
l�ngtg�ende regleringar p� inte minst arbetsmarknadsomr�det best�r, f�r inte
Sverige den goda tillv�xt och positiva syssels�ttningsutveckling som
regeringen f�rutser fram till sekelskiftet. D�remot blir r�ntorna h�gre och de
offentliga finanserna utvecklas s�mre �n enligt regeringens prognos.
3 Budgetpropositionen
3.1 Regeringen f�rfalskar historien
Under �ren 1991-1993 minskade Sveriges BNP med ca 5 procent...
Nedg�ngens djup �r resultatet av flera samverkande faktorer. �verhettningen
i den svenska ekonomin under slutet av 1980-talet ledde till en urholkning av
n�ringslivets konkurrenskraft. Efter den snabba kreditexpansionen under
andra h�lften av 1980-talet sj�nk fastighetspriserna och stora kreditf�rluster
drabbade banker och finansinstitut... V�rldsekonomin utvecklades dessutom
svagt under b�rjan av 1990-talet efter 1980-talets l�nga h�gkonjunktur.
Denna bild av den ekonomiska utvecklingen i Sverige under de senaste
�ren gav den nuvarande regeringen i den reviderade finansplanen 1995.
Beskrivningen �r i grunden riktig och st�r i skarp kontrast mot de f�rs�k
att skylla Sveriges samtliga ekonomiska problem p� den borgerliga
regeringen som alltmer har kommit att dominera den socialdemokratiska
retoriken.
N�r det i budgetpropositionen och i debatten i anslutning d�rtill framst�lls
som att det skulle vara den f�rra borgerliga regeringen som orsakade den
ekonomiska krisen under 1990-talets f�rsta h�lft, �r det en medveten
historief�rfalskning. Sanningen �r att den borgerliga regeringen tog �ver en
ekonomi i fritt fall och �verl�mnade en ekonomi i klar uppg�ng. 1991 v�xte
budgetunderskott och arbetsl�shet, 1994 minskade de.
diagram 3.a visar hur utvecklingen p� arbetsmarknaden f�rs�mrades
kraftigt fr�n slutet av 1990. N�r den borgerliga regeringen kom till makten,
var krisen ett faktum. Men 1993 v�nde antalet varsel ned�t, och vid
regeringsskiftet 1994 var bilden avsev�rt ljusare �n h�sten 1991.
Diagram 3.A
Antal personer varslade om upps�gning varje m�nad
K�lla: AMS
Problemen i svensk ekonomi grundlades redan under 1960- och 1970-talen.
Det skedde dels genom olika regleringar som f�rs�mrade konkurrensen och
flexibiliteten i ekonomin, dels genom en kraftig expansion av den offentliga
sektorn och de skatteh�jningar som denna f�rde med sig. Sammantaget
kv�vde de h�ga skattesatserna och regleringarna tillv�xten. Som framg�r av
diagram 3.2 halkade Sverige efter �vriga industril�nder i ekonomisk
utveckling.
Diagram 3.B
BNP-utveckling 1970-1996, fasta priser
K�lla: OECD
De rekordh�ga skatterna r�ckte dock inte f�r att finansiera de offentliga
utgifterna, varf�r statens budget - med n�gra f� undantag - visade underskott
varje �r. De st�ndiga underskotten drev upp inflationen vilket i sin tur
successivt f�rs�mrade v�r internationella konkurrenskraft. Upprepade
kostnadskriser "l�stes" med en rad devalveringar. Cykler av �verhettning,
kostnadskris och devalvering avl�ste varandra.
�verhettningen i slutet av 1980-talet blev s�rskilt stark. Det berodde dels
p� att den socialdemokratiska regeringen inte f�rm�dde bedriva en stram
finanspolitik, dels p� att avvecklingen av kredit- och valutaregleringarna
1985 inte kombinerades med en ordentlig skattereform. De h�ga marginal-
skatterna i f�rening med den snabba inflationen gjorde det mycket l�nsamt
att ta l�n, vilket bidrog till 1980-talets spekulationsekonomi. I b�rjan av
nittiotalet sprack bubblan och utvecklades till den finanskris som var ett
faktum n�r den borgerliga regeringen tilltr�dde 1991.
En kraftig f�rs�mring av de offentliga finanserna f�ljde och den borgerliga
regeringen fick b�de ta sig an den akuta finanskrisen och p�b�rja saneringen
av statsfinanserna.
Tabell 3.A
Den borgerliga regeringens budgetf�rst�rkningar
Tabell 2: (Budget�r 92/93 93/94 94/95 Full effekt )
Att spara i de offentliga utgifterna var den avg�rande komponenten i
strategin f�r saneringen. Dessutom beslutades om en rad strategiskt viktiga
skattes�nkningar och utgiftsminskningar som minskade de strukturella
missf�rh�llandena i statsfinanserna. Strategin innebar �ven att k�nsligheten i
de offentliga finanserna minskade. Det rekordstora fallet i konjunkturen
innebar dock att budgetunderskottet fortsatte att v�xa fram till 1993. D�refter
gav saneringspolitiken resultat och budgetunderskottet b�rjade sjunka.
Till detta skall l�ggas att den borgerliga regeringen genomf�rde flera
genomgripande avregleringar samtidigt som en reformering av arbetsr�tten
inleddes. En rad marknader, inklusive arbetsmarknaden, b�rjade fungera
b�ttre.
Socialdemokraterna pl�derade under denna tid f�r ofinaniserade
utgifts�kningar och andra budgetf�rsvagningar. Det var f�rst i valr�relsen de
beg�rde ett �ppet mandat f�r en �tstramande finanspolitik som man dittills
inte talat om.
Diagram 3.C
F�r�ndring av statens budgetsaldo j�mf�rt med f�reg�ende �r*)
miljarder kronor 1998 �rs priser
*) N�r linjen �r ovanf�r tidsaxeln minskar budgetunderskottet och n�r den �r
nedanf�r �kar
det
K�lla: KI
N�r Socialdemokraterna tog �ver regeringsmakten i oktober 1994 var
syssels�ttningen och produktionen p� v�g upp och de offentliga finanserna
hade b�rjat f�rb�ttras. Men den nya regeringen rev d� upp merparten av den
borgerliga regeringens besparingar och �terst�llde de tidigare h�ga
skattesatserna. Arbetsr�tten �terreglerades och f�ruts�ttningarna f�r arbete
och f�retagande f�rs�mrades kraftigt. I drygt ett �r efter regeringsskiftet
fortsatte den upp�tg�ende trenden f�r tillv�xt och syssels�ttning. Men sedan
kv�vde regeringens �tg�rder den positiva utvecklingen. Den inriktning av
budgetsaneringen som Socialdemokraterna har valt har gjort den l�ngsiktiga
tillv�xten svagare och arbetsl�sheten st�rre �n vad som skulle ha varit fallet
om den borgerliga regeringens saneringsprogram hade fullf�ljts.
3.2 Regeringen har inget l�rt
Budgetpropositionen visar tydligt att regeringen inte har l�rt n�gonting
av tidigare ekonomisk-politiska misstag. Det s�ger sig egentligen sj�lvt,
att krisen inte kan vara kn�ckt, att Sveriges ekonomi inte kan
friskf�rklaras, s� l�nge �ver en miljon m�nniskor, var femte inv�nare i
arbetsf�r �lder, g�r utan arbete, och s� l�nge medborgarnas beroende av
socialbidrag �kar.
P� samma s�tt som Socialdemokrater alltid har sv�rt att skilja p�
begreppen samh�lle och stat, f�rv�xlar de g�rna samh�llsekonomi med
offentliga finanser. Statens budget kan kanske vara i balans n�sta �r, men det
kan verkligen inte s�gas g�lla betr�ffande samh�llsekonomin, n�r den totala
arbetsl�sheten �verstiger 12 procent.
Problemet �r att regeringen f�r att sanera statsbudgeten har tillgripit
metoder som f�rst�r landets ekonomi. I st�llet f�r att spara p� offentliga
utgifter, s�nka skatter och avreglera har den genomf�rt skatteh�jningar och
�terregleringar som f�rsvagar tillv�xten. Och n�r nu en f�rb�ttrad konjunktur
medverkar till att de offentliga finanserna n�rmar sig balans, b�rjar den i
f�rv�g f�rdela ber�knade kommande �verskott p� olika nya utgifts�taganden.
Problemet med den rekordstora arbetsl�sheten avhj�lps inte med �kade
offentliga utgifter, h�jda skatter och nya regleringar, utan det kr�vs
offentliga
utgiftsbesparingar, l�gre skattetryck och avregleringar, inte minst vad g�ller
arbetsmarknaden. En konjunkturuppg�ng underl�ttar den n�dv�ndiga
�verflyttningen av resurser fr�n den offentliga till den enskilda sektorn. Nu
missar regeringen detta tillf�lle, och i n�sta l�gkonjunktur kommer d�rf�r
ekonomin att st� s�mre rustad �n tidigare.
I budgetpropositionen saknas en analys av - och d�rmed naturligtvis en
politik f�r att ta itu med - strukturfelen i svensk ekonomi: en f�r stor
offentlig sektor som lett till ett l�gt konkurrens- och f�r�ndringstryck samt
ett
alltf�r h�gt skattetryck som f�rsvagar viljan att arbeta och utbilda sig och
som, tillsammans med en genomreglerad arbetsmarknad och l�nebildning,
hindrar nya arbetstillf�llen fr�n att komma fram. Dessa problem tar sig
uttryck i en stor strukturell arbetsl�shet och en l�g potentiell tillv�xt.
I denna grundl�ggande kritik har vi moderater st�d av ekonomer och andra
oberoende bed�mare. Internationella valutafonden (IMF) skrev nyligen i sin
Sverige-analys:
Det beh�ver tillkomma strukturella reformer f�r att st�rka syssels�ttnings-
och tillv�xtutsikterna p� medell�ng sikt.
IMF uttryckte oro �ver att tillg�ngligt utrymme anv�nds f�r att bekosta
nya utgiftsprogram mot arbetsl�sheten och pekade p� budgetens mycket
stora konjunkturk�nslighet till f�ljd av h�ga utgifts- och skattekvoter.
Rapporten forts�tter:
(L�nderrepresentanterna) ans�g att det h�ga skattetrycket var ett hinder f�r
tillv�xt och �kad syssels�ttning i den privata sektorn och f�rordade att
huvudm�let f�r finanspolitiken p� medell�ng sikt skulle vara att uppn� en
ansenlig minskning av b�de utgifter och skatter och samtidigt uppn� balans i
de offentliga finanserna. Ett s�dant finanspolitiskt m�l skulle inte bara
minska konjunkturk�nsligheten i de offentliga finanserna utan ocks� skapa
utrymme f�r att minska de stora skattekilar - skapade av arbetsgivaravgifter
och inkomstskatter - som �r allvarliga hinder f�r tillkomsten av nya jobb i
den privata sektorn.
I finansplanens inledning p�st�r regeringen att l�neberoendets tid �r
f�rbi. Senare �terkommer den till samma tanke med uttalandet att fr.o.m.
1998 betalar Sverige den egna v�lf�rden med egna pengar. Men detta �r
uppenbart missvisande. Statsskulden �r fortfarande �ver 1 400 miljarder
kronor, och f�rfallande l�n m�ste regelm�ssigt oms�ttas i nya.
Likv�l intecknar regeringen ber�knade kommande budget�verskott f�r nya
utgifts�taganden. Det handlar om bl.a. fler utbildningsplatser, �kade bidrag
till kommunerna och f�r sociala �ndam�l samt f�rl�ngt ROT-bidrag. H�rtill
kommer vissa planerade kostnader, som �ver huvud taget inte n�mns, n�r
regeringen r�knar fram sina positiva budgetsaldon. Viktigast �r naturligtvis
de kostnader som f�ljer av den f�rtida avvecklingen av k�rnkraften.
St�ngningen av Barseb�ck 1 redan under n�sta budget�r har uppskattats
kosta ca 20 miljarder kronor.
De nya utgifts�tagandena, �ppet redovisade och dolda, m�ste betalas �ven
efter �r 2000 och kanske i en tid av vikande skatteunderlag.
Socialdemokraternas tidigare agerande i s�dana situationer har varit att h�ja
skatterna ytterligare. Sveriges ekonomi blir emellertid alltmer sammanv�vd
med omv�rldens, vilket inneb�r att skattebaserna blir alltmer r�rliga. Det
g�ller s�rskilt kapital och h�gkvalificerad arbetskraft. Mindre r�rliga �r
m�nniskor med l�ga eller vanliga inkomster, men dessa g�r heller inte att
beskatta mer, eftersom de redan har sv�rt att f�rs�rja sig p� sin l�n.
Detta hindrar inte regeringen fr�n att h�ja skatterna ytterligare i
budgetpropositionen. Bl.a. h�ller man fast vid att en ny f�rm�genhetsskatt
skall inf�ras och sk�rper den s�rskilda l�neskatten f�r egenf�retagare, vilket
f�rs�mrar m�jligheterna att f� till st�nd nya arbetstillf�llen i den enskilda
sektorn. H�jningen av egenavgiften till sjukf�rs�kringen vid n�sta �rsskifte
ompr�vas inte, trots att den sl�r h�rdast mot l�g- och medelinkomsttagare.
Regeringen aviserar dessutom ett kommande f�rslag i 1998 �rs
v�rproposition, enligt vilket en extra statsskatt p� 5 procentenheter skall
beh�llas f�r m�nadsinkomster �ver 30 000 kronor �ven efter 1998. Det
strider mot tidigare riksdagsbeslut och inneb�r att incitamenten att utbilda
sig, arbeta h�rt och bli framg�ngsrik f�rs�mras ytterligare.
Utv�gen att finansiera regeringens nya utgifts�taganden med h�gre
skulds�ttning �r st�ngd. Det skulle bara leda till h�gre r�ntor, vilket ocks�
f�rsvagar tillv�xten, de offentliga finanserna och hush�llens ekonomi. Det
l�ngsiktiga resultatet av regeringens fortsatta utgiftsexpansion och
h�gskattepolitik blir d�rf�r l�gre tillv�xt och st�rre arbetsl�shet.
3.4 Fram-och-tillbaka-politik
Beskedet att den 25-procentiga statsskatten skall beh�llas i h�gre
inkomstl�gen �r inte det enda exemplet p� regeringens vankelmod. I sin
vilsenhet inf�r framtiden och i avsaknad av en l�ngsiktig linje driver nu
Socialdemokraterna, tillsammans med st�dpartiet Centern, fram-och-
tillbaka-politiken till dess full�ndning:
F�rst h�js bensinskatten, och n�r de h�ga bilkostnaderna framkallar
protester, blir motdraget i budgetpropositionen att �ka reseavdraget. Litet i
skymundan h�js samtidigt den gr�ns som utg�r "sj�lvrisk" fr�n 6 000 till
7 000 kronor, vilket drabbar �ven kollektivresen�rer.
