Sverige m�ste f�rnyas. Det beh�vs f�r att en ny tids m�jligheter skall
kunna tas tillvara.
Huvudorsaken till d�lig tillv�xt, otillr�ckligt f�retagande och rekordh�g
arbetsl�shet ligger i den bristande f�rnyelsen. Sveriges problem kan inte
l�sas med mindre �n att skapandets och tillv�xtens grundl�ggande
f�ruts�ttningar rekonstrueras.
Sveriges st�rsta utmaning �r i dag den �ppna internationella konkurrensen.
M�nniskor, f�retag, varor och kapital kan r�ra sig fritt �ver gr�nserna. En
f�ruts�ttning f�r att v�rt land skall kunna ta till vara alla de m�jligheter som
globaliseringen medf�r, �r att Sverige kan t�vla med de mest
konkurrenskraftiga i fr�ga om villkoren f�r f�retagande och investeringar.
Ett mer dynamiskt f�retagande och fler riktiga arbeten kr�ver insatser �ver
breda omr�den, i f�rsta hand skatterna och arbetsmarknaden, Sveriges
engagemang i EU, energif�rs�rjningen och kunskapsutvecklingen. P�
samtliga omr�den saknar regeringen ett alternativ som har f�ruts�ttningar att
fungera.
Det allvarligaste tecknet p� att en ny kurs �r n�dv�ndig �r arbetsl�sheten
och den svaga syssels�ttningen. Enligt regeringens egen bed�mning kommer
arbetsl�sheten vid dess sista m�tning 1998 att vara lika h�g som under
Socialdemokraternas f�rsta regerings�r 1995, n�mligen drygt 12 procent.
M�let att halvera den �ppna arbetsl�sheten till sekelskiftet kommer inte att
n�s.
F�r att arbetsl�sheten skall kunna avvecklas som samh�llsproblem m�ste
skatten p� arbete och f�retagande s�nkas. Det g�ller bl.a. den statliga
inkomstskatten, kommunalskatten och f�rm�genhetsskatten. Skatten p�
tj�nster riktade mot hush�llen m�ste s�nkas s�rskilt.
F�retagandet och jobben gynnas ocks� av en effektivare konkurrens. Stora
delar av den kommunala verksamheten skulle vinna p� att konkurrens-
uts�ttas.
Energif�rs�rjningen m�ste tryggas genom att den f�rtida avvecklingen av
k�rnkraften stoppas.
Arbetsmarknaden m�ste g�ras mer flexibel. En helt ny lagstiftning f�r
arbetsmarknaden, utg�ende fr�n den enskildes r�tt, b�r inf�ras. I avvaktan p�
en s�dan grundl�ggande f�r�ndring b�r omedelbara l�ttnader f�r
nyanst�llningar genomf�ras.
Sverige m�ste delta i EMU:s tredje steg s� snart som m�jligt. Det �r viktigt
s�rskilt f�r de sm� f�retagens utveckling.
F�r att Sverige skall kunna n� en position bland v�rldens fr�msta m�ste
v�rt lands kunskap och kompetens utvecklas. Det st�ller nya krav p� s�v�l
skolan som den h�gre utbildningen och forskningen. Kvalitet och variation
beh�ver ers�tta den statsstyrning som pr�glar den nuvarande regeringens
politik.
Det finns sk�l att pr�va olika v�gar f�r att l�sg�ra debatten om jobben fr�n
s�dan traditionalism som i dag har blivit ett direkt hinder mot arbete och
tillv�xt. En m�jlighet vore att inkalla en s�rskild kommission f�r fler riktiga
arbeten. En s�dan kommission borde ges ett distinkt uppdrag att l�gga fram
f�rslag som, genom att �ka syssels�ttningen, kan avveckla arbetsl�sheten
som samh�llsproblem.
2 Sverige i en f�r�nderlig v�rld
Sverige �r i v�xande utstr�ckning en del av internationella f�rh�llanden.
Globaliseringen av ekonomin, men ocks� av m�nniskors r�relser och
relationer, st�ller Sverige och den svenska politiken inf�r helt nya
utmaningar. I grunden �r dessa positiva och l�ftesrika.
De ut�kade internationella relationerna kommer samtidigt som andra
omv�lvande tendenser f�rst�rks. Tv� s�dana �r den tilltagande dominansen
f�r marknadsekonomin som v�rldens ekonomiska ordning och en serie
teknologiska skiften. Just nu g�ller det informationsteknologins genombrott.
Snart nog kommer oanade m�jligheter att �ppnas i korsningen mellan
tekniken och biologin.
Allt detta formar inte bara nya industriella strukturer utan ocks� nya villkor
f�r politiken och f�r samh�llslivet. M�jligheter som m�nniskan aldrig
tidigare haft ligger pl�tsligt �ppna.
De nya omv�rldsvillkoren pekar h�n mot en framtid som �r mindre
f�rutsebar �n det samh�lle som gradvis viker undan. F�r�nderlighet, men
ocks� individualitet, blir det begynnande 2000-talets mest centrala
k�nnetecken. 1900-talets l�pande band - ekonomiskt, industriellt och
politiskt - f�r ge vika f�r ett �kat h�nsynstagande till personliga behov.
Ur denna synvinkel �r framtiden l�ftesrik, om �n inte problemfri.
Konkurrensen och utsattheten f�r Sverige som nation och f�r svenska f�retag
kommer att �ka. F�r att utmaningarna skall kunna antas m�ste ocks�
f�rnyelsen aktivt bejakas. Det kr�vs ett uppbrott, inte fr�n v�rdena men fr�n
�tskilliga av de medel som det utg�ende �rhundradet pr�glats av. Det nya
finns som ett erbjudande, men blir inte tillg�ngligt med automatik. Det �r en
huvuduppgift att s�kerst�lla att dessa erbjudanden inte g�r v�rt land f�rbi.
De problem som Sverige i dag brottas med sammanh�nger i h�g grad med
att beredvilligheten att se f�rnyelsebehovet hittills varit f�r liten. Det har
lett
till ett alltf�r stort behov av traditionell basindustri och en f�r liten andel
h�gteknologiska f�retag. De tydligaste effekterna av kollisionen mellan
gammalt och nytt �r en svag tillv�xt och en stor arbetsl�shet.
3 Dagens Sverige
3.1 Tillv�xten
Dagens Sverige kan beskrivas p� m�nga s�tt, positiva och negativa. Ett
ambiti�st folk, en g�ng kapabelt att skapa ett av v�rldens rikaste l�nder,
�r v�rt lands st�rsta tillg�ng.
Det negativa �r att det som en g�ng byggdes starkt inte underh�lls, att nya
villkor avvisades till f�rm�n f�r ett vaktsl�ende p� nostalgins gr�ns kring de
gamla strukturerna. Medlen blev Sveriges viktigaste v�rde, inte de syften
dessa skulle f�rverkliga.
1970 var Sverige ett av v�rldens rikaste l�nder. P� drygt 25 �r har den
situationen radikalt f�r�ndrats. I tabell 1 redovisas vad som skett.
Tabell A
V�lst�ndsligan 1970-1995 (BNP/inv�nare)
Tabell 1: (Rang Land Index
1970 Land Index
1980 Land Index
1990 Land Index
1995 )
K�lla: OECD
Det b�r noteras att tabellen endast upptar medlemmar i OECD. Utanf�r
OECD-kretsen finns ocks� andra l�nder, s�rskilt i Sydostasien, som i dag
�r rikare �n Sverige.
Noteras b�r ocks� att det, f�rutom Sverige, �r samma l�nder i topp nu som
1970. Det finns allts� ingen normalitet i att tidigare framg�ngsrika l�nder
skall falla ifr�n. Det �r Sverige som avviker.
Betydelsen av den f�rlust tabellen illustrerar �r dramatisk. F�rlusten �r
ingen statistikfr�ga utan r�r grundl�ggande f�ruts�ttningar f�r det goda livet.
Som helhet �r Sverige i dag 500 miljarder kronor fattigare �n vad vi hade
varit om tillv�xten motsvarat genomsnittet i OECD.
Ett annat s�tt att illustrera eftersl�pningens kostnader �r att se till hur
mycket var och en i v�rt land har att disponera. Med den genomsnittliga
OECD-tillv�xten hade varje svenskt hush�ll i dag haft ca 30 000 kronor mer i
disponibel inkomst �rligen. F�r m�nga �r detta lika med skillnaden mellan ett
relativt p�vert liv och ett liv d�r de personliga ambitionerna hade kunnat
f�rverkligas.