Vidare s�ker de b�da samverkande partierna ber�m f�r att de tillgodoser
kravet fr�n b�de arbetsgivare och arbetstagare att �terg� till en
sjukl�neperiod p� 14 dagar. Men det var ju just dessa partier som mot m�nga
varningar drev igenom den f�rs�mring de nu �terkallar!
F�rst s�nkte regeringen barnbidraget till 640 kronor i m�naden f�r att nu
�ter h�ja det till de 750 kronor som g�llde, n�r den borgerliga regeringen
l�mnade �ver h�sten 1994. Flerbarnstill�gget reducerades successivt f�r att
nu n�r det �r helt avskaffat �terinf�ras igen. �ven den senarelagda
utbetalningstidpunkten �terst�lls.
I v�ras inf�rdes i strid med alla tidigare utf�stelser en inkomstpr�vning av
�nkepensionerna mot privata pensionsf�rs�kringar, vilken nu efter skarpa
protester tas bort igen.
Den i v�ras �terinf�rda och sk�rpta f�rm�genhetsbeskattningen av aktier
medf�rde en flykt fr�n b�rsens A-lista till dess OTC- och O-listor, som gav
skattefrihet. Svaret i budgetpropositionen blir nu en orimlig gr�nsdragning,
som straffar vanliga sparare men l�ter stor�gare g� fria. �nd� s�ger sig
skatteministern ha insett att det inte ges utrymme f�r f�rm�genhetsskatt med
dagens internationaliserade finansmarknader.
Exemplen kan m�ngfaldigas. Men det anf�rda r�cker f�r att konstatera att
regeringens ombytlighet skapar os�kerhet hos f�retag och hush�ll.
3.5 Regeringen bryter mot den nya budgetordningen
Att regeringen anv�nder ov�ntade �kningar i skatteint�kterna f�r nya
utgifts�taganden strider mot den nya budgetordningen, som kommit till
f�r att f�rb�ttra budgetdisciplinen och d�rmed �ven statens finansiella
sparande. Vidare har regeringen inf�rt en budgeteringsmarginal, som den
anv�nder f�r att d�lja att utgifts�kningar finansieras med ov�ntade
�kningar i skatteinkomsterna eller ov�ntade minskningar i r�nteutgifterna
f�r statsskulden.
I 1996 �rs ekonomiska v�rproposition, d� den nya budgetprocessen
anv�ndes f�r f�rsta g�ngen, motiverade regeringen budgeteringsmarginalen
med os�kerheten i makroekonomiska variabler som inflation, r�ntor och
arbetsl�shet vilka p�verkar de offentliga utgifterna. Avsikten var inte, enligt
propositionen, att skapa utrymme f�r ofinansierade utgifts�kningar. Vi
moderater kritiserade regeringen f�r f�rfarandet, vilket f�ranledde regeringen
att i budgetpropositionen f�r 1997 bedyra att budgeteringsmarginalen inte
skulle tas i anspr�k f�r nya utgifter utan att finansieringen garanterats i
s�rskild ordning. Detta har dock skett s�v�l i 1997 �rs ekonomiska
v�rproposition som i budgetpropositionen f�r 1998. �r 2000 har
budgeteringsmarginalen f�rs�mrats med n�rmare 14,5 miljarder kronor i
j�mf�relse med v�rpropositionen. Det �r mer �n utgifterna f�r regeringens
nya program f�r syssels�ttning och r�ttvisa �r 2000. Av 3 framg�r hur
budgeteringsmarginalen f�rbrukas mellan 1998 och 2000.
Tabell 3.B
Budgeteringsmarginal enligt regeringen, miljarder kronor l�pande
priser
4 Tabell 3: (1998 1999 2000 )
5 Det moderata alternativet
5.1 Moderat ekonomisk politik
De �vergripande m�len f�r den ekonomiska politiken skall vara att skapa
f�ruts�ttningar f�r snabb tillv�xt, en kraftig �kning av antalet nya
arbetstillf�llen och en god reall�neutveckling. D�rmed skapas ocks�
f�ruts�ttningar f�r att hantera de nationella milj�problemen.
Skall dessa m�l kunna uppfyllas, s� att massarbetsl�sheten elimineras och
Sverige inte l�ngre halkar efter den ekonomiska utvecklingen i �vriga
industril�nder, kr�vs en genomgripande f�r�ndring av den ekonomiska
politiken. Dagens ekonomiska problem �r strukturella och kan inte l�sas utan
omfattande strukturf�r�ndringar. Det framg�r av budgetpropositionen utan
att regeringen g�r n�gra ansatser till n�dv�ndiga reformer.
Det kr�vs en, i bred bem�rkelse, ny ekonomisk politik som leder till
stabilitet, �kar friheten och st�rker incitamenten till arbete och f�rkovran, en
politik som fr�mjar privat �gande, fri f�retagsamhet och konkurrens.
Stabila offentliga finanser och ett stabilt penningv�rde �r grundl�ggande
f�r f�retags och privatpersoners m�jligheter att planera sin framtid. Som vi
alla f�tt uppleva leder statsfinansiell obalans och snabb inflation till h�ga
r�ntor, en ineffektiv ekonomi och godtyckliga omf�rdelningar i samh�llet.
V�r m�ls�ttning �r att de offentliga finanserna skall vara i balans �ver
konjunkturcykeln och att det stabila penningv�rdet skall s�kras genom en
oberoende riksbank och ett tidigt deltagande i EMU.
Stabila offentliga finanser kr�ver inte permanenta �verskott, vilka inneb�r
en �verbeskattning av medborgarna och en socialisering av sparandet.
Tidigare erfarenheter visar att en satsning p� kollektivt sparande leder till
ett
minskat totalt sparande i ekonomin, d�rf�r att det privata sparandet f�rsvagas
�n mer. Detta inverkar negativt p� investeringarna och tillv�xten.
Stabila offentliga finanser kr�ver heller inte en stor offentlig sektor,
tv�rtom. Storleken p� v�r offentliga sektor har gjort den till en koloss p�
lerf�tter - konjunkturk�nslig och destabiliserande f�r ekonomin i �vrigt.
Den politiska sektorns inflytande m�ste i st�llet minskas, s� att utrymme
skapas f�r privat verksamhet och individuellt ansvar. �verflyttning av
kommunal verksamhet till privat regi, avregleringar och skattes�nkningar f�r
f�retagande �r f�ruts�ttningar f�r att vi skall f� �kad konkurrens, fler och
v�xande f�retag och d�rmed fler nya arbetstillf�llen.
Genom skattes�nkningar med tyngdpunkt p� l�g- och medelinkomsttagare
minskas bidragsberoendet och �kar individens frihet och ansvar att forma sitt
eget liv. Det skall l�na sig att arbeta och det m�ste g� att leva p� sin l�n.
Utbildning och kompetens m�ste ocks� premieras om Sverige skall kunna
konkurrera p� en v�rldsmarknad som �r i st�ndig utveckling.
Det inneb�r att vi m�ste till�ta st�rre l�neskillnader, vilket kr�ver en
betydligt mer individuell l�nes�ttning �n idag. M�jligheten att teckna
individuella avtal m�ste �ka - b�de vad g�ller l�n och arbetsvillkor i �vrigt.
Dagens internationellt integrerade arbetsmarknad kr�ver betydligt mer
flexibla regler �n g�rdagens. Det �r m�jligheten till flexibla l�sningar som p�
sikt kommer att skapa st�rre trygghet i form av ett �kat antal arbetstillf�llen.
Slutligen �r en tryggad energif�rs�rjning en f�ruts�ttning f�r att f�retag
och hush�ll skall kunna planera f�r sin framtid. En f�rtida avveckling av
k�rnkraften f�r mycket allvarliga f�ljder f�r tillv�xten och uppkomsten av
nya arbetstillf�llen men �ven f�r milj�n.
5.2 En finanspolitik f�r stabilitet och tillv�xt
5.2.1 Destabiliserande finanspolitik ger svag tillv�xt
Att den svenska tillv�xten halkat efter den i �vriga OECD-l�nder beror
framf�r allt p� att ett h�gt skattetryck och olika regleringar minskat
effektiviteten i ekonomin. Att vi haft ett instabilt makroekonomiskt
klimat har ocks� varit negativt f�r tillv�xten p� l�ngre sikt. Under det
senaste kvartsseklet har saldot i den statliga budgeten fluktuerat kraftigt
och med f� undantag visat underskott. Inflationen och r�ntorna har varit
h�gre och sv�ngt mer i Sverige �n i omv�rlden och kronans v�rde har f�tt
devalveras med j�mna mellanrum. Den makroekonomiska instabiliteten
har f�rs�mrat planeringsf�ruts�ttningarna f�r hush�ll och f�retag, vilket
l�ngsamt kv�vt aktiviteten i ekonomin.
Diagram 4.A
Statens budgetsaldo
K�lla: Ekonomifakta
5.2.2 Nuvarande finansiella lugn bedr�gligt
Just nu pr�glas ekonomin av relativt stor finansiell stabilitet.
Underskottet i de offentliga finanserna ser ut att elimineras n�sta �r, och
inflationen och r�ntorna har g�tt ned. Lugnet �r dock bedr�gligt, eftersom
viktiga orsaker till de tidigare obalanserna fortfarande finns kvar. Sverige
kommer 1998, enligt OECD:s senaste prognos, fortfarande att vara det
industriland som har h�gst offentliga utgifter och skatter som andel av
BNP.
D�rmed l�r vi �ven forts�ttningsvis ha de mest konjunkturk�nsliga
offentliga finanserna i OECD. Det inneb�r att n�r konjunkturen tar fart,
f�rb�ttras de offentliga finanserna automatiskt utan att n�gra nya politiska
beslut beh�ver fattas. Det beror dels p� att h�ga skattesatser ger en kraftig
�kning av skatteint�kterna n�r syssels�ttning och konsumtion stiger, dels p�
att offentliga utgifter f�r arbetsl�shetsf�rs�kring och socialbidrag sjunker
n�stan lika snabbt.
I varje h�gkonjunktur har socialdemokratiska regeringar tagit tillf�llet i akt
att anv�nda de �kade skatteint�kterna till att ytterligare h�ja de offentliga
utgifterna. S� sker �ven i denna budgetproposition. Problemet �r att goda
konjunkturer inte varar f�r evigt. N�r konjunkturavmattningen kommer, �r
det sv�rt och inte ens �nskv�rt att minska de offentliga utgifterna eller att
h�ja skatterna, eftersom detta f�rv�rrar nedg�ngen. Det kan dock bli
n�dv�ndigt, d� de finansiella marknaderna inte kan f�rv�ntas acceptera att
finansiera det h�ga underskottet annat �n till h�ga r�ntor. Regering och
riksdag kan d� tvingas att sk�ra i utgifter och h�ja skatter under
l�gkonjunkturen. Finanspolitiken blir destabiliserande i st�llet f�r
stabiliserande.
De utgifts�kningar som regeringen nu f�resl�r f�rs�mrar den makro-
ekonomiska stabiliteten p� tv� s�tt. Dels anv�nds inte h�gkonjunkturen till
att f� ned omslutningen p� de offentliga finanserna och d�rmed deras
konjunkturk�nslighet. Dels kan de �kade offentliga utgifterna v�ntas
f�rst�rka en redan god efterfr�gan i ekonomin och d�rmed riskera att leda till
flaskhalsar och inflationstendenser, s�rskilt i ett medelfristigt perspektiv. Om
Riksbanken hinner d�mpa prisstegringen genom att h�ja styrr�ntan, blir
effekten minskad aktivitet i ekonomin. Vi l�per s�ledes risken att, som s�
m�nga g�nger f�rr, finanspolitiken blir expansiv och destabiliserande, vilket
sedan skall pareras med en stram penningpolitik.
5.2.3 J�mvikt mellan privat och offentlig sektor
N�sta �r d� de offentliga finanserna antas vara i balans r�knar regeringen
med att den offentliga sektorns utgifter uppg�r till 61 procent av den
samlade produktionen. H�lften av detta, exklusive r�ntebetalningar, �r
kostnader f�r de tj�nster som produceras av den offentliga sektorn samt
investeringar och den andra h�lften transfereringar till framf�r allt
hush�ll. De offentliga inkomsterna v�ntas ocks� uppg� till ca 61 procent,
varav drygt 53 procentenheter �r skatter. Den privatfinansierade sektorn
f�rutses s�ledes omfatta endast knappt 40 procent av BNP. �ven om de
offentliga finanserna kommer att vara i balans �r 1998, kan inte
samh�llsekonomin s�gas vara det med en s� liten privat sektor.
Inom EU utg�r den offentliga sektorn i genomsnitt ungef�r h�lften av
ekonomin och inom OECD-omr�det ca 40 procent. I m�nga av dessa l�nder
�r v�lf�rden i egentlig mening lika stor som - och i flera fall st�rre �n - i
Sverige.
Medborgarna i v�rt land �r starkt beroende av den politiska sektorn s�v�l
n�r det g�ller v�rd, omsorg och utbildning som f�r sina disponibla inkomster.
Den helt �verv�gande delen av v�rd och omsorg, liksom av utbildning,
produceras inom offentligt finansierade och offentligt styrda monopol. 1996
utgjorde transfereringar fr�n den offentliga sektorn drygt 40 procent av
hush�llens disponibla inkomster.
Det inneb�r att n�r stat och kommun inte f�rm�r infria utst�llda l�ften till
medborgarna finns f� alternativ. De allra flesta kan heller inte v�lja dem som
�nd� finns, eller som skulle kunna v�xa fram, eftersom skatterna tar i anspr�k
s� stor del av de inarbetade inkomsterna. Genom att den offentliga sektorn
l�gger beslag p� s� stor del av de totala resurserna blir ocks� den privata
sektorns f�rm�ga att erbjuda de nya arbetstillf�llen som kan f� ned
arbetsl�sheten otillr�cklig.
Offentliga monopol, omfattande transfereringar och inskr�nkt valfrihet
leder f�rutom till minskad frihet f�r medborgarna ocks� till felaktig
f�rdelning och s�mre utnyttjande av de totala ekonomiska resurserna.
Tr�gheten i stora, icke konkurrensutsatta offentliga system ger d�lig
effektivitet. Tillv�xtkraften i ekonomin f�rsvagas. De nya jobben blir f�rre.
F�r �r 2000 bed�mer regeringen, trots en prognosticerad stabil tillv�xt
fram till dess p� omkring 3 procent, att den offentliga sektorns utgifter
fortfarande uppg�r till n�rmare 60 procent av BNP. Skatternas andel
ber�knas uppg� till 52 procent och �vriga inkomster till 8 procent av BNP.
Den privatfinansierade sektorns andel kommer s�ledes fortfarande att utg�ra
endast 40 procent av BNP.
V�rt m�l �r att p� sikt n� en j�mvikt mellan den privata och den offentliga
sektorn. De offentliga utgifterna b�r tas ned mot 50 procent av BNP, vilket
medf�r att skattetrycket kan s�nkas till 42 procent, givet att �vriga offentliga
inkomster utg�r 8 procent av BNP. Det uppkomna utrymmet b�r till
�verv�gande del anv�ndas f�r att successivt s�nka skatten f�r l�g- och
medelinkomsttagare. Det kan ske genom s�nkt kommunal utdebitering eller
genom h�jda grundavdrag. P� sikt b�r ocks� merv�rdesskatten s�nkas ned
mot genomsnittet i Europa. V�ra f�rslag i denna motion inneb�r att
utgifternas andel av BNP sjunker till drygt 56 procent av BNP och
skattetrycket till knappt 48 procent av BNP vid sekelskiftet.
Vi har tidigare f�reslagit att regering och riksdag b�r ha som norm i
budgetarbetet att de offentliga finanserna skall vara i balans �ver
konjunkturcykeln. Eftersom vi r�knar med att en stor del av den
f�rb�ttring av de statliga finanserna som regeringen kalkylerar med �r
konjunkturellt betingad, kan inte hela f�rb�ttringen anv�ndas f�r
�verf�ringar till den privata sektorn, vare sig i form av utgifts�kningar
eller skattes�nkningar. I v�rt budgetalternativ �r d�rf�r det finansiella
sparandet ca 3 miljarder kronor h�gre 1999 och ca 5 miljarder kronor
h�gre 2000 �n i regeringens budgetproposition. D�rmed minskar �ven
risken f�r att finanspolitiken skall f�rst�rka efterfr�gan ytterligare i
konjunkturuppg�ngen.
V�ra f�rslag inneb�r dessutom att konjunkturk�nsligheten i de offentliga
finanserna minskar. Bl.a. f�resl�r vi s�nkta ers�ttningsniv�er i sjuk- och
arbetsl�shetsf�rs�kringarna och s�nkta skattesatser p� en rad omr�den, vilket
medf�r att de offentliga finanserna inte kommer att f�rsvagas lika mycket i
en konjunkturnedg�ng men heller inte f�rst�rkas lika mycket i en
konjunkturuppg�ng.
5.2.5 Minskad statsskuld som andel av BNP
Att de offentliga finanserna �r i balans �ver konjunkturcykeln inneb�r
�ven att den offentliga bruttoskulden �r of�r�ndrad i nominella termer
och att den d�rf�r minskar i f�rh�llande till BNP n�r denna v�xer. Enligt
regeringens prognos kommer den offentliga sektorns konsoliderade
bruttoskuld att uppg� till 1 347 miljarder kronor vid utg�ngen av 1997,
vilket motsvarar 77,1 procent av BNP. Med regeringens
tillv�xtantagande och budgetalternativ kommer skuldkvoten att minska
till 67 procent av BNP �r 2000. Samma tillv�xtantagande och det
moderata budgetalternativet inneb�r att skuldkvoten detta �r blir
66,2 procent. Vid en of�r�ndrad skuld i nominella termer och olika
tillv�xtantaganden kommer d�refter, som framg�r av 4, skuldkvoten att
ha sjunkit till ungef�r 60 procent av BNP n�gra �r in p� 2000-talet.
Tabell 4.A
Skuldkvotens utveckling efter sekelskiftet
v�rt budgetalternativ 1998-2000 och d�refter budgetbalans
Tabell 4: (2000 2001 2002 2003 2004 2005 )
Det �r ett av Maastrichtkriterierna f�r att f� delta i valutaunionen att
skuldkvoten �r h�gst 60 procent av BNP eller �tminstone �r p� v�g ned till
denna niv�. I nuvarande konjunkturl�ge och med m�let att de offentliga
finanserna skall vara i balans �ver konjunkturcykeln b�r vi under n�gra �r ha
�verskott i budgeten f�r att d�refter kunna till�ta oss underskott i n�sta
l�gkonjunktur. Det betyder att skuldkvoten alldeles klart utvecklas p� ett s�tt
som tillgodoser skuldkriteriet f�r EMU.
Ovanst�ende resonemang inneb�r att statsskulden kommer att netto-
amorteras de n�rmaste �ren. Enligt v�r mening b�r detta ske framf�r allt p�
den tredjedel av den offentliga skulden som �r placerad hos utl�ndska
l�ngivare, eftersom det inneb�r att efterfr�gan inte sp�s p� ytterligare i
landet
under h�gkonjunkturen. Riksg�ldskontoret har sj�lv angivit i sitt remissvar
med anledning av Statsskuldspolitiska utredningens bet�nkande
(SOU 1997:66) att man anser att utlandsskuldens andel av den totala skulden
b�r minska.
5.2.6 Minskat offentligt sparande ger utrymme f�r privat sparande
Balans, i st�llet f�r �verskott, i de offentliga finanserna �ver
konjunkturcykeln beh�ver inte betyda ett l�gre totalt sparande i
ekonomin. V�r politik inneb�r l�gre skatter p� arbete. Det betyder att folk
f�r pengar �ver till att spara sj�lva, n�r skatten �r betald. V�r politik
inneb�r �ven l�gre skatter p� sparande, varf�r det kommer att bli mer
attraktivt att spara, s�v�l p� banken och i privata pensionsf�rs�kringar
som i aktier. Individen har dessutom m�jlighet att v�lja riskniv� och
d�rmed potentiell avkastning p� sina investeringar, exempelvis aktier i
b�rjan av arbetslivet och banksparande n�r pensionen n�rmar sig.
Privat sparande ger individen b�de m�jlighet till b�ttre avkastning och
st�rre trygghet �n offentligt sparande, vilket ju visat sig inte r�cka till f�r
de
utf�stelser staten gjort exempelvis i form av pensions�taganden. Det �r
dessutom det privata sparandet och risktagandet som m�ste utg�ra basen f�r
n�ringslivets riskkapitalf�rs�rjning och d�rmed f�r investeringarna och
tillv�xten i ekonomin.
5.2.7 Budgetprocessen m�ste stramas upp
Vid arbetet med 1997 �rs budget anv�nde regering och riksdag f�r f�rsta
g�ngen den nya budgetprocess som riksdagen fattade beslut om i juni
1994. Det �vergripande syftet med denna �r att genom en �ndrad
beslutsg�ng i riksdag och regering bidra till en �terh�llsam utveckling av
de offentliga utgifterna och till en statsbudget mer i balans. F�r
riksdagens del inneb�r den nya budgetprocessen att m�jligheten f�r
utskotten att driva igenom ofinansierade utgifts�kningar minskar. F�r
regeringen inneb�r den �kade krav p� uppf�ljning av budgetutfallet och
p� att finansiera gjorda �verskridanden. Samtidigt minskar regeringens
m�jligheter till ofinansierade utgifts�taganden. Medan budgethanteringen
i riksdagen f�ljer de nya principerna, brister regeringens hantering i flera
avseenden.
Under det f�rsta �r med en ny budgetprocess som g�tt har regeringen blivit
allt mindre regeltrogen i sin hantering av prognosmissar och budget-
�verskridanden. Anledningen �r naturligtvis att pressen blir mindre att f�lja
de nya reglerna, n�r skatteint�kterna utvecklas gynnsamt och budget-
underskottet trots nya utgifts�kningar blir mindre �n v�ntat. Detta �r dock ett
mycket kortsiktigt syns�tt. Staten tar ju p� sig nya utgifts�taganden, som
skall finansieras �ven i en tid n�r aktiviteten g�r ned i ekonomin och skatte-
int�kterna viker.
Vi anser att principerna i den nya budgetprocessen skall f�ljas, vilket
inneb�r att budget�verskridanden skall finansieras genom motsvarande
utgiftsneddragningar inom tv� �r och helst inom samma utgiftsomr�de. Nya
utgifts�taganden under p�g�ende budget�r skall finansieras genom utgifts-
nedsk�rningar under innevarande �r.
Ytterligare uppstramningar av budgetprocessen f�resl�s i en kommitt�-
motion 1997/98:Fi901 av Lars Tobisson m.fl.
5.3 En penning- och valutapolitik f�r pris- och
v�xelkursstabilitet
5.3.1 Strukturfelen kan framtvinga stramare penningpolitik
Under 1996 sj�nk inflationsf�rv�ntningarna kraftigt, vilket f�ranledde
Riksbanken att successivt s�nka sin styrr�nta fr�n n�rmare 9 procent i
januari till strax �ver 4 procent i december. D�refter har styrr�ntan legat
fast. I sin senaste inflationsrapport fr�n september bed�mer Riksbanken
att penningpolitiken f�r n�rvarande �r v�l avv�gd, dvs. att styrr�ntan inte
beh�ver �ndras. Bed�mningen g�rs mot bakgrund av att penningpolitiken
verkar med ett till tv� �rs eftersl�pning och prognosen att inflationen
kommer att uppg� till 1 procent i genomsnitt 1997 och 2 procent - som
�r Riksbankens m�l f�r inflationen - i genomsnitt f�r 1998 och 1999.
Riksbanken lyfter emellertid fram tre os�kerhetsfaktorer som skulle kunna
medf�ra ett st�rre inflationstryck �n i huvudscenariot.
F�r det f�rsta har inflationsf�rv�ntningarna �kat under sommaren, vilket �r
oroande, s�rskilt om det medf�r att l�neavtalen sluts p� en f�r h�g niv�.
F�r det andra �r kalkylen av ekonomins potentiella tillv�xt os�ker och
d�rmed �ven prognosen av gapet mellan faktiskt och m�jligt kapacitets-
utnyttjande, vilket i h�g grad styr inflationen. Om den potentiella tillv�xten
�r l�gre �n de ca 2 procent per �r som b�de Riksbanken och regeringen
r�knar med, kommer ekonomin att snabbare sl� i kapacitetstaket och
inflationstrycket bli st�rre n�r efterfr�gan stiger �n vad Riksbanken r�knar
med. Mot bakgrund av att regeringen inte gjort n�gonting f�r att ta itu med
strukturproblemen i svensk ekonomi �r denna risk t�mligen stor.
F�r det tredje �r prognosen �ver det framtida konjunkturf�rloppet os�ker
enligt Riksbanken. S�v�l penning- som finanspolitiken spelar h�r en viktig
roll. Eftersom penningpolitiken verkar med eftersl�pning har dess f�r�ndring
till en mer expansiv inriktning, b�de genom s�nkningen av styrr�ntan f�rra
�ret och f�rsvagningen av v�xelkursen i �r, sannolikt inte hunnit f� full effekt
�nnu. Finanspolitiken har ocks� blivit mer expansiv.
Vi vill med kraft understryka betydelsen av att penningpolitiken f�rs med
sikte p� att infria det uppst�llda inflationsm�let p� 2 procent
� 1 procentenhet. Varje m�jlighet att st�rka kronkursen, s� att Sverige kan
kvalificera sig f�r intr�de i ERM och EMU, b�r ocks� tas till vara.
5.3.2 Riksbankens oberoende
Avg�rande f�r hur snart och snabbt Riksbanken m�ste h�ja styrr�ntan �r
inte niv�n p� den faktiska inflationen utan akt�rernas f�rv�ntningar om
inflationen, dels d�rf�r att penningpolitiken verkar med eftersl�pning,
dels d�rf�r att inflationsf�rv�ntningar l�tt blir sj�lvuppfyllande.
F�rv�ntningar om h�g inflation leder exempelvis till h�ga l�neavtal, som
i sin tur leder till h�gre inflation.
Inflationsf�rv�ntningarna styrs dock �ven av f�rv�ntningar om hur
Riksbanken skall agera. Vid vetskapen att Riksbanken kan h�ja styrr�ntan
precis n�r det beh�vs, utan h�nsyn till vare sig avtals- eller valr�relser,
kommer inflationsf�rv�ntningarna sannolikt att vara l�gre �n om Riksbanken
�r politiskt mera p�verkad, vid samma niv� p� den faktiska inflationen. Det
�r en anledning till att det �r s� viktigt att Riksbanken blir mer oberoende.
Ett
annat sk�l �r att det sannolikt skulle �ndra beteendet hos s�v�l politiker som
arbetsmarknadens parter. Dessa skulle veta att en alltf�r expansiv
finanspolitik eller f�r h�ga l�neavtal skulle framkalla en �tstramning av
penningpolitiken.
Vi moderater har l�nge f�rordat st�rre oberoende f�r Riksbanken. En
femparti�verenskommelse har nyligen slutits om vilka grundlags- och andra
lag�ndringar som beh�ver vidtas i detta syfte. Den f�ljer i stort sett f�rslagen
i den riksbanksutredning vi initierade (SOU 1993:20) i b�rjan av 1990-talet.
Femparti�verenskommelsen inneb�r dessutom att Sverige kommer att
uppfylla de krav p� en oberoende riksbank som Maastrichtf�rdraget st�ller
vid starten av EMU:s tredje fas den 1 januari 1999, oavsett om v�rt land g�r
med i valutaunionen eller ej. Ju snabbare propositionen f�rel�ggs riksdagen,
desto tidigare f�r vi en ytterligare press ned�t p� r�nteniv� och valutaindex.
5.3.3 Snabbast m�jliga intr�de i EMU
Ett svenskt deltagande i EMU:s tredje fas, valutaunionen, skulle verka
ytterligare disciplinerande f�r regering, riksdag och arbetsmarknadens
parter. Dels kommer d� penningpolitiken att styras av en oberoende
centralbank, vars tj�nstem�n �r f�rbjudna att ta emot instruktioner. Dels
medf�r den gemensamma valutan att v�xelkursen inte kan anv�ndas f�r
att justera f�r en h�gre inflation �n i omv�rlden. En gemensam valuta
skulle �ven minska transaktionskostnaderna och f�rb�ttra
planeringsf�ruts�ttningarna, s�rskilt f�r de sm� f�retagen.
Vi har l�nge ansett att Sverige b�r g� med i EMU:s tredje fas redan vid
starten den f�rsta januari 1999. Mot bakgrund av regeringens v�gran att
intr�da i den europeiska v�xelkursmekanismen (ERM), som Maastricht-
f�rdraget kr�ver att man skall ha gjort i tv� �r f�re intr�det i EMU, kan inte
Sverige g�ra anspr�k p� att f� komma med valutaunionen redan vid starten.
Vi anser dock att Sverige skall str�va efter att g� med i ERM s� snart som
m�jligt och att riksdagen d�rf�r b�r fatta beslut om ett deltagande i
valutaunionen redan i h�st.
5.4 F�retagande, arbete och utveckling
Huvudorsaken till d�lig tillv�xt, otillr�ckligt f�retagande och rekordh�g
arbetsl�shet ligger i bristen p� f�rnyelse i Sverige. V�rt lands problem
kan inte l�sas med mindre �n att skapandets och tillv�xtens
grundl�ggande f�ruts�ttningar rekonstrueras.
Sveriges st�rsta utmaning �r idag den �ppna internationella konkurrensen.
M�nniskor, f�retag, varor och kapital kan r�ra sig fritt �ver gr�nserna. En
f�ruts�ttning f�r att v�rt land skall kunna ta till vara alla de m�jligheter som
globaliseringen medf�r, �r att Sverige kan t�vla med de mest
konkurrenskraftiga nationerna i fr�ga om villkoren f�r f�retagande och
investeringar. Det �r bara s� arbetsl�sheten som samh�llsproblem kan
avvecklas.