N�r Sveriges bekymmer med v�rd, omsorg och skola diskuteras, liksom
m�nga m�nniskors sv�righeter att f� privatekonomin att g� ihop, m�ste v�rt
lands l�ge ses i detta perspektiv. Sverige har kort och gott mindre pengar att
f�rdela �n de m�nga och ofta ber�ttigade anspr�k som reses. Det finns
mindre att dela p� �n vad som skulle kunnat finnas och mindre �n vad
m�nniskor har i andra l�nder. Det misshush�llas med Sveriges m�jligheter att
v�xa.
Tillv�xt skapas av m�nniskor som arbetar och av f�retag som kan tillvarata
enskilda individers kreativitet och motsvara kundernas f�rv�ntningar.
F�retagandet som v�rde och dygd �r det v�xande samh�llets viktigaste
tillg�ng. Inte �verraskande har Sveriges avtagande v�xtf�rm�ga ocks� sin
motsvarighet i en svag f�retagstillv�xt och en allt l�gre syssels�ttning i den
del av ekonomin d�r tillv�xten m�ste ske om v�lst�ndet skall kunna h�vdas.
3.2 F�retagandet
Sveriges f�retagsstruktur har flera k�nnetecken. Ett s�dant �r existensen
av flera utomordentligt framg�ngsrika stora f�retag.
Betydelsen av f�retag som Astra, Ericsson och ABB kan knappast
�verskattas. Det kan inte heller mer traditionella svenska f�retags utveckling.
Skogen �r alltj�mt ryggraden i den svenska ekonomin. Trots att skogen har
denna s�rst�llning �r det v�rt att notera hur l�kemedelsindustrin vuxit till att
bli den n�st st�rsta exportn�ringen.
Samtidigt som de stora f�retagen har central betydelse f�r Sveriges
framg�ngar blir de allt mindre svenska. De �gs i v�xande grad av utl�ndska
intressenter och har en stor del av sin verksamhet f�rlagd till andra l�nder.
F�retagen �r l�ttr�rliga med hela v�rlden som verksamhetsf�lt.
Ett annat svenskt k�nnetecken �r bristen p� f�retag som �r p� v�g att bli
st�rre. Det brukar illustreras med ett glas, som i figur 1.
Figur 1
K�lla: SAF
Verkligheten bakom "snapsglaset" �r att dagens stora f�retag inte f�r
n�gra efterf�ljare, i vart fall inte i v�rt land. Det inneb�r att s�rbarheten
�kar. Beroendet av de gamla storf�retagen �kar, samtidigt som dessa till
f�ljd av den tilltagande internationaliseringen blir allt mindre
svensk�gda.
Sk�len till att f�retagen inte v�xer �r i h�gsta grad politiskt �tkomliga. Det
finns inga yttre orsaker till att den svenska f�retagstillv�xten m�ste vara
d�lig. Den har blivit d�lig d�rf�r att annat fr�n politiska utg�ngspunkter
framst�tt som viktigare. Priset h�rf�r �r p� v�g att bli mycket h�gt.
Ett tredje k�nnetecken �r att den internationellt starka tillv�xten av
tj�nstef�retag inte har n�gon motsvarighet i Sverige. Tj�nster erbjuds i v�rt
land i st�rre utstr�ckning av det offentliga �n i andra l�nder.
Tj�nstef�retagande omfattar - eller skulle kunna omfatta - ett brett
spektrum av verksamheter, allt fr�n det allra mest avancerade till allehanda
enklare, men viktiga servicetj�nster. Erfarenheterna t.ex. fr�n USA visar att
tillv�xtpotentialen �r minst lika stor i fr�ga om avancerade tj�nster som i
fr�ga om tj�nster av enklare slag.
Ett fj�rde och sista k�nnetecken g�ller nyf�retagandet. Enligt regeringens
budgetproposition �r detta just nu st�rre �n n�gonsin. Tillv�xten sker
emellertid fr�n en mycket l�g niv�. Bakom statistiken d�ljer sig ocks�
f�reteelser som ligger vid sidan om det som traditionellt brukar menas med
f�retagande. I m�nga fall �r det sm� enmansf�retag som inte har naturliga
f�ruts�ttningar att v�xa. Registreringen av aktiebolag minskar. Figur 2
illustrerar hur antalet nyregistrerade f�retag utvecklats 1992-1996:
Figur 2
�tskilligt sm�f�retagande �r kulturellt p� v�g att byta karakt�r. Medan
sm�f�retagandet f�rr var just f�retagande har det f�r m�nga i dag,
s�rskilt yngre, blivit en alternativ anst�llningsform. Att m�nga s�ker sig
en sj�lvst�ndig framtid �r naturligtvis bra. Till en del �r emellertid detta
f�retagande bara en reaktion p� stela anst�llningsvillkor. En statistiskt
sett snabb f�retagstillv�xt �r d�rmed inte automatiskt ett tecken p� ett
expansivt Sverige.
En sista iakttagelse �r att det i Sverige finns en tendens att innovat�rerna
ocks� blir f�retagare i st�llet f�r att engagera ytterligare personer med
s�rskild fallenhet f�r sj�lva f�retagandet. Det minskar kraften i f�retags-
tillv�xten.
3.3 Arbetsl�sheten
Det otillr�ckliga f�retagandets spegelbild �r en rekordh�g arbetsl�shet.
Den �r det tydligaste tecknet p� de djupg�ende problem Sverige i dag
brottas med och ett n�stan �vertydligt bevis p� att ekonomin inte �r i
balans. Arbetsl�shetens utveckling sedan 1970 framg�r av figur 3:
Figur 3
Bilden inneh�ller emellertid en synvilla. Den till synes gynnsamma
positionen f�r Sverige fram till 1990-talets b�rjan f�rklaras dessv�rre av
f�rh�llanden som i sig b�ddade f�r de sv�righeter v�rt land i dag har,
n�mligen ett �verutnyttjande av sjukf�rs�kringen och den exempell�sa
expansionen av den offentliga sektorn. Den senare h�ll visserligen
syssels�ttningen uppe, men till priset av att de ekonomiska villkoren f�r
f�retagandet underminerades. Korrigeras utvecklingen i Sverige med
h�nsyn till den offentliga expansionen blir situationen annorlunda. V�rt
land blir d�rmed j�mf�rbart med Europa i �vrigt, s�som framg�r av figur
4:
Figur 4
Arbetsl�shetsstatistiken ger emellertid bara en del av svaret p� fr�gan hur
Sverige utvecklas. M�jligheterna att manipulera statistiken �r betydande.
Utbildningsinsatser �r just nu det viktigaste sk�let till att arbetsl�sheten
statistiskt sett f�refaller att g� ner. Bara det s.k. kunskapslyftet motsvarar
ett par procent i arbetsl�shetsstatistiken. P� detta s�tt avf�rs arbetsl�sa
helt enkelt fr�n arbetskraften.
Trots detta r�knar regeringen med att den totala arbetsl�sheten vid valet
1998 skall vara lika h�g som under Socialdemokraternas f�rsta regerings�r
1995, n�mligen 12,1 procent. Det �r ett anm�rkningsv�rt d�ligt resultat. I allt
v�sentligt r�knar Socialdemokraterna med att denna situation skall best� till
sekelskiftet. M�let att halvera arbetsl�sheten f�rsvinner i ett retoriskt och
statistiskt t�cken.
Syssels�ttningens utveckling de senaste �ren representerar ett distinkt brott
mot den upp�tg�ende tendensen 1994. Skulle 1994 �rs uppg�ng i
syssels�ttningen fullf�ljts hade i dag 145 000 m�nniskor haft ett arbete.
Ett s�rskilt problem �r att l�ngtidsarbetsl�sheten �kar, s�som framg�r av
figur 5. Det inneb�r att en v�xande grupp m�nniskor kommer att f� det allt
sv�rare att komma till sin r�tt. F�r dessa arbetsl�sa m�ste dagens tal om en
f�rest�ende sk�rdetid framst� som ett rent h�n.
Figur 5
Det b�sta s�ttet att avg�ra i vilken grad Sverige f�rm�r dra nytta av
m�nniskors arbetsf�rm�ga �r att se till syssels�ttningen. Den illustreras i
figur 6.