Ett mer dynamiskt f�retagande och fler riktiga arbeten kr�ver insatser �ver
breda omr�den, i f�rsta hand skatterna, arbetsmarknaden, Sveriges
engagemang i EU, energif�rs�rjningen och kunskapsutvecklingen. P�
samtliga omr�den saknar regeringen ett alternativ som har f�ruts�ttningar att
fungera.
Vi f�resl�r en rad �tg�rder f�r att g�ra Sverige mer utvecklingskraftigt och
de riktiga jobben fler. �tg�rderna syftar till att fr�mja f�retagstillv�xt och
f�retagsetableringar. De utg�r fr�n �vertygelsen att det �r i f�retagen som de
nya jobben m�ste skapas.
Den utmaning Sverige st�r inf�r �r betydande. Skall arbetsl�sheten kunna
avvecklas som samh�llsproblem beh�vs en halv miljon nya jobb i f�retagen.
Det kr�ver en utvecklingskraft v�l i niv� med vad Sverige f�rm�dde prestera
under industrialismens genombrott vid det f�rra sekelskiftet.
- L�gre skatt p� arbete �r av central betydelse f�r jobben. Kommunal-
skatterna m�ste pressas tillbaka och egenavgifterna s�nkas. V�rnskatten
skall avskaffas f�r att fr�mja kunskap och kompetens. Syssels�ttningen
drabbas emellertid ocks� av skatter riktade mot f�retagen.
- F�rm�genhetsskatten avvecklas, liksom dubbelbeskattningen av aktier.
D�rmed fr�mjas en sund riskkapitalf�rs�rjning. Kapitalinkomstskatten
m�ste s�nkas och l�neskatten p� vinstandelsmedel avvecklas.
- F�mansf�retagens skatter beh�ver s�nkas s�rskilt. Det g�ller bl.a. de s.k.
sp�rreglerna. Specialregler som direkt riktar sig mot f�mansbolagen b�r
tas bort.
- Det m�ste g�ras l�ttare att bli f�retagare. Den som vill ha F-skattesedel
skall ocks� f� det. Kr�nglet f�rsvinner.
- Best�mmelserna om skattekonto och momsuppb�rd �ndras. F�rfallo-
dagen skall sammanfalla med inbetalningsdagen.
- Tj�nstef�retagandet har s�rskilda m�jligheter att expandera snabbt. Det
g�ller s�rskilt i fr�ga om tj�nster riktade till hush�llen. F�r s�dana tj�nster
b�r en skattereduktion med 50 procent inf�ras. Det kan ge m�nga nya
jobb.
- Effektivitet och utvecklingskraft gynnas av att konkurrensvillkoren �r
goda och r�ttvisa. �tskillig offentlig verksamhet skulle vinna p� att
konkurrensuts�ttas. All kommunal verksamhet som inte �r myndighets-
ut�vning b�r uts�ttas f�r konkurrens.
- F�r att f�retag skall kunna och kunna v�ga investera i nya jobb m�ste
energitillg�ngen vara s�ker. Med en avveckling av k�rnkraften undanr�js
alla m�jligheter att klara en tillr�ckligt h�g syssels�ttning.
K�rnkraftsavvecklingen m�ste snabbt avbrytas och den s.k.
tankef�rbudsparagrafen tas bort.
- En h�g syssels�ttningsniv� kr�ver ocks� att arbetsmarknadens regler
utvecklas s� att den enskildes st�llning st�rks. Mer individualiserade
arbetsmarknadsvillkor �r en f�ruts�ttning f�r att den snabbr�rliga
internationella ekonomins alla m�jligheter skall kunna tas till vara.
- De nya reglerna p� arbetsmarknaden b�r samlas i en ramlag med de
grundl�ggande villkoren. Under tiden som den nya lagstiftningen
utvecklas b�r f�r�ndringar i nuvarande lagstiftning g�ras som f�renklar
nyanst�llningar. Avtalen b�r g�ras mer individuella.
- Arbetsmarknadspolitiken skall skydda vid arbetsl�shet och underl�tta
�terintr�de p� arbetsmarknaden. Arbetsl�shetsf�rs�kringen skall vara
allm�n och tidsbegr�nsad. Arbetsmarknads�tg�rderna b�r vara f�rre och
mer effektiva.
- En l�ngsiktigt sund utveckling av f�retagande och arbeten kr�ver
utbildning och forskning i v�rldsklass. En v�sentlig reformering av
utbildningsm�jligheterna �r angel�gen om kunskapssamh�llets nya
villkor skall kunna m�tas framg�ngsrikt. Investeringar i kunskap livet
igenom m�ste ocks� vara l�nsamt f�r den enskilde.
F�r�ndringar av detta slag kan �teruppr�tta arbetet och Sveriges
v�xtkraft. De bidrar d�rmed till ett h�gre v�lst�nd och en st�rre personlig
trygghet. F�rslagen utvecklas i motion 1997/98:Fi205 "F�retagande,
arbete och utveckling" av Carl Bildt m.fl. (m).
5.5 En social skattepolitik
En politik som syftar till att skapa f�ruts�ttningar f�r att de flesta skall
kunna leva p� sin l�n m�ste st� p� tv� ben. Det ena �r en aktiv
skattes�nkningspolitik som syftar till att v�xla l�gre skatter mot minskat
behov av bidrag och offentligt st�d. Det l�ngsiktiga m�let skall vara att
den som �r i behov av bidrag och offentligt st�d inte skall betala skatt
och att den som betalar skatt inte skall beh�va bidrag.
Det andra benet �r reformer p� bland annat skatteomr�det som syftar till att
st�rka tillv�xtkraften i ekonomin s� att den h�ga arbetsl�sheten kan pressas
tillbaka och antalet m�nniskor som av andra sk�l blivit helt beroende av det
offentliga f�r sin f�rs�rjning minska.
Genom de konkreta besparingar vi f�resl�r i v�rt budgetalternativ -
�ndrade regler f�r transfereringar, minskade subventioner och effektivare
verksamhet - skapas utrymme f�r skattes�nkningar p� ca 39 miljarder kronor
1998, ca 55 miljarder kronor 1999 och drygt 79 miljarder kronor 2000 (i
1998 �rs penningv�rde).
Vid en f�rsiktig uppskattning av den h�gre tillv�xt som m�jligg�rs genom
v�r ekonomiska politik samt en f�rsiktig ber�kning av nettotillv�xten av nya
arbetstillf�llen och effekterna av ett svenskt medlemskap i det europeiska
valutasamarbetet skulle ett ytterligare utrymme p� i vart fall 50-60 miljarder
kronor v�xa fram under den kommande fem�rsperioden.
Detta utrymme kan naturligtvis inte utnyttjas f�r konkreta skattes�nkningar
f�rr�n antagandena har realiserats genom den ekonomiska utvecklingen.
Tillsammans med det utrymme som skapas genom v�ra besparingar de
n�rmaste tre �ren och forts�ttningsvis skulle emellertid en s�dan utveckling
m�jligg�ra omfattande skattes�nkningar under de kommande fem �ren.
Kommunalskatten skulle kunna s�nkas med fem kronor, och ett grundavdrag
f�r barn inf�ras. De egenavgifter som inte har n�gon direkt koppling till
utg�ende f�rm�ner skulle kunna slopas, momsen skulle kunna s�nkas till
21 procent, fastighetsskatten skulle kunna halveras och de arbetsgivaravgifter
som �r ren skatt slopas.
F�r de kommande tre �ren l�gger vi fram f�ljande konkreta f�rslag om
skattes�nkningar p� fr�mst arbete, boende och familjer vilka �r fullt ut
finansierade genom de utgiftsminskningar som redovisas i v�r ekonomiska
motion 1997/98:Fi206.
- Utrymme skapas f�r att s�nka kommunalskatten med 1 krona 1998 och
med 2 kronor per skattekrona 1999 genom att motsvarande kostnader
�vertas fr�n kommunerna.
- Genom v�ra f�rslag om avregleringar inom kommunsektorn och det
ekonomiska tillskott som beslutades i v�ras skapas utrymme f�r
ytterligare s�nkt kommunal utdebitering med i vart fall 50 �re 1999 och
1 krona 2000.
- Grundavdraget h�js till 10 000 kronor 1998.
- Ett extra grundavdrag p� 10 000 kronor per barn inf�rs fr�n och med
1998 vid den kommunala beskattningen. F�r de familjer vars inkomst
inte �r tillr�ckligt stor f�r att de skall kunna tillgodog�ra sig
grundavdraget fullt ut skall en motsvarande "negativ skatt" utg�.
- Den s.k. v�rnskatten avvecklas i sin helhet redan den 1 januari 1998 och
fullt inflationsskydd inf�rs fr�n detta datum.
- Egenavgifterna s�nks med 3 procentenheter 1998, med
3,95 procentenheter 1999 och med 5,95 procentenheter 2000.
- Fastighetsskatten p� bost�der s�nks fr�n 1,7 till 1,5 procent av
taxeringsv�rdet fr�n och med den 1 januari 1998. D�refter s�nks skatten
1998, 1999 och 2000 med 0,1 procentenheter vartdera �ret. Orimliga
regionala skillnader vid fastighetsbeskattningen lindras genom att
markv�rdet inte tas upp till beskattning fullt ut.
- Avdragsutrymmet f�r pensionsf�rs�kringar �terst�lls till den omfattning
det hade innan Socialdemokraterna reducerade det. Avdrag medges
dessutom f�r pensionssparande f�r makes r�kning.
V�ra f�rslag utvecklas i motion 1997/98:Fi403 "En social skattepolitik"
av Carl Bildt m.fl. (m).
5.6 Trygghetens och v�lf�rdens f�rnyelse
Sverige beh�ver en ny social politik, som s�tter den enskildes trygghet
och inte omfattningen p� de offentliga verksamheterna fr�mst. Social
trygghet bygger inte p� s� stora och m�nga bidrag som m�jligt utan p�
behovet av s� f� och s� sm� bidrag som m�jligt. Genom l�gre bidrag och
l�gre skatter f�r den enskilde ett st�rre utrymme f�r personligt ansvar och
b�ttre m�jligheter att genom egna insatser, eget arbete och eget
f�retagande f�rb�ttra den egna vardagen. Den sociala politiken skall
underst�dja omvandlingen och f�rnyelsen av Sverige genom en trygghet
som f�ljer den enskilde och som p�verkas av egna beslut.
Den enskildes trygghet m�ste bygga p� att man skall kunna leva p� sin l�n.
Familjebeskattningen skall ta h�nsyn till f�rs�rjningsb�rdan och inte skapa
bidragsbehov och d�rmed �kade offentliga utgifter.
Det offentligas �taganden skall pr�glas av en prioritering av de f�r
medborgarna viktigaste uppgifterna. En utveckling mot valfrihet och
m�ngfald ger inte bara f�rnyelse av verksamheter utan ocks� en effektivitet
och anpassning till den enskildes behov som ger en b�ttre hush�llning med
de offentliga resurserna. Marknadsekonomi och konkurrensuts�ttning ger
�kad vitalitet, ny f�retagsamhet och ett �kat serviceutbud �t en viktig del av
v�r tj�nstesektor samtidigt som den enskildes trygghet v�rnas genom det
offentligas �tagande. En �kad privat sektor bidrar till samh�llsekonomisk
balans.
Landstingen och kommunerna m�ste tillse att man inom ramen f�r de
n�rmare 450 miljarder man disponerar prioriterar v�rden, omsorgen och
skolan. Det v�xande v�rd- och omsorgsbehovet m�ste kunna m�tas genom
att de resurser som finns anv�nds effektivt genom bl.a. v�rdgaranti, fri
etablering, m�ngfald och konkurrens.
Skolan skall utvecklas till att ge en utbildning av b�sta kvalitet. En
nationell skolpeng s�kerst�ller att de resurser som avs�tts f�r skolan
verkligen anv�nds till att ge den yngre generationen b�sta m�jliga kunskaper.
Elevernas vidgade m�jlighet att v�lja skola leder genom konkurrens och
f�rnyelse till en utveckling mot en allt h�gre kvalitet i elevernas utbildning.
Familjen och det civila samh�llet ger en trygghet �t den enskilde som
offentlig verksamhet och offentliga utgifter inte kan skapa. Starka
gemenskaper motverkar m�nga av de problem som tvingar fram offentliga
insatser. Personligt ansvarstagande inneb�r b�ttre hush�llning med hela v�rt
samh�lles ekonomiska resurser.
F�rs�kringssystemen skall vara robusta och ha en tydlig koppling mellan
vad den enskilde betalar och f�r tillbaka vid inkomstbortfall. Var och en som
omfattas av den allm�nna f�rs�kringen skall veta att den kommer att h�lla
vad den lovat oavsett nya politiska majoriteter och de offentliga finansernas
utveckling. En utveckling av en allm�n h�lsov�rdsf�rs�kring s�kerst�ller att
de pengar vi betalar f�r en god sjukv�rd anv�nds f�r att ge oss b�sta m�jliga
v�rd n�r den beh�vs. Socialf�rs�kringssystemens utveckling mot
f�rs�kringar stimulerar sparandet och ekonomins l�ngsiktiga utveckling.
Staten m�ste s�kerst�lla att ingen st�r utanf�r en grundl�ggande social
trygghet. De senaste �rens politik med f�rslag som riktat sig mot sm� och
r�stsvaga grupper som �nkor, handikappade och f�r�ldral�sa barn
understryker behovet av en genomt�nkt social profil n�r de offentliga
utgifterna skall minskas. Besparingar skall genomf�ras s� att de kan m�tas
med personliga insatser och genom det �kade utrymme som l�gre skatt ger,
inte s� att de drabbar dem som har sv�rast att hantera en ny situation och som
inte kan nyttigg�ra sig s�nkta skatter.
Var och en skall k�nna trygghet till liv och egendom. Social trygghet och
personligt ansvarstagande f�ruts�tter att det offentliga ger den trygghet som
beh�vs mot v�ld och brott, var man �n bor. Respekten f�r lagar och regler
l�gger grunden f�r ett samh�lle d�r den sociala r�rligheten ger medborgarna
st�ndigt nya m�jligheter. V�ra f�rslag p� det sociala omr�det utvecklas i
motion 1997/98:So240 "Trygghetens och v�lf�rdens f�rnyelse" av Carl Bildt
m.fl. (m).
6 Det moderata budgetalternativet
6.1 Utg�ngspunkter
I budgetpolitiken oms�tts den politiska viljeinriktning vi angivit i tidigare
avsnitt till konkreta f�rslag. De �verordnade m�len f�r v�rt
budgetalternativ �r:
- Att skapa f�ruts�ttningar f�r s� m�nga nya arbetstillf�llen i f�retagen att
arbetsl�sheten avskaffas som samh�llsproblem. Det f�ruts�tter och leder
till en h�gre tillv�xt och d�rmed b�ttre v�lst�ndsutveckling.