Figur 6
Den dystra sanning figuren tydligg�r �r att Sverige under 1997 riskerar
att f� en syssels�ttningsniv� som �r den l�gsta sedan mitten av 1970-talet.
Det inneb�r att v�lst�ndet blir mindre b�de f�r enskilda och f�r Sverige
som nation.
Att syssels�ttningen f�ll under den sv�ra omst�llningen av ekonomin i
b�rjan av 1990-talet �r knappast f�rv�nande. Att det alltj�mt inte g�r att dra
nytta av alla dem som i dag vill arbeta �r d�remot anm�rkningsv�rt.
Fr�n att tidigare ha varit ett land med h�g syssels�ttningsfrekvens har
Sverige hamnat p� en niv� i Europas mitt, s�som illustreras i figur 7. Best�r
denna situation kommer v�rt lands m�jlighet att utveckla nytt v�lst�nd att bli
l�ngt s�mre �n i m�nga omgivande l�nder.
Figur 7
Syssels�ttningsproblemet f�rst�rks av den sneda f�rdelningen mellan det
offentliga och f�retagen. Den snabba expansionen av de offentliga
jobben motsvaras av en betydande nedtryckning av arbeten i den privata
sektorn. Sedan 1950 har inga arbeten netto tillkommit i det privata
n�ringslivet. Tv�rtom har flera hundratusen jobb f�rsvunnit. 1996 var
bara 2,8 miljoner m�nniskor verksamma i den privata sektorn.
Den h�ga svenska arbetsl�sheten och den l�ga syssels�ttningen �r allts� ett
betydande v�lst�ndsproblem. Arbetsl�sheten �r emellertid ocks� en g�kunge
i statsbudgeten och i de kommunala budgetarna.
Bara �ver statsbudgeten kostar arbetsl�sheten i dag 80 miljarder kronor.
L�ggs d�rtill de kommunala kostnaderna stiger summan till 100 miljarder
kronor. Det �r resurser som vid en l�gre arbetsl�shet skulle kunna anv�ndas
p� ett mera tillv�xtstimulerande s�tt. Det kommer heller inte att g� att
varaktigt klara sunda statsfinanser utan att arbetsl�sheten pressas ner
ordentligt. Inga statsfinanser �r sanerade med en arbetsl�shet av den
storleksordning Sverige i dag har.
Att det f�rh�ller sig s� �r ett viktigt argument mot vanf�rest�llningen att
kampen f�r riktiga arbeten "kostar". F�r varje arbetsl�s som kan flyttas �ver
till ett produktivt arbete vinner tv�rtom det offentliga uppemot 200 000
kronor. S� h�r ser det ut:
En arbetsl�s med 120 000 kronor i arbetsl�shetsers�ttning kostar det
offentliga 66 500 kronor per �r. D� har h�nsyn tagits till egenavgifter (2 300
kronor), moms (19 800 kronor), statlig skatt (100 kronor) och kommunala
skatter (31 300 kronor).
Om han eller hon f�r ett arbete i privat sektor med motsvarande l�n,
150 000 kronor med tanke p� att a-kassan i ovanst�ende exempel endast st�r
f�r 75 procent av den tidigare l�nen, ser kalkylen ut p� f�ljande s�tt:
Tabell 2: (Egenavgifter 2 900 )
Stat, kommun och landsting slipper s�ledes utgifter p� 66 500 kronor och
f�r i st�llet inkomster p� 115 600 kronor. Netto tillf�rs det offentliga 182 100
kronor.
4 Sveriges problem
4.1 Skatterna och skapandet
Att tillv�xten, f�retagandet och m�jligheterna att arbeta inte motsvarar de
anspr�k m�nniskor har beror inte p� n�gra sv�rf�rklarliga eller
okontrollerbara f�rh�llanden. I grunden �r orsakerna enkla, men ocks�
fundamentala. Gradvis har m�jligheterna att skapa och bygga i Sverige
blivit s�mre. Drivkrafterna f�r ett dynamiskt beteende har gr�pts ur. N�r
det skapas mindre v�xer v�rt land l�ngsammare. Sv�rare �r det
egentligen inte, men inte heller enklare.
En nyckelfr�ga i analysen av Sveriges tillv�xtproblem �r de h�ga
skatterna. Det g�ller skattetrycket i dess helhet, men ocks� - och speciellt -
de skatter som belastar arbetet och f�retagandet.
Det h�ga totala skattetrycket f�r stundtals rent absurda konsekvenser. S�
drabbas t.ex. de allra l�gsta inkomsttagarna av en beskattning p� mer �n 60
procent av den totala l�nekostnaden. Moralen i en s�dan beskattning �r
naturligtvis tveksam. Det g�ller desto mer som skatten sl�r ut m�nga s.k.
enklare jobb d�rf�r att de blir s� dyra att ingen har r�d att betala dem.
M�nniskor tvingas att �verg� fr�n produktiv verksamhet till bidragsberoende.
Missriktade politiska beslut skapar d�rmed ekonomiska och sociala problem.
Skatterna h�jer kostnaden f�r arbete och anst�llning p� ett s�tt som
motverkar ambitionen att dra nytta av alla m�nniskors arbetsvilja. Skatter
med direkta effekter p� f�retagandet f�rst�rker problemen. Hit h�r
dubbelbeskattningen, f�rm�genhetsskatten, beskattningen av arbete,
fastighetsskatten, punktskatter och energibeskattningen.
Dessa f�retagsrelaterade skatter har olika bakgrund. Somliga har
tillkommit d�rf�r att andra skatteobjekt inte ansetts st� till buds, andra f�rst
och fr�mst av s.k. f�rdelningssk�l.
Det f�rsta motivet kan bara m�tas om beskattningsambitionerna i stort
skruvas ner. Det andra motivet pekar p� behovet av en mer insiktsfull syn p�
vad f�retagande egentligen �r. Det g�r t.ex. inte att h�vda att bara d�rf�r att
l�ntagarna tvingas spara m�ste f�retagen drabbas av skatteh�jningar. En
s�dan politik leder till slut till att l�ntagarna tvingas spara �nnu mer. N�gra
av de skatter som s�rskilt ber�r f�retagandet finns det sk�l att s�rskilt
kommentera.
Den h�ga beskattningen p� arbete f�rorsakar s�rskilt stora problem n�r det
g�ller tj�nster som efterfr�gas av hush�llen. Dessa tj�nster �r oftast av s�dan
karakt�r att det finns alternativ till att anst�lla n�gon eller att anlita ett
f�retag
f�r att utf�ra arbetet. Resultatet blir att man endera utf�r arbetet sj�lv,
l�ter
n�gon g�ra det "svart" eller avst�r.
I dag betalar cirka 400 000 personer f�rm�genhetsskatt i Sverige. M�nga
svenskar, som byggt upp f�retag som givit tusentals arbetstillf�llen, har
emellertid till f�ljd av bland annat den h�ga f�rm�genhetsskatten emigrerat
med sin kompetens, sitt entrepren�rskap och sin inspirationsf�rm�ga.
F�rm�genhetsskatten f�r i en internationaliserad v�rld alltmer negativa
effekter. Den undergr�ver m�jligheterna att upparbeta ett n�dv�ndigt
riskkapital i f�retagen.
En viktig grupp f�retag �r de sm� v�xande aktiebolagen som �gs av en
eller ett f�tal personer. I syfte att undvika att aktiebolagsformen utnyttjas
f�r
att omvandla arbetsinkomster till kapitalinkomster har omfattande sp�rregler
inf�rts f�r f�mansbolag. Utg�ngspunkten �r att man f�r varje bolag definierar
en "normal" avkastning, vilken f�r betraktas som utdelning. All vinst p�
investerat kapital som �verstiger denna av staten accepterade avkastning
beskattas som arbetsinkomst med skattesatser p� uppemot 70 procent.
Denna ordning inneb�r en beskattning av s�rskilt snabbv�xande, vinstrika
mindre f�retag, som skulle ha stora f�ruts�ttningar att expandera ocks� vad
g�ller antalet arbetstillf�llen.
4.2 Drivkrafter f�r arbete
Skatterna p�verkar inte bara f�retagens expansionsvilja utan ocks�
enskilda m�nniskors arbetsintresse. Det senare influeras ocks� av hur
bidragssystem och bidragsniv�er �r utformade, bl.a. i
arbetsl�shetsf�rs�kringen.
Sverige har h�ga bidragsniv�er. Det leder i sin tur till att ocks� den s.k.
reservationsl�nen, dvs. den l�n vid vilken man �r beredd att utf�ra ett
erbjudet arbete, ligger h�gt. Fr�n den enskildes utg�ngspunkt �r det
naturligtvis inte sv�rt att se argumenten f�r bidragsniv�er som g�r den
arbetsl�se ekonomiskt mindre utsatt. Rimliga l�ner f�r alla �r likas�
l�ttmotiverade.
Problemet �r emellertid att bidragsniv�erna kan f� p�tagliga och negativa
effekter f�r m�jligheterna att skapa den r�rlighet p� arbetsmarknaden som
skulle beh�vas inte minst f�r dagens arbetsl�sa. Bidragsniv�erna tenderar att
l�sa de arbetsl�sa ute fr�n riktiga arbeten.
N�r f�r�ndringar av politiken nu blir allt mer p�kallade m�ste insatser f�r
fler arbeten f�renas med r�rlighetsfr�mjande f�r�ndringar inom bidrags-
systemen. P� en arbetsmarknad med tillg�ng till arbete f�r h�ga reservations-
l�ner en direkt tillv�xth�mmande verkan.
4.3 F�retagarvillkoren
Den angel�gna f�retagsexpansionen motverkas inte bara av skatter utan
ocks� av d�liga villkor f�r f�retagande i �vrigt. Hit h�r bl.a. det
omfattande kr�ngel som framf�r allt m�nga sm� f�retag drabbas av.
Sverige har totalt 10 000 lagar, f�rordningar och myndighetsregler.
H�lften g�ller f�retagandet. Norge klarar sig med knappt 5 000 lagar,
regler och f�rordningar. Regelinflationen uppg�r i Sverige till fyra
procent.
Kr�nglet �r av m�nga slag. En omfattande arbetsr�ttslagstiftning utg�r en
betydande del. �tskilligt kr�ngel har emellertid sina r�tter i det s�tt p�
vilket
det svenska samh�llet �r organiserat och - faktiskt - i �tg�rder till f�retagens
f�rm�n som n�dv�ndiggjorts av att de allm�nna f�retagsvillkoren blivit f�r
d�liga. Kompensatoriska insatser blir l�tt kr�ngelinsatser.
De flesta orsakerna till kr�ngel kan sedda var f�r sig f�refalla
v�lmotiverade, men blir sammantagna ett praktiskt och psykologiskt hinder
f�r f�retagsetablering och f�retagsexpansion. Det har blivit f�r sv�rt att bli
f�retagare och f�r tungt att klara f�retagandets p�frestningar.
Ett lands v�lst�nd h�nger intimt samman med graden av ekonomisk frihet.
I det internationella s.k. frihetsindexet - figur 8 - syns det ocks� tydligt vad
som h�nt med v�rt land. Frihetsindex m�ter en l�ng rad faktorer f�r
utvecklingsf�rm�ga. Sverige ligger l�ngt ner internationellt. Omv�nt g�ller
att l�nder med en h�g grad av ekonomisk frihet ocks� lyckas v�l n�r det
g�ller v�lst�ndsutveckling och arbete.
Figur 8
K�lla: Frazer Institute: Economic Freedom of the World, 1997 Annual report
H�rd och r�ttvis konkurrens fr�mjar effektivitet och dynamik. Sverige
har stora konkurrensproblem, i synnerhet inom den tj�nstesektor som
skulle kunna st� f�r en viktig del av tillv�xten.
En stor del av den svenska ekonomin �r direkt avsk�rmad fr�n konkurrens.
H�r �terfinns inte minst den offentliga sektorn. D�ligt fungerande konkurrens
kostar �rligen det svenska folkhush�llet omkring 180 miljarder kronor.
Drygt h�lften av alla anm�lningar till Konkurrensverket riktar sig mot
kommuner, landsting och statliga organ. En del handlar om hur framf�r allt
kommuner och landsting gynnar sina egna f�rvaltningar och bolag vid
upphandlingar. Men en allt st�rre del g�ller den offentliga sektorns
expansion p� den �ppna marknaden. De riktar sig mot att
skattesubventionerade kommunala bolag med dumpade priser konkurrerar ut
privata f�retag.
Konkurrensverkets m�jlighet att ingripa med hj�lp av konkurrenslagen
kunde emellertid vara b�ttre. Lagen g�ller f�retag och �r inte till�mplig f�r
den offentliga sektorns konkurrenssnedvridande agerande.
Enligt Konkurrensverkets mening �r det en icke utvecklad kostnads-
redovisning, i kombination med att offentlig verksamhet normalt garanteras
av skattemedel, som utg�r de fr�msta sk�len till klagom�l mot offentliga
akt�rers priss�ttning vid konkurrens med privata f�retag.
N�r det g�ller �renden som anm�lts till Konkurrensverket har det i flera
fall varit om�jligt att �verklaga driften av n�ringsverksamhet i offentlig regi
d� verksamheten inte grundar sig p� formella beslut, utan startats genom
informella beslut med hj�lp av resurser som st�r den offentliga sektorn till
f�rfogande.
Ofta kan konkurrenslagen �ver huvud taget inte anv�ndas eftersom
myndighetens ifr�gasatta beslut eller agerande inte varit ett led i en
f�retagarroll, vilket �r en f�ruts�ttning f�r att till�mpa lagen. Det g�ller
t.ex.
vid myndigheters st�dgivning eller vid myndigheters upphandling.
Detsamma g�ller n�r myndigheter eller deras bolag konkurrensuts�tter egen
verksamhet genom anbudst�vlan och d�r egenregienhet deltar med eget
anbud. Egenregienhetens anbud kan anses likst�llt med interna ink�p varf�r
eventuell underpriss�ttning faller utanf�r konkurrenslagen. Myndigheters
ink�p fr�n egenregiverksamhet kan heller inte pr�vas enligt lagen om
offentlig upphandling.
4.4 Kunskaperna och teknologin
Ett expansivt f�retagande m�ste st�djas av ett utbildningsv�sende och av
en forskning av absolut h�gsta klass. Sverige har i dag problem i b�da
h�nseendena.
Skolan och den h�gre utbildningen svarar uppenbarligen inte mot de behov
bl.a. f�retagen har. Eftersl�pningen i matematikkunskaper �r ett bland flera
exempel. Ett �nnu mer grundl�ggande problem �r emellertid att
drivkrafterna, s�rskilt f�r unga m�nniskor att l�ra sig mycket och att s�ka sig
till l�nga utbildningar, �r svaga. Det sammanh�nger med skatterna och
l�nestrukturen, men ocks� t.ex. med det s�tt p� vilket studiest�dssystemet �r
utformat. Problemen med drivkrafterna understryks ofta av attityder om att
str�van efter excellens �r otillb�rligt elitistiskt.
Goda drivkrafter f�r l�rande �r viktigare �n det s�tt p� vilket skolan eller
den h�gre utbildningen �r organiserad. Konkret inneb�r det att kunskaps-
aspekten m�ste l�ggas ocks� p� skatte- och l�nepolitiken.
De kunskapskrav f�retagen i framtiden kommer att st�lla �r annorlunda �n
dagens. Oavsett �mne och inriktning g�ller att den enskilde m�ste till�gna sig
en st�rre f�rm�ga att utveckla kunnandet till produktivt arbete som andra
m�nniskor av egna pengar �r beredda att betala f�r. En s�dan mer
entrepren�riell syn p� kunskapsuppbyggnaden �r giltig inte bara f�r
teknologer och ekonomer utan m�ste i lika h�g grad bli det f�r t.ex.
humanister och kulturvetare.
Skolan �r i dag i betydande grad en egen v�rld, med invanda v�rderingar
och traditioner. Denna egna v�rld m�ter nu en omgivning med stark dynamik
och snabbt f�r�nderliga villkor. Kunskapskraven �kar liksom behovet av att
l�ra hela livet.
Den monopolistiska och likformiga struktur, som den svenska skolan av
h�vd har, st�mmer d�ligt in p� den nya tidens krav. Resultatet blir att viktiga
utbildningsbehov identifieras f�r sent. N�r allt skall vara lika blir ingenting
riktigt bra.
I princip g�ller detsamma om den h�gre utbildningen som g�ller om
skolan. D�r drivs utvecklingen med s�rskild m�lmedvetenhet i fel riktning.