- Att v�xla l�gre skatter p� arbetsinkomster mot mindre bidrag och
subventioner s� att det blir m�jligt att kunna leva p� sin l�n och bygga
upp ett eget sparande.
- Att �terskapa f�rtroendet f�r att stat och kommun klarar sina
grundl�ggande �taganden genom en prioritering av k�rnuppgifterna inom
ramen f�r de omfattande resurser som tas i anspr�k av den offentliga
sektorn.
Trots v�rldens h�gsta skatter, f�rm�r inte stat och kommun att klara sina
k�rnuppgifter. K�erna inom sjukv�rden v�xer, skolan f�rm�r inte leva
upp till de h�ga krav som elever och f�r�ldrar har r�tt att st�lla och
f�rm�gan att garantera r�ttstryggheten saknas. F�r m�nga familjer har
marginalerna sn�vats in s� kraftigt att arbetsinkomsterna inte l�ngre
r�cker till.
Huvudorsaken till denna utveckling �r den felaktiga f�rest�llningen att
v�lst�nd kan skapas genom politiska beslut och att begreppet v�lf�rd i
Sverige kommit att bli synonymt med offentlig verksamhet.
En avg�rande f�ruts�ttning f�r den f�rnyelse av Sverige som �r n�dv�ndig
f�r att bryta utvecklingen �r d�rf�r insikt om att v�lst�nd bygger p� enskilda
m�nniskors arbete, f�retagande, sparande och initiativkraft. Det kr�vs ocks�
insikt om att medborgarnas trygghet i grunden bygger p� r�tten och
m�jligheten att ta ansvar f�r sig sj�lv och f�r sin familj. Denna m�ste
kompletteras med ett gemensamt ansvar f�r v�rd och omsorg och f�rs�rjning
i sv�ra skeden i livet.
Den n�dv�ndiga f�rnyelsen av Sverige m�ste d�rf�r bygga p� att
f�ruts�ttningar kan skapas f�r en starkare tillv�xtkraft, f�r en expansion av
syssels�ttningen och f�r att medborgarna f�r disponera en st�rre del av sina
arbetsinkomster. D�rmed skapas ocks� en stabil grund f�r att stat och
kommun skall klara sina grundl�ggande �taganden.
6.2 Balans p� l�gre niv�
En avg�rande del av v�r politik �r v�sentligt l�gre skatter. Till en del �r
det fr�ga om att skapa b�ttre f�ruts�ttningar f�r f�retagande och
kapitalbildning, men huvudsakligen r�r det sig om s�nkt skatt p�
arbetsinkomster f�r framf�r allt l�g- och medelinkomsttagare. F�r
perioden fram till �r 2000 inneb�r v�ra f�rslag att utgifts- och
skattekvoterna sjunker med ungef�r 4,5 procentenheter. Dessa
skattes�nkningar m�ste givetvis finansieras fullt ut. V�rt m�l p�
medell�ng sikt �r att j�mvikt skall uppn�s mellan den offentliga sektorn,
som n�sta �r ber�knas ta i anspr�k ungef�r 62 procent av Sveriges
samlade produktion, och den privata sektorn.
Denna ambition inneb�r ocks� att de offentliga finansernas k�nslighet f�r
konjunktursv�ngningar, begr�nsas. �ven om de f�r�ndringar i
utgiftssystemen som genomf�rts sedan b�rjan av 1990-talet kan ha minskat
k�nsligheten f�r konjunktursv�ngningar kvarst�r enligt flera internationella
organisationer en alltf�r stor risk f�r framtida obalanser i de offentliga
finanserna. Mot den bakgrunden har man fr�n s�v�l IMF som OECD
rekommenderat Sverige att f�ra just en s�dan politik som vi f�rordar.
Enligt regeringens kalkyler kommer den offentliga sektorns finanser att
vara i balans 1998, f�r att �ren 1999 och 2000 uppvisa v�xande �verskott
enligt 5. Regeringen har i s�v�l v�rpropositionen som budgetpropositionen
angivit ett m�l f�r det finansiella sparandet i den offentliga sektorn p�
10 miljarder kronor 1999 och 30 miljarder kronor 2000.
Tabell 5.A
Den offentliga sektorns finanser enligt regeringen,
(miljarder kronor, l�pande priser)
Tabell 5: (1998 1999 2000 )
Ett m�l f�r finanspolitiken b�r enligt v�r uppfattning vara att uppn� balans i
de offentliga finanserna �ver konjunkturcykeln. Till skillnad fr�n om m�len
s�tts till ett permanent offentligt �verskott kan d�rmed tillv�xten bli snabbare
och ekonomin som helhet expandera, samtidigt som den offentliga skulden
som andel av ekonomin krymper. Eftersom tillv�xten kan ber�knas bli h�gre
�n genomsnittligt �ver konjunkturcykeln under 1999 och 2000, b�r det
finansiella sparandet vara positivt dessa �r. V�rt budgetalternativ, som
sammanfattas i 5, inneb�r ett finansiellt sparande p� n�stan 13 miljarder
kronor 1999 och drygt 35 miljarder kronor 2000.
Tabell 5.B
Den offentliga sektorns finanser enligt (m), (miljarder kronor, l�pande
priser)
Tabell 6: (1998 1999 2000 )
* Avser finansiering av Internetuppkoppling till samtliga landets grund- och
gymnasieskolor
F�r att uppn� v�ra m�l f�resl�r vi besparingar i de offentliga utgifterna som
uppg�r till drygt 35 miljarder kronor 1998 och 1999 och 2000 till drygt 55
respektive drygt 67 miljarder kronor. Detta ger som framg�r av tabell 2 ett
utrymme f�r skattes�nkningar, givet det st�rre finansiella sparande vi
efterstr�var, som uppg�r till drygt 35 miljarder kronor 1998 och drygt 56
respektive drygt 83 miljarder kronor de kommande tv� �ren.
Det b�r emellertid p�pekas att vid en svagare ekonomisk utveckling f�r
f�rslagen justeras i motsvarande m�n. Det kan heller inte uteslutas, med de
stora strukturella problem som kvarst�r i den svenska ekonomin, att
�verhettningstendenser visar sig. Detta m�ste givetvis p�verka utformningen
av finanspolitiken.
6.3 L�gre skatt, mindre bidrag, prioriterade k�rnuppgifter
I tabellerna 5.3 och 5.4 beskrivs v�ra f�rslag till besparingar och
skattes�nkningar. Det utrymme f�r skattes�nkningar som skapats genom
de olika besparingarna har huvudsakligen utnyttjats f�r att finansiera de
skattes�nkningar som redovisats i avsnitten 4.4 och 4.5. Vi f�resl�r ocks�
omprioriteringar till f�rm�n f�r de offentliga k�rnuppgifterna.
S�lunda har anslagen f�r r�ttstrygghet och f�rsvar r�knats upp liksom
anslagen f�r handikappade och vissa pension�rer som drabbats or�ttf�rdigt
av regeringens besparingar. Vi f�resl�r �tg�rder som leder till st�rkt kvalitet
i
s�v�l den grundl�ggande skolutbildningen som inom h�gskolans ram. Det
inneb�r �ven st�rre forskningsanslag �n vad regeringen f�rordar. Vi f�resl�r
inga besparingar som ber�r sjukv�rd, �ldreomsorg eller undervisningen i
grundskola och gymnasium.
V�ra f�rslag om minskade transfereringar till hush�llssektorn och en st�rre
egenfinansiering av den nya arbetsl�shetsf�rs�kringen f�ruts�tter att de
skattes�nkningar vi f�resl�r genomf�rs. Genom skattes�nkningarna skapas
utrymme f�r att t�cka �kade kostnader endera l�pande eller genom att
utrymme ges f�r att bygga upp en egen sparad buffert n�r skatterna blir
v�sentligt l�gre.
Av 5 framg�r nettoeffekterna i vanliga inkomstl�gen av v�ra
skattes�nkningar vad avser egenavgifter, utrymme f�r s�nkt kommunalskatt
och h�jt generellt grundavdrag �ren 1998 till 2000.
Tabell 5.E
Nettoeffekt av h�jt generellt grundavdrag, s�nkt egenavgift
och s�nkt inkomstskatt 1998-2000, kronor/�r
(Antagen reall�ne�kning 1,5%)
Till det kommer bl.a. effekten f�r barnfamiljer av det grundavdrag f�r barn
vi f�resl�r i st�llet f�r regeringens barnbidragsh�jning. Det inneb�r en
ekonomisk f�rb�ttring p� 260 kronor per barn i en genomsnittskommun mot
den f�rb�ttring av barnbidraget p� 110 kronor som regeringen f�reslagit.
6.4 Staten och kommunerna
Den kommunala sektorn har ansvaret f�r viktiga gemensamma
�taganden. Landstingen har i dag huvudansvaret f�r att medborgarna
erbjuds en bra och v�l fungerande sjukv�rd. Prim�rkommunerna har
ansvaret f�r att barn och ungdomar erbjuds en grundl�ggande utbildning
i grundskola och gymnasieskola, att m�jligheten till omsorg f�r de �ldre
fungerar, f�r barnomsorg, f�r socialtj�nsten och f�r lokal infrastruktur
och r�ddningsverksamhet. Till det kommer ytterligare �ligganden vad
g�ller milj� och h�lsoskydd.
Sammantaget ber�knas kommunsektorn n�sta �r disponera ungef�r
425 miljarder kronor, av vilket skatteinkomster utg�r cirka 300 miljarder
kronor och statsbidrag knappt 80 miljarder kronor. Sammantaget tar
kommunerna i anspr�k ett ekonomiskt utrymme som motsvarar 45 procent
av hush�llens disponibla inkomster.
Kommunernas ekonomi har f�rsvagats kraftigt sedan Socialdemokraterna
�vertog regeringsansvaret 1994. F�rutom den oundvikliga effekten p�
skatteunderlaget av den stagnerande och sedan vikande syssels�ttningen har
socialbidragskostnaderna �kat kraftigt som en f�ljd av bland annat den h�ga
arbetsl�sheten. Regeringen har ocks� �verv�ltrat kostnader p� kommunerna
genom att h�ja de avdragsgilla egenavgifterna med tre procentenheter fram
till och med 1998. Bara denna �tg�rd inneb�r att de kommunala inkomsterna
minskar med cirka �tta miljarder kronor. Sammantaget torde effekterna av
den politik som f�rts ha f�rsvagat kommunernas ekonomi med uppemot
30 miljarder kronor.
F�ruts�ttningarna f�r en effektiv anv�ndning av de resurser som finns i den
kommunala sektorn f�rsvagas rej�lt genom regeringens of�rm�ga att �tg�rda
bristande konkurrens och de stela kommunala monopolen. Ett antal
regleringar inom bland annat socialtj�nstens omr�de f�rsv�rar ocks�
m�jligheterna till en effektiv hush�llning med tillg�ngliga resurser.
Det finns dessutom en tydlig ambition hos Socialdemokraterna att
utstr�cka den kommunala verksamheten till allt fler omr�den och att bygga ut
den politiska och administrativa �verbyggnaden. Ett exempel p� detta �r att
vissa landsting nu avses f� ytterligare regionala uppgifter, samtidigt som det
finns problem med att erbjuda medborgarna en tillr�ckligt bra sjukv�rd.
Sammantaget har bristen p� koncentration p� k�rnuppgifterna i
kombination med en urholkning av resurserna till f�ljd av den svaga
syssels�ttningsutvecklingen lett till att viktiga �taganden inte kunnat
fullf�ljas.
Regeringens utf�stelser om ytterligare statsbidrag till kommunsektorn �r
inte bara en otillr�cklig utan ocks� en felaktig v�g f�r att �stadkomma den
n�dv�ndiga f�rnyelse som kr�vs i kommunsektorn. Erfarenheterna av vad
som skett med anledning av tidigare tillskott bekr�ftar detta. Statens
viktigaste uppgift i detta sammanhang �r i st�llet att genomf�ra omfattande
avregleringar f�r den kommunala verksamheten.
Det �r viktigt att verksamheterna konkurrensuts�tts och s� l�ngt m�jligt
effektiviseras och rationaliseras f�r att medborgarna skall f� valuta f�r sina
skattepengar. I den m�n vissa verksamheter beh�ver tillf�ras resurser kan det
ske genom �verf�ringar fr�n mindre prioriterade. Totalt sett ber�knas
landstingens och prim�rkommunernas verksamhet 1998 omfatta 330
miljarder kronor eller 78 procent av de totala inkomsterna. Resterande del
avser huvudsakligen transfereringar. Genom en b�ttre ekonomisk politik med
h�gre tillv�xt och st�rre syssels�ttning underl�ttas naturligtvis denna process.
Med tanke p� att det kommunala budgetarbetet redan kommit l�ngt
f�resl�r vi inga f�r�ndringar vad avser statsbidragen till kommunerna 1998.
F�r �ren 1999 och 2000 avvisar vi emellertid regeringens f�rslag om
ytterligare tillskott, samtidigt som vi �terf�r vissa �l�gganden p� det sociala
omr�det till staten vilket inneb�r ett tillskott p� 400 miljoner kronor �rligen.
Vi f�resl�r vidare en omfattande avreglering och konkurrensuts�ttning.
Dessutom kommer den kommunala ekonomin att f�rb�ttras i takt med att den
ekonomiska politik vi f�rordar ger en b�ttre syssels�ttningsutveckling under
de kommande �ren.
I 5 redovisas effekten av en h�gre tillv�xt av skatteunderlaget med en
procentenhet �rligen.
Tabell 5.F
Kommuners och landstings int�kter vid h�gre tillv�xt av
skatteunderlaget,
miljarder kronor, l�pande priser
Tabell 10: (1997 1998 1999 2000 )
Genom en kombination av att den kommunala verksamheten renodlas och
effektiviseras, att tidigare tillskott till statsbidraget utnyttjas och ekonomin
utvecklas starkare skapas utrymme f�r att s�nka den kommunala
utdebiteringen. Enligt v�r mening b�r kommunalskatten d�rigenom kunna
s�nkas med �tminstone 50 �re 1999 och en krona 2000. I m�nga kommuner
b�r utrymme f�r en s�nkning finns redan 1998.
D�rut�ver f�resl�r vi i v�r skattemotion att kommunalskatten s�nks genom
att staten �vertar kostnader som �vilar kommunerna. Vi f�rordar att en
nationell skolpeng skall inf�ras f�r att lyfta �ver finansieringsansvaret f�r
skolan (men inte ansvaret f�r undervisningen som s�dan) till staten. F�r 1999
skapas d�rmed ett utrymme som motsvarar en s�nkning av den kommunala
utdebiteringen med en krona och 2000 med tv� kronor.
I nedanst�ende 5 redovisas de sammantagna effekterna f�r
kommunsektorn av v�ra f�rslag. F�rutom det nyss n�mnda utrymmet f�r att
ta �ver kostnaderna f�r att m�jligg�ra s�nkt kommunal utdebitering f�resl�r
vi ocks� h�jt allm�nt grundavdrag och inf�rande av ett s�rskilt grundavdrag
f�r barn vid den kommunala beskattningen. Som framg�r av tabellen
kompenseras kommunerna fullt ut f�r den reduktion av skatteunderlaget som
f�rslag om grundavdrag medf�r.