Centraliseringen tilltar n�r den i st�llet borde tr�ngas tillbaka.
Inom s�v�l utbildningen som forskningen beh�vs det stor bredd i
insatserna. Alla m�ste vara delaktiga, p� sina villkor, i det s.k.
kunskapssamh�llet. Men d�rtill kr�vs det att Sverige f�rm�r utveckla
v�rldsunika milj�er f�r det allra mest avancerade kunnandet. Det sker i dag i
alltf�r liten utstr�ckning. Den svenska exportens kunskap- och teknikinneh�ll
har fallit i relativa termer. Till detta bidrar s�v�l en n�rmast dogmatisk
statlig
forskningspolitik som den h�ga beskattningen av h�gt kvalificerad personal.
Det borde inte ligga i n�gons intresse att g�ra det svenska arbetsklimatet s�
og�stv�nligt att v�rdefull kompetens s�ker sig ut ur landet. N�r
Socialdemokraterna med ett flagrant l�ftesbrott beh�ller halva v�rnskatten �r
det naturligtvis moraliskt of�rsvarligt. Men det �r dessutom illa i f�rh�llande
till varje ambition att g�ra Sverige till ett v�xande samh�lle d�r alla f�r
arbeta.
Unika milj�er �r betydelsefulla av flera sk�l. Det viktigaste �r att Sverige
p� s� s�tt kan bli internationellt konkurrenskraftigt f�r utl�ndska och svenska
f�retagsetableringar. Avancerade f�retag kan inte verka i ett oavancerat
klimat.
Spetskunnande �r emellertid ocks� avg�rande f�r att v�rt land skall vara en
intressant partner i vetenskapligt och industriellt samarbete. Man m�ste ha
n�got att ge om man skall kunna ha f�rhoppningar om att f�.
4.5 Arbetsmarknad och l�nebildning
I en mer dynamisk v�rldsekonomi blir arbetsmarknadens karakt�r
annorlunda �n i det gamla industrisamh�llet. F�rutsebarheten och
enhetligheten blir mindre, variationerna st�rre. Den enskildes trygghet
kommer i h�gre grad �n genom skyddslagstiftning att ligga i f�rm�gan
att ta sig an olikartade utmaningar. Utbildningsm�jligheter �r i detta
sammanhang ett viktigt medel.
Sveriges arbetsmarknad, liksom �tskilliga av de sociala trygghetssystemen,
�r uppbyggd p� det utg�ende industrisamh�llets strukturer. Den
arbetsr�ttslagstiftning, som under 1970-talet kom att f�rst�rka de gamla
kollektivavtalens allomfattande karakt�r har utvecklats till ett direkt hinder
mot tillv�xt och nyanst�llningar. Sammantaget blir arbetsmarknaden f�r stel
f�r att ge utrymme f�r all den improvisation som f�retagande inneb�r.
Det �r naturligtvis inte m�jligt att exakt ange vilken betydelse arbetsr�tten
har f�r syssels�ttningen. Att den har betydelse �r emellertid tvekl�st.
F�retagarna uppfattar hindren f�r nyanst�llningar som omfattande. Riskerna
upplevs som st�rre �n den m�jliga vinsten. Sjukl�neansvaret under en hel
m�nad har lagt sten p� b�rda.
Fr�n politisk horisont kan man gilla eller ogilla en s�dan bed�mning.
Oavsett vilket, ligger det utanf�r politikens r�ckvidd att f� f�retagare att
g�ra
annat �n det de anser sig kunna ta ansvar f�r. Vill man att syssels�ttningen
skall �ka m�ste man allts� f�rs�ka f�rst� hur politiska - och fackliga -
beteenden p�verkar f�retagarnas engagemang och expansionsvilja.
Det �r allm�nt accepterat att l�nebildningen i Sverige fungerar d�ligt. En
utredning skall p� regeringens uppdrag presentera f�rslag till f�r�ndringar
h�sten 1998. Fokus i de hittillsvarande diskussionerna har varit sj�lva
f�rhandlingssystemet och dess tendens att driva fram f�r h�ga generella
l�ne�kningar. L�ne�kningar l�ggs till l�ne�kningar. Modellen med flera
f�rhandlingsniv�er staplade p� varandra har haft en s�dan effekt.
Minst lika betydelsefull som sj�lva l�ne�ningstakten �r emellertid den
bristande flexibiliteten i l�nebildningen. En angel�gen individualisering av
l�nes�ttningen motverkas av ett f�rhandlingssystem som bygger p� att alla
skall betalas lika. Bl.a. ungdomars sv�righeter att komma in p�
arbetsmarknaden sammanh�nger med detta. Sverige har rekordh�ga
ing�ngsl�ner j�mf�rt med andra l�nder. I Sverige �r ing�ngsl�nen ofta 80
procent av normall�nen j�mf�rt med t.ex. 60 procent i USA.
Att flexibiliteten �r s� l�g sammanh�nger med det kollektivavtalssystem
Sverige har. Den anst�lldes r�tt �r genom lag �verf�rd till fackliga
organisationer som den enskilde i praktiken inte kan s�tta sig �ver.
Kollektivavtalsmodellen kunde m�jligen s�gas fungera i ett samh�lle
pr�glat av industriell massproduktion, men passar inte alls p� den
arbetsmarknad som nu bryter fram. N�r den anbefallda avtalsmodellen inte
l�ngre fungerar blir effekten dessv�rre att nyanst�llningarna blir f�rre.
En alternativ utveckling �r att nyanst�llningar visserligen sker, men
utanf�r alla regler. I detta scenario delas den svenska arbetsmarknaden i en
minskande del, pr�glad av det utg�ende samh�llets regelsystem, och i en
annan del utan n�gra regler alls. Det �r f�runderligt att en s�dan utveckling
inte alls f�refaller bekymra de fackliga och politiska intressen som ser en
reformering av arbetsr�tt och avtalsformer som ett grundskott mot
civiliserade relationer p� arbetsmarknaden.
Den mest avg�rande l�nebildningsfr�gan har emellertid ingenting med
f�rhandlingssystemet att g�ra utan �r egentligen ett skatteproblem. Inget
f�rhandlingssystem i v�rlden kan fungera n�r det utrymme
produktivitets�kningen skapar tas i anspr�k av allt h�gre skatter. F�r den
enskilde blir den viktigaste konsekvensen att l�ne�kningar, som skulle vara
m�jliga om skatterna var l�gre och tillv�xten h�gre, nu uteblir.
L�ne�kningsutrymmet blir �nnu mindre om det dessutom skall urholkas av
en generell arbetstidsf�rkortning. N�gon s�dan finns det enligt gjorda
unders�kningar inte n�got brett st�d f�r. Trots detta skall den uppenbarligen
genomf�ras. G�r det inte f�rhandlingsv�gen har lagstiftning redan utlovats.
Bortsett fr�n att enskilda l�ntagare genom en kollektiv arbetstids-
f�rkortning fr�ntas r�tten till b�ttre ers�ttning f�r sitt arbete undergr�ver
arbetsdelningen Sveriges m�jligheter att v�xa. Delning av jobben skapar inte
h�gre v�lst�nd, utan utg�r den obotf�rdiges urs�kt f�r bristande konstruktiv
handlingsf�rm�ga.
5 Det socialdemokratiska alternativet
Socialdemokraternas s�tt att m�ta Sveriges utmaningar pr�glas knappast
av den nyfikenhet och f�r�ndringsvilja som v�rt land nu beh�ver. Partiets
tillbakadragna och kortsiktiga f�rh�llningss�tt f�renas med betydande
"r�relseinterna" blockeringar, ocks� d�r �tminstone somliga
socialdemokrater inser att f�rnyelse skulle vara gagnelig.
En utv�rdering av de tre senaste �rens politik med avseende p� de
tillv�xtambitioner som m�ste pr�gla Sverige ger bilden av en regering som
ingenting sett, ingenting h�rt och som sagt och gjort fel saker. N�gra
exempel:
- Skatterna har h�jts med uppemot 80 miljarder kronor. Ungef�r h�lften av
skatteh�jningarna har direkt drabbat hush�llen. Resten kan h�nf�ras till
f�retagen.
- �ndringar i skatteuppb�rden har gjort det sv�rare att bedriva
f�retagsamhet. Skatt kan numera inkr�vas innan f�retagen i sin tur f�tt
betalt av sina kunder.
- F�retagens ansvar f�r de anst�lldas sjukers�ttning har ut�kats i tv� steg.
F�r�ndringarna har motverkat nyanst�llningar eftersom riskerna blivit f�r
stora.
- Arbetsr�tten har gjorts mera stel och kollektiv. F�ruts�ttningarna f�r mer
flexibla anst�llningsvillkor har d�rmed gjorts �n mer begr�nsade.
- Konkurrensvillkoren har f�rs�mrats, bl.a. inom skolan. Expansionen av
privata alternativ till den offentliga verksamheten har blivit svagare.
- Den statliga forskningsfinansieringen har drastiskt nedrustats. Det
inneb�r att Sveriges l�ngsiktiga m�jligheter att klara en h�rd
internationell konkurrens urholkats. Den h�gre utbildningen har
�terreglerats.
Listan �ver �tg�rder som direkt motverkar f�retagande och nya jobb kan
dessv�rre g�ras mycket l�ng. Resultatet visar sig ocks� i form av en
arbetsl�shet som f�refaller permanentad p� en niv� v�l �ver tio procent.
De senaste m�nadernas n�got mer positiva tecken p�verkar dessv�rre inte
detta omd�me. En s�dan arbetsl�shet i h�gkonjunkturen �ppnar
f�rskr�ckande perspektiv f�r hur det kan komma att g� n�r konjunkturen
�nyo v�nder ned�t. Med 1980-talets erfarenheter som utg�ngspunkt
skulle arbetsl�sheten �ren efter sekelskiftet kunna komma att stiga till
uppemot 15 procent.
I st�llet f�r konstruktiva insatser f�r att skapa f�ruts�ttningar f�r fler
riktiga jobb har Socialdemokraterna satt sin tilltro till arbetsmarknads-
�tg�rder som ofta slutat i n�rmast spektakul�ra misslyckanden.
- Enligt l�ften i 1994 �rs valr�relse skulle en socialdemokratisk regering
pressa ner den �ppna arbetsl�sheten till fem procent p� ett �r. I st�llet
�kade denna till 7,8 procent.
- RAS, dvs. riktat anst�llningsst�d, avs�g att hj�lpa vissa arbetsl�sa att
med s�rskilda subventioner komma in p� arbetsmarknaden. Utfallet av
detta program blev mindre �n h�lften j�mf�rt med regeringens
f�rhoppningar.
- OTA, med vilket menades offentliga, tillf�lliga arbeten skulle ge �ldre
arbetsl�sa "ett v�rdigt slut". Inte heller detta program kom i n�rheten av
regeringens bed�mningar av m�jliga effekter. D�remot uppfattades det -
med r�tta - av m�nga �ldre som en of�rsk�mdhet.
- Ett program med s.k. NT-platser f�r arbetsl�sa skulle syssels�tta 9 000
arbetsl�sa. Det blev i verkligheten h�lften.
Till listan av arbetsmarknadsp�hitt l�ggs nu ocks� ett kommunalt
uppdrag att syssels�tta arbetsl�sa ungdomar. Ingenting f�resl�s
emellertid som skulle kunna ge samma ungdomar ett riktigt arbete. Av
tidigare misstag har regeringen uppenbarligen alltj�mt ingenting l�rt. I
sp�ren av arbetsmarknadspolitiken �r det f�r �vrigt inte sv�rt att se en ny
kommunal expansion av bidragsarbete, en s.k. tredje arbetsmarknad som
den som v�l hamnat d�r kommer att ha utomordentligt sv�rt att ta sig ur.
Ad hoc-politiken avsl�jas naturligtvis av resultaten, men ocks� av
Socialdemokraternas eget handlande. Det �ndras och �ndras igen, �t sidan
och fram och tillbaka. Genomf�rda f�r�ndringar, t.ex. av a-kassan, har f�ljts
av n�stan omedelbara nya �ndringar. Och n�r regeringen n�gon g�ng sett
ljuset - �tminstone i princip - har den socialdemokratiska partikongressen
sl�ckt det. Det g�ller t.ex. a-kassans karakt�r av omst�llningsf�rs�kring, som
omintetg�rs av f�rbudet mot en bortre parentes. Bortsett fr�n politikens
faktiska inneh�ll �r sj�lva ryckigheten f�r�dande f�r f�retagare som kr�ver
l�ngsiktighet i de politiska reglerna.
Som ett slags gr�dde p� moset har principbeslut fattats om en avveckling
av k�rnkraften. Beslutet, i f�rsta fasen riktat mot kraftverket i Barseb�ck �r
det enskilt mest destruktiva Socialdemokraterna gjort under sina �r vid
makten.
En avveckling av s�kra och fullt fungerande kraftverk �r allvarlig d�rf�r att
den g�r f�retagande dyrare. D�rigenom blir jobben f�rre. Men kanske �n mer
allvarlig �r att det vittnar om en brist p� rationalitet i det politiska
beslutsfattandet, som Socialdemokraterna inte tidigare hemfallit �t.
L�ngsiktigt undergr�vs d�rmed tilltron till Sverige som industri- och
f�retagarland och till Socialdemokraterna som ett parti som �r berett att st�
upp f�r v�lst�ndets grundl�ggande v�rden.
F�retagandet och jobben representerar ett stort socialdemokratiskt
misslyckande, sakligt och politiskt. Att partiet inte l�ngre f�refaller f�rst�
hur
drivkrafterna f�r arbete, trygghet och v�lst�nd ser ut, �r ett skifte av
betydande dimensioner.
6 Agenda f�r f�rnyelse
Sverige m�ste v�lja f�rnyelsen f�r att kunna ta till vara m�jligheterna om
nytt v�lst�nd.
F�rnyelsen handlar inte f�rst och fr�mst om enskildheter utan om
f�r�ndringar �ver ett brett f�lt. Sammanhangen, liksom kraften i
reformarbetet, �r avg�rande f�r om de goda effekterna skall bli tydliga inom
rimlig tid.
Huvudinslagen i en mer dynamisk politik �r v�lk�nda. M�nga f�r�ndringar
har ocks� pr�vats i andra l�nder, varifr�n viktiga erfarenheter kan h�mtas.
Det g�ller i synnerhet kampen f�r fler riktiga jobb.
I det f�ljande redovisas n�gra av de r�d som de senaste �ren erbjudits den
som velat ta del:
Konjunkturr�dets rapport 1993
"Stoppa utt�get fr�n
arbetsmarknaden"
- s�nkta ers�ttningsniv�er i
bidragssystemen
- l�gre skatt p� l�ga inkomster
- offensiv utbildningspolitik
- koncentration av AMS-insatser
p� sv�rplacerade
Lindbeck-kommissionen 1993
"...f�r�ndringar av institutioner
och spelregler fordras f�r en
framg�ngsrik ekonomisk politik...".
- h�gre krav i skola/h�gre
utbildningssystem
- �kad l�rarkompetens
- l�rlingssystem
- liberalisera
arbetsmarknadslagstiftningen
- s�nk ers�ttningsniv�erna i
arbetsmarknadsprogrammen
- avskaffa facklig vetor�tt mot
entreprenadavtal
SNS-NBR - The Welfare State in
Transition - Reforming the
Swedish Model 1995 - 97
"...many features of the Swedish
model were not sustainable over
the long run."
".......there is still room for a major
squeezing of programs before
Sweden will risk endangering its
conquest of poverty."
- the generous Swedish
unemployment insurance
system may be unsuitable for
an era of high joblessness
- increased wage differences
for groups with different
qualifications
- reduction in spending
programs can have a double
benefit
Extrarapport till
arbetsmarknadspolitiska
kommitt�n 1995, Blanchflower-
Jackman - Saint Paul
".....neither a generous
unemployment benefit system nor
active labour market policies are
an acceptable substitute for a well
functioning labour market...."
- reduction of replacement ratio
to 60%
- compulsory unemployment
benefit saving scheme
- exclude youth wages from
collective agreements
- decentralized bargaining
- lower job protection
provisions for the young
LU 95
"..... krav p� �tg�rder f�r att f�
arbetsmarknaden att fungera
b�ttre."