Tabell 5.G
Effekter f�r kommunsektorn av v�ra f�rslag j�mf�rt med regeringens
(1 000 kronor)
Tabell 11: (1998 1999 2000 )
I 5 nedan framg�r de statsfinansiella effekterna av v�ra f�rslag avseende den
kommunala sektorn.
Tabell 5.H
Sammanst�llning av statsbidragsp�verkande �tg�rder (1 000 kronor)
6.5 Tabell 12: (1998 1999 2000 )
6.6 Skattes�nkningarna och de offentliga finanserna
I 5 redovisas effekterna av v�ra f�rslag till s�nkta skatter f�r de offentliga
finanserna. Ber�kningarna bygger p� uppgifter fr�n riksdagens
utredningstj�nst. Justering har gjorts f�r det kassam�ssiga utfallet f�r
respektive budget�r. I avvaktan p� regeringens f�rslag om permanent
h�gre statlig inkomstskatt, som heller inte p�verkat ber�kningen av
statens inkomster i budgetpropositionen, har vi inte tagit upp effekten
1999 och 2000 av v�rt st�llningstagande.
Tabell 5.I
Skattes�nkningar j�mf�rt med regeringen 1998-2000, miljarder kronor,
1998 �rs priser
6.7 Tabell 13: (1998 1999 2000 )
6.8 Utgiftstak och utgiftsramar
De utgiftsminskningar vi f�resl�r f�r de kommande tre budget�ren leder
till att det statliga utgiftstaket kan best�mmas till belopp som �r i
motsvarande m�n l�gre. Vi avvisar dessutom budgeteringsmarginalen
eftersom den p�verkar budgetdisciplinen negativt. Om de f�reslagna
taken f�r statens utgifter beh�ver �verskridas, f�r regeringen �terkomma
till riksdagen med redovisning av varf�r det �kade resursbehovet uppst�tt
samt f�rslag till �tg�rder f�r att uppfylla det ursprungligen fastst�llda
taket f�r de statliga utgifterna.
Mot denna bakgrund f�resl�r vi att det statliga utgiftstaket best�ms till
681 miljarder kronor 1998, 677 miljarder kronor 1999 och 671 miljarder
kronor �r 2000. Det �r en minskning med 39 miljarder kronor respektive 59
och 73 miljarder kronor j�mf�rt med regeringens f�rslag f�r de tre �ren.
Tabell 5.J
V�ra f�rslag till utgiftsramar och j�mf�relse med regeringens f�rslag
6.9 Tabell 14: (1998
TKR differens mot
regeringen 1999
MKR differens reg. 2000
MKR differens
reg. )
6.10 De moderata f�rslagen i detalj
Nedan presenteras Moderata samlingspartiets f�rslag till statsbudget i
detalj f�r varje utgiftsomr�de. Ett antal utgiftsomr�den ber�rs ej av
f�r�ndringar j�mf�rt med regeringens f�rslag, varf�r de ej redovisas h�r.
Det g�ller utgiftsomr�de 2 Samh�llsekonomi och finansf�rvaltning,
utgiftsomr�de 3 Skattef�rvaltning och uppb�rd, utgiftsomr�de 26
Statsskuldsr�ntor m.m. samt utgiftsomr�de 27 Avgiften till Europeiska
gemenskapen.
F�r varje utgiftsomr�de anges de moderata f�rslagen i sammandrag. F�rst
redovisas regeringens f�rslag och d�refter de av Moderata samlingspartiet
f�reslagna f�r�ndringarna. Endast de anslag som ber�rs av f�r�ndringar
redovisas.
Utgiftsomr�de 1 Rikets styrelse
Tabell 15: (F�rslag i sammandrag (tusental kronor) )
I en demokrati b�r politiska partier st� oberoende fr�n staten. Partist�det b�r
d�rf�r minska redan 1998 och successivt avvecklas. Partist�det minskar till
en tredjedel av det nuvarande fr.o.m. budget�ret 1998 enligt v�rt f�rslag.
Vi f�resl�r att presst�det avvecklas i tv� etapper, varav den f�rsta infaller
1998. I och med att presst�det successivt avskaffas f�rsvinner en av
huvuduppgifterna f�r presst�dsn�mnden, som d�rmed kan avvecklas fr.o.m.
�r 1999. En f�r�ndring av reklamskatten och tidningsmomsen som �r
statsfinansiellt neutral b�r genomf�ras.
Utgiftsomr�de 4 R�ttsv�sende
Tabell 16: (F�rslag i sammandrag (tusental kronor) )
Den alltmer utbredda r�ttsotryggheten i v�rt land m�ste ses mot bakgrund av
senare �rs stora besparingar p� r�ttsv�sendet. Medborgarna upplever att deras
ber�ttigade krav p� r�ttss�kerhet och r�ttstrygghet inte l�ngre kan tillgodoses.
Moderata samlingspartiet anvisar 1 800 miljoner kronor mer �n regeringen
under de kommande tre �ren, varav 1 miljard kronor avser Polisen. N�r
Polisen �ter kan bedriva en effektiv brottsbek�mpning, kommer en �kning av
resursbehovet inom det �vriga r�ttsv�sendet att aktualiseras. Av det sk�let
ansl�s medel f�r �kade resurser till �klagarv�sendet, domstolsv�sendet och
kriminalv�rden.
Utgiftsomr�de 5 Utrikesf�rvaltning och internationell samverkan
Tabell 17: (F�rslag i sammandrag (tusental kronor) )
Den snabba globaliseringen fordrar svensk diplomatisk n�rvaro i de
utomeuropeiska industril�nderna. Framv�xten av dynamiska ekonomier i
fr�mst Asien och Latinamerika och f�rhoppningsvis snart s�dra Afrika
kr�ver dessutom kontaktytor. Detsamma g�ller de nya demokratierna i
Central- och �steuropa. Ytterligare ambassader b�r mot denna bakgrund
inr�ttas. Anslaget B 4 Fredsfr�mjande verksamhet �verf�rs till
utgiftsomr�de 7 Internationellt bist�nd.
Utgiftsomr�de 6 Totalf�rsvar
Tabell 18: (F�rslag i sammandrag (tusental kronor) )
Den planerade verksamheten inom f�rsvarsmakten �r enligt regeringen
�rligen 300-500 miljoner dyrare �n det anslag som riksdagen medgivit.
I st�llet f�r att fullf�lja nedrustningsbeslutet fr�n 1995 b�r ambitionerna i
1992 �rs f�rsvarsbeslut i stort sett fullf�ljas. Det skulle m�jligg�ra en rimlig
f�rsvarseffekt och uppr�tth�lla kompetensen.
Moderata samlingspartiets ambitionsniv� kr�ver st�rre ekonomiska ramar
�n vad regeringen f�resl�r. F�r att m�jligg�ra en rimlig krigsorganisation
menar vi att en successiv �kning av f�rsvarsanslagen b�r ske. Medlen f�r
internationell fredsbevarande verksamhet �verf�rs till utgiftsomr�de 7.
Utgiftsomr�de 7 Internationellt bist�nd
Tabell 19: (F�rslag i sammandrag (tusental kronor) )
Insatser i tredje v�rlden b�r inriktas mot att utrota fattigdomen. Sverige
m�ste ocks� ha beredskap f�r snabba och effektiva insatser i samband med
katastrofer. Bist�nd till ett u-lands statsmakt b�r fr�mst inriktas p�
kunskaps�verf�ring samt st�d till r�ttsstaten, grundl�ggande utbildning och
h�lsov�rd. Huvudsakligen m�jligg�rs v�ra besparingar genom ett skifte fr�n
det bilaterala bist�ndet till en s�rskild satsning p� att utrota fattigdomen.
Uppdragen i Bosnien m�ste slutf�ras p� ett tillfredsst�llande s�tt, �ven om
det tar l�ng tid. Beredskap b�r finnas f�r ytterligare insatser om l�get s�
p�fordrar. Genom �verf�ring av medel fr�n utgiftsomr�dena 5 och 6 skapas
ett nytt anslag f�r Sveriges fredsbevarande verksamhet.
Utgiftsomr�de 8 Invandrare och flyktingar
Tabell 20: (V�ra f�rslag i sammandrag (tusental kronor) )
Genom att f�rre invandrar till Sverige m�jligg�rs en besparing. En
effektivisering av �rendenas handl�ggning genomf�rs. Detta leder till att
vistelsetiden p� f�rl�ggning kraftigt minskar.
Lagstiftningen har sedan den 1 januari 1997 blivit tydligare, vilket inneb�r
att det blir l�ttare f�r SIV att avg�ra asyl�renden. Effekterna av ett minskat
antal flyktingar motiverar v�ra besparingar avseende utl�nningsn�mnden och
r�ttshj�lpen. Rutinerna f�r utresor f�r avvisade och utvisade b�r f�r�ndras.
Vi har aktualiserat frizoner i bl.a. Botkyrka. S�dana frizoner skulle kunna
inneb�ra stimulanser till kommuner som �r s�rskilt utsatta vad avser
arbetsl�shet, bidragskostnader, segregation och d�rmed f�ljande problem.
Inr�ttande av frizoner �r inte problemfritt men f�rslaget b�r utredas och
pr�vas. Vi avvisar regeringens f�rslag om s�rskilda medel f�r utsatta
bostadsomr�den.
Utgiftsomr�de 9 H�lsov�rd, sjukv�rd och social omsorg
Tabell 21: (F�rslag i sammandrag (tusental kronor) )
Genom administrativa f�r�ndringar minskar utgifterna f�r
tandv�rdsf�rs�kringen inom ramen f�r posten Sjukv�rdsf�rm�ner.
L�kemedelsf�rm�nen tas �ver av staten och en frivillig l�kemedels-
f�rs�kring inf�rs. Den ber�knas kosta 100 kronor per m�nad och t�cker alla
l�kemedel. F�r den som v�ljer att inte teckna f�rs�kringen tr�der ett
h�gkostnadsskydd in vid 1 500 kronor. Det nuvarande h�gkostnadsskyddet
p� 1 300 kronor f�r l�kemedel och 900 kronor i �ppenv�rden f�r�ndras, bl.a.
s� att det kan s�nkas med 100 kronor. Ett avskaffande av receptregistret m.m.
ger en besparing p� 1 miljard kronor.
Vi avvisar regeringens f�rslag att minska anslaget till arbetet mot aids.
Ej heller kan vi bitr�da f�rslaget att dra in 6 miljoner kronor i st�d till
rekreationsanl�ggningar f�r funktionshindrade.
Vi ansl�r 1,7 miljarder kronor mer �n regeringen f�r kostnader f�r statlig
assistansers�ttning. R�tten till personlig assistent under skoltid och vid
vistelse p� dagcenter �terinf�rs. Schabloniseringen av assistansers�ttningen
slopas. Beslutet att flytta finansieringsansvaret f�r de 20 f�rsta assistans-
timmarna per vecka till kommunerna b�r rivas upp. Vi �terst�ller handikapp-
reformen till vad som g�llde fr�n b�rjan.
Vi �terinf�r det s�rskilda bostadsst�det f�r funktionshindrade och ansl�r
100 miljoner kronor under ett nytt anslag. Det �r orimligt att funktions-
hindrade skall tvingas s�ka socialbidrag f�r att kunna bo kvar i sina handi-
kappanpassade l�genheter.
Situationen f�r de psykiskt funktionshindrade uppm�rksammas alltmer. I
avvaktan p� att regeringen f�resl�r f�rb�ttringar av skyddet ansl�r vi
300 miljoner kronor f�r 1998 och 1999 i s�rskilda stimulansbidrag till
kommunerna f�r att m�jligg�ra att �ven de psykiskt sjuka f�r assistans.
Utgiftsomr�de 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp
Tabell 22: (F�rslag i sammandrag (tusental kronor) )
Kompensationen i sjukpenningf�rs�kringen skall vara 75 procent. Ytterligare
en karensdag inf�rs i sjukf�rs�kringen fr�n den 1 januari 1998. V�ra f�rslag
om l�gre skatter p� arbetsinkomster g�r det m�jligt f�r den enskilde att
endera t�cka inkomstbortfallet l�pande eller spara till en buffert. Nuvarande
tak p� tio karensdagar under en ett�rsperiod best�r liksom den begr�nsning
som g�ller n�r nytt sjukfall intr�ffar inom en 14-dagarsperiod. Dessa
f�r�ndringar leder till besparingar p� knappt 2 miljarder kronor.
Den f�rl�ngda sjukl�neperioden tas bort redan den 1 januari 1998, vilket
kostar 450 miljoner kronor.
Finansiell samverkan skall vara huvudregel vid rehabilitering och utg�ra
en naturlig del av arbetet. Vi har ocks� i v�r budgetram f�r utgiftsomr�de 10
r�knat med ekonomiska vinster av en konkret samordning. Kontrollen av
utnyttjandet av sjukpenningf�rs�kringen och f�r f�rtidspensionen b�r
intensifieras f�r att ytterligare minska kostnaderna och �ka legitimiteten f�r
socialf�rs�kringssystemen. F�rslaget leder till besparingar motsvarande 800
miljoner kronor.
De sjukskrivningar som beror p� trafikolyckor bekostas via den
obligatoriska trafikskadef�rs�kringen. I bl.a. Finland finns sedan m�nga �r
ett s�dant system. Vi r�knar med att 4 miljarder kronor d�rmed kan flyttas ur
sjukf�rs�kringen.
Sjukpenninggrundande inkomst (SGI) b�r f�r�ndras s� att den ber�knas p�
ett medelv�rde av de senaste 24 m�nadernas inkomst i st�llet f�r att som idag
ber�knas p� en antagen inkomst i framtiden samt att den r�knas upp med
basbeloppet. Detta f�renklar SGI ytterligare samtidigt som det minskar
kostnaderna i f�rs�kringen. Besparingen blir 2,2 miljarder kronor.
F�r att m�jligg�ra samverkan mellan socialf�rs�kringen, h�lso- och
sjukv�rden, socialtj�nsten och arbetsf�rmedlingen ansl�r vi 200 miljoner
kronor till Riksf�rs�kringsverket 1998 och 1999.
Utgiftsomr�de 11 Ekonomisk trygghet vid �lderdom
Tabell 23: (F�rslag i sammandrag (tusental kronor) )
Under m�nga �r har pensionerna successivt urholkats genom att reglerna f�r
ber�kningen av basbeloppet f�r�ndrats. Vi f�resl�r en v�rdes�kring av
pensionerna, s� att basbeloppet fr.o.m. 1998 r�knas upp med 100 procent.
�nkepensionerna skall fr.o.m. den 1 januari 1998 �terst�llas till den niv�
som g�llde f�re den 1 april 1997.
Regeringen f�resl�r att kompensationsniv�n f�r bostadstill�gget (BTP)
skall �terst�llas till 85 procent av bostadskostnaden. Vi f�resl�r dessutom att
fritidsfastighet eller privat pensionssparande inte skall r�knas in vid
ber�kningen av bostadstill�gget.