- utbildningssatsning p� l�g-
utbildade
- uppluckring av arbetsr�tten
- kortare ers�ttningsperioder
- s�nkta ers�ttningsniv�er
- stram regeltill�mpning
- reall�neflexibilitet
- relativl�neflexibilitet
- nej till arbetsdelning
- nej till offentlig expansion
EMU-utredningen 1996
"Det �r under alla f�rh�llanden -
antingen vi deltar i den monet�ra
unionen eller inte - n�dv�ndigt att
reformera arbetsmarknaden s� att
arbetsl�sheten kan reduceras."
Marian Radetzki - Klarspr�k om
arbetsl�shet 1996
"Enstaka �tg�rder har f�ga utsikt
till framg�ng"
- liberalisera arbetsr�tt och
l�nebildning
- l�gre skatt p� arbete
- minskade bidrag
- satsa p� utbildning
- skapa f�ruts�ttningar f�r r�r-
lighet
OECD:s Sverigerapport 1996 -
1997
"Extensive scope for improving
labour market mobility"
- increased aggregate wage
fleixibility
- increased relative wage
flexibility
- reforms to tax and transfer
schemes, to lower
reservations wages, encourage
job search, work effort
- redirection of resources for
ALMP (active labour market
policy), long term joblessness,
school-to-work transition
- alleviation of government
regulation; employment
protection, working time
flexibility
- more competition in service
markets
28 recept mot arbetsl�sheten,
SNS, April 1997
"...inte n�gon h�vdar att
arbetsmarknadspolitiken ensam
skall kunna �terst�lla den fulla
syssels�ttningen".
- str�ngare konfliktregler
- h�gre egenavgifter till A-
kassan
- kortare sjukl�neperiod
- decentraliserade l�nef�rhand-
lingar
- tidsbegr�nsad arbetsl�shetser-
s�ttning
- l�gre ungdomsl�ner
- decentraliserat f�rhandlade
arbetstider
- undvik f�rtidspensionering
Arbetarr�relsens ekonomiska
r�d, Tretton inl�gg om
arbetsl�shet, 1997
"...det beh�vs b�de
efterfr�gestimulans och
strukturf�r�ndringar p�
arbetsmarknaden."
- l�gre ing�ngsl�ner f�r ung-
domar
- eliminera skattekilar i tj�nste-
sektorn
- �kad sj�lvfinansiering av a-
kassan
- upph�v turordningsreglerna
- s�nk l�neskatten f�r l�g-
utbildade
- eliminera m�jligheten till evig
rundg�ng
- s�nkta arbetskraftskostnader i
st�llet f�r f�rtidspensionering
IMF:s Sverigegranskning, maj
1997
"...developments in the labour
market remain a source of serious
concern."
- make union members bear the
cost of unemployment
insurance
- liberalize employment protec-
tion legislation
- decentralize wage bargaining
I samma anda har ocks� Europeiska unionen s�kt p�verka Europas l�nder
att fr�mja konkurrenskraft och flexibilitet. I det s.k. Essen-programmet
fr�n 1994 understryks s�rskilt behovet av att pressa tillbaka de indirekta
arbetskraftskostnaderna, dvs. l�neskatterna, och av en mer flexibel
ordning p� arbetsmarknaden.
De konstruktiva f�rslagen finns allts� tillg�ngliga, internationella
erfarenheter likas�. Samst�mmigheten i rekommendationerna, �ven fr�n dem
som st�r Socialdemokraterna n�ra, �r ocks� bed�vande. Det som kr�vs i
Sverige �r en f�rm�ga att inse att gamla metoder inte l�ngre leder till de
efterstr�vansv�rda resultaten.
Att avveckla arbetsl�sheten som samh�llsproblem m�ste g�ras till hela
Sveriges viktigaste angel�genhet. S� �r det av m�nga sk�l.
Det viktigaste sk�let �r naturligtvis det m�nskliga. Arbetsl�shet, framf�r
allt under l�ngre tid, �r nedbrytande socialt och ekonomiskt. Ett gott
samh�lle kan inte acceptera att m�nniskor inte kan f� nytta av sitt
arbetsintresse.
Arbetsl�shet - eller snarare l�g syssels�ttning - �r samtidigt ett
tillv�xtproblem. Sverige blir fattigare genom att inte allas arbetsm�jligheter
nyttigg�rs.
Arbetsl�sheten �r ocks� ett kostnadsproblem f�r staten och kommunerna.
Dagens arbetsl�shet kostar l�ngt �ver 100 miljarder kronor �rligen, resurser
som skulle kunna anv�ndas p� andra angel�gna omr�den om arbetsl�sheten
vore l�gre.
Sverige �r nu inte det enda landet i v�r del av v�rlden, som lider under h�g
arbetsl�shet. St�rre delen av Europa brottas med likartade sv�righeter och
med ett likartat f�rnyelsebehov. Medvetenheten om vad som beh�ver g�ras
�r emellertid stor.
Europas konservativa och kristdemokratiska partier har i �r lagt grunden
till ett program i syfte att bryta den relativa stagnation som pr�glar dagens
Europa. Programmet skapar f�ruts�ttningar f�r att Europa �ter skall kunna bli
en utvecklingskraftig del av v�rlden. Ocks� socialdemokraterna i andra
l�nder, med Storbritanniens premi�rminister Tony Blair som det tydligaste
exemplet, v�ljer f�rnyelsens v�g. Det m�ste ocks� Sverige g�ra.
En agenda f�r f�rnyelse m�ste inbegripa �tg�rder p� en rad omr�den.
Viktigast �r villkoren f�r f�retagande och arbete, framf�r allt beskattningen,
arbetsmarknadens organisation, konkurrensvillkoren, kunskaps- och
teknologif�rs�rjningen, arbetsmarknadspolitiken, frihet fr�n on�diga regler
samt samh�llets infrastruktur, inte minst energif�rs�rjningen.
Skall Sveriges problem kunna bem�stras finns det inget alternativ som
heter ingen f�r�ndring. Skulle de traditionalistiska krafterna bli f�r starka
klyvs samh�llet i delar. Vid sidan om det of�r�nderliga kommer ett nytt
Sverige med en ny arbetsmarknad att spr�nga fram. Det kommer att bli det
framg�ngsrika Sverige vid sidan om det andra. Segregationen kommer att
tillta.
En s�dan utveckling �r ingenting som n�gon borde vilja fr�mja. N�r vi i
det f�ljande redovisar de f�rslag vi tror skulle kunna bryta en s�dan
utveckling skall det ses som v�rt bidrag till ett brett samtal om det skapande
Sveriges p�nyttf�delse.
Den agenda f�r arbete och f�retagande som Sverige m�ste f�lja kan
sammanfattas under fem huvudrubriker:
- S�nkt skattetryck
- En fri arbetsmarknad
- Svenskt deltagande i det europeiska valutasamarbetet
- En god energif�rs�rjning
- Kunskap och kompetens i v�rldsklass
Det europeiska samarbetet utg�r den ram inom vilken Sverige kan och
skall v�xa. Det �r av stor betydelse att den avoghet, i synnerhet i
f�rh�llande till det ekonomiska och monet�ra samarbetet, som
k�nnetecknar Socialdemokraternas EU-politik, snabbt bryts. Riskerna �r
annars stora att Sveriges m�jligheter att �terh�mta f�rlorat v�lst�nd tar
allvarlig skada. Dessutom undergr�vs v�rt lands allm�nna st�llning inom
Europeiska unionen.
Ett svenskt deltagande i EMU:s tredje steg �r s�rskilt betydelsefullt f�r
m�nniskor i allm�nhet och f�r sm� f�retag i synnerhet ju mindre det
naturliga internationella n�tverket �r, desto h�rdare drabbas man av ett
svenskt utanf�rskap.
Det finns sk�l att pr�va olika v�gar f�r att l�sg�ra debatten om jobben fr�n
s�dan traditionalism som i dag har blivit ett direkt hinder mot arbete och
tillv�xt. En m�jlighet vore att inkalla en s�rskild kommission f�r fler riktiga
arbeten. En s�dan kommission borde ges ett distinkt uppdrag att l�gga fram
f�rslag som genom att �ka syssels�ttningen, kan avveckla arbetsl�sheten som
samh�llsproblem.
7 Fler och v�xande f�retag
7.1 En halv miljon jobb i f�retagen
Sverige har f�r f� f�retag och f�r f� sm� f�retag som v�xer sig stora. Att
bryta m�nstret av ett stagnerat f�retagande �r en viktig uppgift f�r m�nga
�r fram�ver. Lyckas inte detta blir inte jobben fler. V�lst�ndet kan inte
v�rnas.