Utgiftsomr�de 12 Ekonomisk trygghet f�r familjer och barn
Tabell 24: (V�ra f�rslag i sammandrag (tusental kronor) )
Kompensationen i f�r�ldraf�rs�kringen skall vara 75 procent.
Havandeskapspenningen samordnas med sjukpenningf�rs�kringen fr�n den
1 januari 1998. Detta p�verkar anslaget f�r sjukpenning. De f�r�ndringar av
ber�kningen av SGI vi f�resl�r ber�r �ven f�r�ldraf�rs�kringen. Totalt leder
detta till en besparing p� 1,7 miljarder kronor. V�ra f�rslag till l�gre skatter
p� arbetsinkomster m�jligg�r ett h�gre sparande f�r tillf�lliga
inkomstbortfall. Detta �kar tryggheten hos den enskilde.
I st�llet f�r regeringens barnbidragsh�jning f�resl�r vi ett avdrag p� 10 000
kronor per barn och �r. Det ger barnfamiljerna 260 kronor i f�rb�ttrat st�d
per m�nad j�mf�rt med regeringens f�rslag om 110 kronor. Vi bitr�der
f�rslaget att �terinf�ra flerbarnstill�gget.
V�r grundprincip �r att f�r�ldrarna aldrig kan komma ifr�n sitt
f�rs�rjningsansvar. Om den underh�llsskyldige inte har tillr�ckligt med
resurser f�r att klara detta ansvar, f�r hans eller hennes fall pr�vas av de
sociala myndigheterna som vid andra tillf�llen n�r resurser saknas f�r att
t�cka de n�dv�ndiga utgifterna. Med v�rt f�rslag till ett reformerat
underh�llsst�d uppn�r man samma materiella trygghet f�r barnet som idag.
V�rt f�rslag inneb�r f�rslag en minskad kostnad med 400 miljoner kronor
1999 och lika mycket 2000.
Barnfamiljernas valfrihet �kar genom att avdragsr�tten f�r styrkta
barnomsorgskostnader och ett v�rdnadsbidrag �terinf�rs. Omfattningen b�r
�ven forts�ttningsvis vara 24 000 kronor med viss uppr�kning avseende �ren
1995-1997.
Utgiftsomr�de 13 Ekonomisk trygghet vid arbetsl�shet
Tabell 25: (V�ra f�rslag i sammandrag (tusental kronor) )
Kompensationen i arbetsl�shetsf�rs�kringen skall vara 75 procent.
Arbetsvillkoret f�r�ndras, dagpenningen s�nks till 210 kronor och
arbetsl�shetsf�rs�kringen avindexeras. Fullt genomf�rt inneb�r detta en
besparing p� 3,6 miljarder kronor. Dessa besparingar kompenseras
genom l�gre skatter p� inkomster och h�gre grundavdrag.
En allm�n arbetsl�shetsf�rs�kring inf�rs fr�n och med den 1 januari 1998,
vilket ber�knas kosta drygt 400 miljoner kronor. Denna skall stimulera den
enskilde att aktivt s�ka arbete och underl�tta en sundare l�nebildning. Vi
f�resl�r d�rf�r en h�gre grad av egenfinansiering, som balanseras av
samtidiga skattes�nkningar.
F�r att garantera arbetsl�shetsf�rs�kringens roll som omst�llnings-
f�rs�kring f�rordar vi en bortre parentes f�r ers�ttningsperioden p�
300 dagar. Denna b�r inf�ras successivt i takt med att jobben blir fler. Den
kan kompletteras med ett f�rs�kringsskydd som parterna p� arbetsmarknaden
�verenskommer om. Besparingen motsvarar 1,8 miljarder 1999. Genom de
�verg�ngsregler vi inf�r begr�nsas effekten.
Vi avvisar den tillf�lliga avg�ngers�ttningen, stimulansers�ttningen till
OTA samt Kalmarmodellen. Besparingen motsvarar knappt 2,1 miljarder
kronor.
F�r �kad tydlighet �verf�r vi de medel under utgiftsomr�de 14, anslag A 2,
som �r att h�nf�ra till direkta transfereringar till enskilda till utgifts-
omr�de 13, totalt 15,7 miljarder 1998. Alla, ocks� de som deltar i arbets-
marknads�tg�rder, f�r d�rmed ers�ttning genom arbetsl�shetsf�rs�kringen.
Utgiftsomr�de 14 Arbetsmarknad och arbetsliv
Tabell 26: (F�rslag i sammandrag (tusental kronor) )
Arbetsmarknadspolitikens fr�msta uppgift �r att f�rmedla arbeten. Ut�ver
detta b�r aktiva �tg�rder riktas till s�rskilda grupper: ett modernt
l�rlingsprogram f�r unga arbetsl�sa, ett program f�r att �ka m�jligheten f�r
�ldre att beh�lla arbetet samt en arbetsmarknadsutbildning som fokuseras p�
tydliga arbetsmarknadsbehov. Vi anvisar 750 miljoner kronor f�r
l�rlingsprogrammet och �ldresatsningen.
De arbetsmarknadspolitiska �tg�rderna kan emellertid aldrig ers�tta s�dana
arbetstillf�llen som skapas i en sund ekonomi. Ett avskaffande av bl.a. ALU,
rekryteringsst�det, bidrag till utbildning i f�retag och en mer fokuserad
arbetsmarknadsutbildning ger besparingar p� 2,2 miljarder kronor. Genom de
skattes�nkningar och avregleringar vi f�resl�r underl�ttas tillkomsten av
riktiga arbeten i f�retagen.
Vi f�resl�r som tidigare p�pekats att direkta transfereringar till enskilda
f�rs �ver till utgiftsomr�de 13.
Utgiftsomr�de 15 Studiest�d
Tabell 27: (F�rslag till sammandrag (tusental kronor) )
Studiebidraget h�js inte. Regeringens f�rslag att spara 26 miljoner kronor p�
st�det till studenter som vill l�sa utomlands avvisas. Besparingen p�
vuxenstudiest�det �r en konsekvens av att vi r�knar med f�rre platser i
Komvux. De som studerar i regeringens kunskapslyft m�ste f� fullf�lja sina
studier. Vi kan mot denna bakgrund inte avvisa de nuvarande satsningarna,
men inr�ttar f�rre platser 1999 och �r 2000.
Ett rakt studiel�nesystem som uppmuntrar studenterna att l�na s� litet som
m�jligt b�r inf�ras.
Utgiftsomr�de 16 Utbildning och universitetsforskning
Tabell 28: (F�rslag i sammandrag (tusen kronor) )
Utbyggnaden av den h�gre utbildningen skall forts�tta. Vi anvisar 30 000
nya platser att f�rdelas p� universitet och h�gskolor. F�r 1999 och �r 2000
bygger vi ut med ytterligare 15 000 platser �rligen. F�rdelningen av de
samlade resurser som avs�tts dessa �r f�r avg�ras l�ngre fram och m�ste vara
baserad p� att h�gskolan kan v�xa samtidigt som kvaliteten i utbildningen
kan garanteras.
En fortsatt offensiv satsning p� kvalificerad forskning �r n�dv�ndig. Vi
ansl�r drygt 400 miljoner mer �n regeringen, varav teknisk och
naturvetenskaplig forskning tillf�rs mer �n h�lften.
V�r politik f�r kvalitet och m�ngfald inneb�r andra prioriteringar.
Riksdagen b�r inr�tta ett institut f�r utv�rdering av skolornas kvalitet.
315 miljoner kronor avs�tts f�r inr�ttandet av ett kvalitetsinstitut,
skolforskning, skolutveckling och en s�rskild satsning p� kvalitets-
utvecklingen av grund- och gymnasieskolan.
Modern informationsteknik �r en h�vst�ng f�r att modernisera skolan. En
satsning p� 1 miljard g�rs redan 1998 och ytterligare 1 miljard 1999 skall ge
alla Sveriges skolor tillg�ng till den moderna tekniken.
Rej�la insatser f�r att h�ja de vuxnas kompetens beh�vs. I v�rt alternativ
satsar vi 14 000 platser p� kvalificerad eftergymnasial utbildning och
ytterligare 2 000 platser p� tekniskt bas�r p� h�gskolan. D�rut�ver ansl�s
medel f�r 90 000 platser i Komvux 1998 f�r att ingen skall tvingas avbryta
en p�b�rjad utbildning. F�r kommande tv� �r minskas platserna till 70 000
respektive 50 000.
Utgiftsomr�de 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid
Tabell 29: (F�rslag i sammandrag (tusental kronor) )
Statens uppgifter p� kulturomr�det renodlas. Kulturr�det minskas. En ny
fond f�r att mobilisera resurser till den nydanande kulturen inr�ttas. Efter
utbyggnaden av de regionala kulturinstitutionerna kan anslagen f�r
Riksteatern och Rikskonserter minskas.
De s�rskilda medel f�r bokink�p och l�sfr�mjande �tg�rder som inr�ttades
f�rra �ret avvisas �ven i �r. Bokink�p �r en lokal fr�ga. Ink�p av konst f�r
kommunernas r�kning �r ingen statlig angel�genhet.
Kulturmilj�v�rden �r en prioriterad statlig uppgift. Anslagen till kultur-
lokaler och Arbetets museum avvisas. Riksutst�llningars anslag minskas.
Forskningsmedel �verf�rs till Humanistiska och Samh�llsvetenskapliga
Forskningsr�det, utgiftsomr�de 16. Anslagen till folkbildningen minskas. I
st�llet m�ste verksamheten f�rnyas inom ramen f�r befintliga resurser.
Anslagen till Ungdomsstyrelsen och till Internationell ungdomsverksamhet
m.m. minskas. Bidrag till allm�nna samlingslokaler avvecklas.
Utgiftsomr�de 18 Samh�llsplanering, bostadsf�rs�rjning och byggande
Tabell 30: (F�rslag i sammandrag (tusental kronor) )
Genom avregleringar kan kostnaderna f�r Boverket sk�ras ned. En
sammanslagning av Boverket och Bostadskreditn�mnden b�r �verv�gas. De
�ldre garantier som Bostadskreditn�mnden l�mnat skall i h�gre grad
finansieras med avgifter. R�ntebidragen minskas och bidrag till nyproduktion
skall ej utg�. I geng�ld befrias dessa fastigheter fr�n skatt.
Kostnaderna f�r bostadsbidrag sjunker n�r bidraget renodlas f�r att enbart
g� till barnfamiljer. �kad kontroll v�ntas ge besparingar p� 100 miljoner
kronor fr.o.m. 1999. P� sikt skall bostadsbidraget samordnas med
socialpolitiken i �vrigt. L�nsstyrelsernas kostnader kommer att sjunka i takt
med att v�r regional- och arbetsmarknadspolitik f�r�ndrar arbetsbelastningen
ute i landet.
Moderata samlingspartiet avvisar den f�rtida avvecklingen av k�rnkraften.
N�got st�d till lokala investeringsprogram f�r ekologisk h�llbarhet �r s�ledes
inte n�dv�ndigt.
Utgiftsomr�de 19 Regional utj�mning och utveckling
Tabell 31: (F�rslag i sammandrag (tusental kronor) )
F�r att uppfylla m�len med regionalpolitiken �r det n�dv�ndigt att fr�mja
f�retagens utveckling. V�r politik f�r f�retagande och arbete skapar
f�ruts�ttningar f�r att de aktuella regionerna skall kunna v�xa av egen kraft.
Goda m�jligheter till utbildning �r en viktig del i detta. Vi f�resl�r en
betydande kunskapssatsning som st�d f�r regional utveckling.
Vissa begr�nsningar f�resl�s ifr�ga om transportbidrag och neds�ttning av
sociala avgifter. Anv�ndningen av medel till regionalpolitiska �tg�rder b�r
effektiviseras.
Utgiftsomr�de 20 Allm�n milj�- och naturv�rd
Tabell 32: (F�rslag i sammandrag (tusental kronor) )
Regeringen f�rsl�r omfattande neddragningar p� milj�forskningen och
milj��vervakningen. Moderata samlingspartiet f�resl�r att Naturv�rdsverket
tillf�rs 80 miljoner kronor f�r att bibeh�lla omfattningen och kvaliteten p�
dessa verksamheter. Kalkningsverksamheten b�r tillf�ras 20 miljoner kronor
f�r att undvika en ytterligare f�rsurningsskador.
Utgiftsomr�de 21 Energi
Tabell 33: (F�rslag i sammandrag (tusental kronor) )
Regeringens f�rslag till fem�rigt omst�llningsprogram med st�d till
investeringar p� energiomr�det �r betingat av den f�rtida avvecklingen av
k�rnkraften och b�r inte genomf�ras. Detta g�ller ocks� anslaget f�r
energipolitiska �tg�rder i Sydsverige och skapandet av en ny
energimyndighet.
Fr�n utgiftsomr�det f�rs 15 miljoner kronor f�r energiforskning till Natur-
vetenskapliga forskningsr�det. Ytterligare ca 40 miljoner kronor f�rs fr�n
utgiftsomr�det till utgiftsomr�de 24 N�ringsliv f�r att NUTEK:s energienhet
skall kunna kvarst�.
Utgiftsomr�de 22 Kommunikationer
Tabell 34: (F�rslag i sammandrag (tusental kronor) )
De huvudsakliga besparingarna inom utgiftsomr�det �stadkoms genom en
�kad konkurrensupphandling av entreprenadarbeten. Anslaget till v�gar
m�ste h�llas intakt och �ka n�got 1999 och �r 2000 f�r att garantera
nyinvesteringar, drift och underh�ll. Till viss del sjunker
investeringsvolymen inom j�rnv�gsbyggandet. Detta medger besparingar
inom V�gverkets och Banverkets administrativa uppgifter. Sambandet
mellan trafikens int�kter och kostnader m�ste bli tydligare och
konkurrensneutralitet efterstr�vas inom och mellan de olika trafikslagen.
Rederist�det avvecklas. Sverige b�r internationellt verka f�r konkurrens-
neutralitet inom branschen. Posten AB erh�ller inget st�d f�r rikst�ckande
betalnings- och kassaservice. St�det f�r k�p av interregional persontrafik p�
j�rnv�g avskaffas. Genom en konkurrensuts�ttning av persontrafiken p�
j�rnv�g och en avreglering av den l�ngv�ga busstrafiken f�rsvinner behovet
av att t�cka ol�nsam j�rnv�gstrafik.
Utgiftsomr�de 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande n�ringar
Tabell 35: (F�rslag i sammandrag (tusental kronor) )
Moderata samlingspartiet f�resl�r enklare regler f�r EU:s milj�st�d inom
jordbruket, vilket f�renklar administrationen p� jordbruksverket. Skogs-
v�rdsorganisationen b�r tillf�ras 5 miljoner kronor f�r informationsinsatser
inom skogsbruket. Den f�reslagna besparingen p� Sveriges
Lantbruksuniversitet avsl�s.
Utgiftsomr�de 24 N�ringsliv
Tabell 36: (F�rslag i sammandrag (tusental kronor) )
Energienheten vid NUTEK b�r beh�llas i en bantad och mera effektiv form
genom att NUTEK �terf�r 75 av de 108 miljoner kronor som f�rs �ver till
energimyndigheten enligt regeringens f�rslag. Verksamheten med
s�ddfinansiering vid NUTEK b�r f� ett tillskott p� 3 miljoner kronor.
Besparingen p� anslaget f�r teknisk forskning och utveckling b�r avvisas,
liksom besparingen p� stiftelsen Sveriges teknisk-vetenskapliga
attach�verksamhet. Konkurrensforskningen b�r tillf�ras ytterligare medel.
Besparingar b�r genomf�ras p� anslagen f�r kooperativ utveckling,
omstrukturering av statliga f�retag och konsumentverket.
Utgiftsomr�de 25 Allm�nna bidrag till kommuner
Tabell 37: (F�rslag i sammandrag (tusental kronor) )
En avreglering av kommunsektorn inleddes under f�reg�ende mandatperiod.
Det finns fortfarande ett stort behov av fortsatta avregleringar och f�r�ndrade
ansvarsf�rh�llanden mellan stat och kommun, inte minst f�r att st�rka den
kommunala demokratin.
Avregleringar skapar vidare f�ruts�ttningar f�r kommunerna att
effektivisera sin verksamhet. Vi kommer �terigen med f�rslag som vid ett
genomf�rande skulle leda till att kommunerna kan anv�nda sina resurser
effektivare. Genom ett avskaffande av barnomsorgslagen och en f�r�ndring
av socialtj�nstlagen ges kommunerna betydligt b�ttre m�jligheter att
effektivisera sin verksamhet.
V�ra f�rslag till f�r�ndringar i sjukf�rs�kringen och familjepolitiken
inneb�r att kommunernas kostnader faller samtidigt som skatteunderlaget
�kar. Statsbidraget b�r s�nkas motsvarande den finansiella f�rb�ttring f�r
kommunerna som f�rslagen medf�r. I avsnitt 5.4 �terfinns en mera
omfattande redovisning av v�ra f�rslag med inriktning p� kommunsektorn.
Socialf�rs�kringssektorn
Tabell 38: (F�rslag i sammandrag )
Som en konsekvens av v�ra f�rslag r�rande finansiell samverkan, bl.a.
inneb�rande b�ttre rehabilitering, under utgiftsomr�de 10 p�verkas utgifterna
inom denna del. Framf�r allt g�ller detta f�rtidspensionerna. Besparingen blir
f�rh�llandevis stor, vilket beror p� att de som nu f�r f�rtidspension i st�rre
utstr�ckning har full ATP. Detta f�rh�llande avspeglas ocks� i den relativt
snabba �kningen av kostnaderna f�r ATP. V�rt f�rslag att genom
rehabilitering och �kad kontroll h�ja den faktiska pensions�ldern f�r stor
effekt. Delpensionen avvecklas.
Arbetsskadef�rs�kringen avskaffas och ers�tts med en obligatorisk
arbetsskadef�rs�kring helt utanf�r statsbudgeten. D�remot tas st�rre h�nsyn
till f�retagens skadeutfall. En justering av tillkommande livr�ntor f�resl�s
ocks�, vilket ger effekter p� socialf�rs�kringssektorn vid sidan av
statsbudgeten.
7 Effekter av den moderata politiken p� sikt
7.1 F�rlorade �r med en socialdemokratisk regering
Den f�rra borgerliga regeringen genomf�rde ett antal skattes�nkningar p�
arbete och f�retagande samt p�b�rjade en avreglering av arbetsr�tten,
vilket medf�rde att syssels�ttningen b�rjade stiga sommaren 1994. Den
fortsatte att �ka t.o.m. mars 1996, d� de socialdemokratiska
skatteh�jningarna och �terregleringarna tog ut sin r�tt med f�ljden att den
positiva trenden br�ts. Mellan mars 1996 och augusti 1997 har antalet
personer med arbete minskat med 66 000. J�mf�rt med hur m�nga som
kunde haft arbete om den positiva trend som p�b�rjades under den
borgerliga regeringen hade fortsatt �r skillnaden �nnu st�rre. D� hade
145 000 fler m�nniskor haft arbeten idag. Det hade i sin tur inneburit en
v�sentligt st�rre produktion. Sammantaget hade Sveriges ekonomi v�xt
med ytterligare ungef�r 50-60 miljarder kronor eller mellan 12 000 och
15 000 kronor per hush�ll i genomsnitt.
Diagram 6.A
Syssels�ttningen vid olika utvecklingar
7.2 Effekter av h�gre tillv�xt
En oml�ggning av politiken p� det s�tt vi f�resl�r f�r efter hand positiva
effekter f�r tillv�xt, syssels�ttning och offentliga finanser. Vi har dock
inte r�knat oss n�gra s�dana effekter till godo vid utformningen av det
moderata budgetalternativet, eftersom de inte kan intecknas f�rr�n de
uppst�r.
I regeringens medelfristiga kalkyl i budgetpropositionen g�rs klart att en
v�l fungerande arbetsmarknad och l�nebildning �r avg�rande f�r
syssels�ttningen, tillv�xten och de offentliga finanserna. Detta uppn�s
emellertid inte med regeringens politik.
Det �r genom en kombination av besparingar i regelsystemen och
effekterna p� de offentliga finanserna av en h�gre tillv�xt och en minskning
av antalet personer som �r beroende av offentliga bidrag f�r sin f�rs�rjning,
till f�ljd av exempelvis arbetsl�shet, som skatteuttaget kan f�ras ned till
europeisk niv�. Det �r mot den bakgrunden den moderata politiken inriktas
p� att skapa goda f�ruts�ttningar f�r klart h�gre tillv�xt �n under det senaste
kvartsseklet.
En h�gre tillv�xt kommer efter hand de enskilda hush�llen till godo, bl.a. i
form av fler arbetstillf�llen och �kade reall�ner. F�rb�ttringen av de
offentliga finanserna till f�ljd av en s�dan utveckling ger ocks� utrymme f�r
i motsvarande m�n l�gre skatter. Det �r d�rf�r intressant att se hur mycket
BNP �kar per hush�ll efter n�gra �r med en h�gre tillv�xttakt.
I f�ljande r�kneexempel har vi utg�tt fr�n att en oml�ggning av politiken
ger f�ruts�ttningar f�r en tillv�xt p� 3 procent per �r fr.o.m. 1999. Vi har
inte
f�rs�kt bed�ma hur en genomsnittlig tillv�xt p� 3 procent under denna period
varierar mellan �ren.
Tabell 6.A
L�ngsiktig effekt av en h�gre tillv�xt
Tabell 39: (1999 2000 2001 2002 )
* potentiell tillv�xt enligt regeringens bed�mning i budgetpropositionen
Som framg�r av tabellen ger en h�gre tillv�xttakt till f�ljd av de kumulativa
effekterna efter hand stora �kningar av produktionen. �r 2002 motsvarar
denna �kning i genomsnitt 12 000 kronor per hush�ll.
7.3 Effekter av l�gre skatter och l�gre arbetsl�shet
Varje arbetsl�s som anst�lls i den privata sektorn medf�r �kade
skatteint�kter och minskade offentliga utgifter. I ett anf�rande har
statsminister G�ran Persson redovisat ber�kningar som inneb�r att en
procentenhets minskning av arbetsl�sheten till f�ljd av �kad
syssels�ttning i den privata sektorn skulle medf�ra en f�rb�ttring av de
offentliga finanserna med ca 10 miljarder kronor.
Ber�kningar inom Riksbanken visar att en procentenhets minskning av
arbetsl�sheten - med samma f�ruts�ttningar - skulle h�ja BNP-niv�n med en
procentenhet. Det inneb�r 1998 ca 17-18 miljarder kronor, vilket i sin tur
skulle f�rb�ttra de offentliga finanserna med 10-11 miljarder kronor.
En politik som inneb�r att den totala arbetsl�sheten faller med en
procentenhet per �r genom �kad syssels�ttning i den privata sektorn skulle
s�ledes f�rb�ttra de offentliga finanserna med ca 10 miljarder kronor per �r.
Tabell 6.B
Effekter p� de offentliga finanserna av �kad syssels�ttning
7.4 Tabell 40: (1998 1999 2000 2001 2002 )
7.5 Effekter av l�gre r�ntor
Ett �kat f�rtroende f�r finanspolitiken genom st�rre utgiftsminskningar,
st�rre skattes�nkningar och ett b�ttre budgetsaldo, samt f�r
penningpolitiken genom beslut i h�st att Sverige skall delta i
valutaunionen s� snart som m�jligt, h�r definierat som �r 2000, skulle
medf�ra att r�ntemarginalen gentemot Tyskland kunde minska. Vid
intr�det i valutaunionen skulle r�ntemarginalen i princip helt f�rsvinna.
Givet att ungef�r tv� tredjedelar av den offentliga skulden �r placerad i
svenska kronor och att en tredjedel av kronskulden oms�tts varje �r skulle de
offentliga r�nteutgifterna minska med drygt en halv miljard kronor n�sta �r
och med 9 miljarder kronor per �r fr�n �r 2000, om r�ntemarginalen krympte
och fr.o.m. 2000 eliminerades helt och h�llet.
Tabell 6.C
Effekter p� de offentliga r�nteutgifterna vid �kat f�rtroende
(miljarder kronor l�pande priser)
Tabell 41: (1998 1999 2000 2001 2002 )
# Framskrivning av regeringens prognos f�r �r 2000
* 2/3 av de offentliga l�nen antas vara placerade i svenska kronor och dessa
antas oms�ttas
helt p� tre �r
F�rutom att de offentliga r�nteutgifterna skulle minska vid en l�gre r�nteniv�
skulle naturligtvis f�retagens och hush�llens kostnader f�r nya investeringar
minska.
En politik som leder till h�gre tillv�xt, fler nya arbetstillf�llen och l�gre
r�ntor leder i sig till h�gre reall�ner och mindre bidragsberoende.
Ekonomin kommer in i en positiv spiral. De offentliga finanserna
f�rb�ttras ocks� efter hand, eftersom baserna f�r uttag av olika skatter
blir st�rre, antalet m�nniskor som beh�ver st�d minskar och kostnaden
f�r att f�rr�nta statsskulden reduceras.
I bilagan om svensk ekonomi, som f�rfattats inom finansdepartementet,
f�ruts�tts att en del av det kalkylerade offentliga �verskottet anv�nds till att
s�nka skatterna med 2,6 miljarder kronor 1999 och med sammanlagt
20 miljarder kronor �r 2000. I finansplanen vill regeringen s�tta upp ett m�l
om ett offentligt �verskott p� 2 procent av BNP �ver konjunkturcykeln. Det
�verskott som prognosticeras d�rut�ver skall "�verf�ras" till den privata
sektorn. Mot bakgrund av regeringens agerande hittills inneb�r det sannolikt
framtida f�rslag om nya offentliga �taganden.
Vi avvisar en s�dan politik. I st�llet b�r det ekonomiska utrymme som kan
v�xa fram tillfalla hush�llen i form av successiva skattes�nkningar s� att -
som ett f�rsta steg - j�mvikt kan uppn�s mellan den privata och den
offentliga sektorn.
De r�kneexempel vi redovisat i avsnitten 6.1-6.3 visar vilka effekter en
oml�ggning av den ekonomiska politiken i den riktning vi f�rordar kan ge.
�r 2002 skulle med en genomsnittlig tillv�xt p� 3 procent Sveriges
samlade produktion vara ca 50 miljarder st�rre �n vad som f�ljer av
regeringens bed�mning av utvecklingen med dess politik. Om inga skatter
h�js skulle ungef�r h�lften av detta utrymme tillfalla medborgarna i form av
att arbetsl�sa erh�ller l�n i st�llet f�r bidrag och av att reall�nerna kan �ka
samt genom st�rre avkastning p� investeringar. H�lften, ca 25 miljarder
kronor, skulle g� till den offentliga sektorn. �ven med h�nsyn till
reall�ne�kningar i denna sektor �terst�r ett stort utrymme som kan �terg� till
hush�llen i form av l�gre skatter.
En politik som leder till att arbetsl�sheten minskar med en procentenhet
per �r genom nya arbeten i den privata sektorn skulle medf�ra att de
offentliga finanserna f�rb�ttras med ca 50 miljarder kronor fram till �r 2002.
Till den del f�rb�ttringen �r en effekt av att de som tidigare varit arbetsl�sa
nu f�r l�n �r detta belopp en del av den tillv�xteffekt som ber�knats tidigare.
Till den del, cirka h�lften, det �r fr�ga om minskade offentliga kostnader f�r
st�d och �tg�rder skapas ett st�rre skattes�nkningsutrymme.
Om r�ntorna kan sjunka ytterligare, bl.a. genom att r�ntemarginalen mot
de starka europeiska valutorna i stort sett elimineras, minskar kostnaden f�r
statsskulden, vilket �kar skattes�nkningsutrymmet ytterligare.
Sammantaget visar ber�kningarna i detta avsnitt att en starkt
tillv�xtorienterad ekonomisk politik kan ge m�jlighet att successivt s�nka
skatteuttaget - ut�ver vad som f�reslagits i det f�reg�ende - med i vart fall
50-60 miljarder kronor - uppemot 15 000 kronor per hush�ll i genomsnitt
fram till �r 2002.
8 Hemst�llan
8 Hemst�llan
Med h�nvisning till det anf�rda hemst�lls
1. att riksdagen beslutar godk�nna riktlinjer f�r den ekonomiska
politiken i enlighet med vad som anf�rts i motionen,
2. att riksdagen bemyndigar regeringen att ta upp l�n enligt lagen
(1988:1387) om statens uppl�ning h�gst med det belopp som
motsvarar det ber�knade l�nebehovet i enlighet med vad som anf�rts i
motionen,
3. att riksdagen godk�nner ber�kningen av de offentliga utgifterna
f�r �ren 1998-2000 i enlighet med vad som anf�rts i motionen
(kapitel 5),
4. att riksdagen beslutar om f�rdelning av utgifterna f�r budget�ret
1998 p� utgiftsomr�den i enlighet med vad som anf�rts i motionen
(avsnitt 5.6),
5. att riksdagen godk�nner den prelimin�ra f�rdelningen av
utgifterna p� utgiftsomr�den f�r budget�ren 1999 och 2000 som
riktlinjer f�r regeringens budgetarbete i enlighet med vad som anf�rts
i motionen (avsnitt 5.6),
6. att riksdagen godk�nner ber�kningen av statsbudgetens
inkomster f�r budget�ret 1998 i enlighet med vad som anf�rts i
motionen (avsnitt 5.5),
7. att riksdagen godk�nner ber�kningen av budgeteffekter f�r
budget�ret 1998 av f�r�ndrade skatte- och avgiftsregler i enlighet med
vad som anf�rts i motionen (avsnitt 5.5).