Alla nya arbeten netto m�ste komma i f�retag, tillverkande och
tj�nsteproducerande. Det inneb�r en stor f�r�ndring j�mf�rt med tillst�ndet
under 1900-talets andra h�lft.
Skall arbetsl�sheten kunna avvecklas som samh�llsproblem handlar det
om ett tillskott av arbeten p� �tminstone en halv miljon. Att klara detta �r en
utmaning v�l i klass med det som �stadkoms under det industriella
genombrottet vid f�rra sekelskiftet.
Mycket talar f�r att det stora tillskottet av jobb kan komma i det som, lite
generaliserande, kallas f�r tj�nstesektorn. Denna sektor rymmer hela skalan
av arbeten, fr�n de allra mest avancerade till enklare, men inte desto mindre
viktiga, uppgifter.
Det beh�vs en politik som uppmuntrar m�nniskor att g�ra mera, som ser
individerna i f�retagen och som st�rker deras drivkrafter. Ur detta v�rde
v�xer det f�retagande som �nyo kan g�ra Sverige starkt.
7.2 Skatt p� arbete och f�retagande
Arbete �r i Sverige extremt h�rt beskattat. Detsamma g�ller om kapital.
D�remot �r den direkta bolagsskatten mer rimlig. F�retagandet kan inte
expandera p� det s�tt som beh�vs f�r att trygga v�lst�ndet utan
betydande f�r�ndringar av beskattningen. Det m�ste kosta mindre att
utveckla f�retag och att anst�lla fler medarbetare.
Kostnaderna f�r arbete �r allts� inte f�rst och fr�mst en l�nefr�ga, �ven om
sj�lva l�nebildningen �r betydelsefull f�r att fr�mja en angel�gen
variationsrikedom. Svenska l�ner �r inte exceptionellt h�ga i ett
internationellt perspektiv. Det �r de skatter som belastar arbetet som utg�r en
effektiv sp�rr mot en ordentlig tillv�xt.
De viktigaste skattef�r�ndringar som beh�ver genomf�ras f�r att fr�mja
tillkomsten av fler arbeten �r f�ljande:
- Skatten p� arbetsinkomster �r oacceptabelt h�g. Beskattningen av l�g-
och medelinkomsttagare �r s�rskilt h�rd j�mf�rd med andra l�nder. Det
leder till f�rre arbeten och s�mre m�jligheter att leva p� sin l�n. S�nkta
egenavgifter och s�nkt kommunalskatt �r d�rf�r prioriterade inom
ramen f�r en politik som syftar till att v�xla l�gre offfentliga utgifter
mot l�gre skatter.
- Skatten p� kunskap och kompetens m�ste vara internationellt
konkurrenskraftig. Det �r lika viktig som att s�nka skatten f�r l�g- och
medelinkomsttagare. Skattepolitiken m�ste g�ra det attraktivt att verka i
Sverige. V�rnskatten i dess helhet skall avskaffas.
- L�nebildningen m�ste f�r�ndras samtidigt som skatten p� arbete s�nks.
Sker inte detta undanr�js de positiva effekter f�r jobben som
skattes�nkningarna annars ger. Det �r ett stort ansvar f�r
arbetsmarknadens parter att s�kerst�lla att l�nebildningen inte blockerar
ambitionerna att pressa tillbaka arbetsl�sheten.
- F�retagens l�nade kapital drabbas i dag av en skattekostnad p� 30
procent, medan skattekostnaden f�r att skaffa eget kapital f�r aktiebolag
�r cirka 50 procent. Samtidigt �r det egna, riskb�rande kapitalet i
bolagen grunden f�r att �ver huvud taget kunna f� tillg�ng till
komplettering i form av l�nat kapital.
Den dubbla beskattningen av riskkapital b�r slopas.
- Skattereglerna f�r f�mansbolag m�ste f�r�ndras. Den del�gare som
redovisar en rimlig arbetsinkomst skall f� r�tt att betrakta �vrig
avkastning som utdelning.
I avvaktan p� en genomgripande reformering av de s�rskilda
sp�rreglerna f�r f�mansbolag, b�r f�retag med verksamhet som
faller inom de s� kallade SNI-koderna 1-5, huvudsakligen
tillverkande f�retag, kunna f� v�lja en alternativ sp�rregel. Varje
del�gare som �r verksam i f�retaget och som redovisar en
skattepliktig inkomst av tj�nst p� minst tio basbelopp r�knat f�r
heltidsarbete b�r kunna f� �vrig inkomst fr�n bolaget beskattad som
kapitalinkomst.
Det finns f� sakliga sk�l f�r de stoppregler som i dag g�ller f�r
f�mansf�retagen. De b�r d�rf�r avskaffas.
- F�rm�genhetsskatten, som �r en extra skatt p� avkastning av kapital,
motverkar den n�dv�ndiga kapitalbildningen. Den belastar skilda
tillg�ngar olika h�rt, vilket bidrar till snedvridningar som f�rs�mrar
ekonomins funktionss�tt. F�rm�genhetsskatten skall d�rf�r avvecklas
med b�rjan 1998.
- De nya best�mmelserna om skattekonto och momsuppb�rd har lett till
f�rs�mringar. Det �r fel att j�mst�lla f�rfallodag och bokf�ringsdag. Det
leder till os�kerhet n�r betalningen m�ste erl�ggas f�r att den skall
kunna bokf�ras i r�tt tid. En �terg�ng b�r ske till en gammal vedertagen
princip att f�rfallodagen sammanfaller med inbetalningsdagen.
- Tj�nstebeskattningen �r f�r h�g. En generell s�nkning av skatten p�
arbete �kar de enskilda hush�llens m�jligheter att ocks� efterfr�ga
tj�nster. Fortfarande kvarst�r emellertid s� stora skattekilar att n�gon
n�mnv�rd effekt sannolikt inte uppkommer i detta avseende. Det �r
d�rf�r n�dv�ndigt att genomf�ra speciella �tg�rder s� att skatten p�
arbete s�nks kraftigt f�r tj�nster med stort arbetsinneh�ll och som
efterfr�gas av enskilda hush�ll. Det kan exempelvis g�lla barn- och
�ldreomsorg, reparation av egna bost�der och andra tj�nster som
underl�ttar f�rv�rvsarbetet.
En skattereduktion f�r rena hush�llstj�nster med 50 procent av
betald arbetskostnad vore det b�sta f�r att n� de efterstr�vansv�rda
resultaten. En skattereduktion p� 30 procent samtidigt som
arbetsgivaravgifterna slopas �r emellertid ett alternativ.
F�r underh�ll och reparation av egna bost�der (ROT) b�r ett
permanent avdrag mot inkomst av kapital, alternativt en
motsvarande skattereduktion inf�ras.
- Fordon som fungerar som arbetsredskap b�r beskattas enligt s�rskilda
regler j�mf�rt med den �vriga fordonsparken. De fordon som enligt
tidigare regler var f�rem�l f�r en l�gre drivmedelsbeskattning utnyttjar
inte det allm�nna v�gn�tet p� samma s�tt som �vriga fordon. En
differentierad drivmedelsskatt b�r �terinf�ras p� arbetsredskap.
- Uppfinnare och innovat�rer skall kunna verka i en positiv milj�. Det
kan de inte i dag. Regler b�r inf�ras som g�r att uppfinnare och
innovat�rer kan beskatta inkomster av royalty som utg�r fr�n patent i
inkomstslaget kapital. Uppfinnare och innovat�rer b�r ges r�tt att ta upp
inkomster av royalty som grundas p� patent som kapitalinkomst, vilket
inneb�r 30 procents skatteuttag.
- F�rm�nsr�tt f�r skatter vid f�retagskonkurser b�r inte tillerk�nnas
staten. En f�r�ndring skulle leda till omedelbara f�rb�ttringar av
f�ruts�ttningarna f�r f�retagande.
Skattef�rm�nsr�tten �r en v�sentlig omst�ndighet n�r f�retag skall
r�ddas genom en rekonstruktion. Ett mer j�mb�rdigt regelsystem f�r
samtliga fordrings�gare, inklusive staten, skulle vara till f�rdel f�r
alla parter. Om staten tvingades att bevaka sina fordringar p� samma
villkor som fordrings�gare skulle dessutom fler oseri�sa f�retagare
kunna uppt�ckas snabbare �n i dag.
- Kapitalinkomstskatten m�ste s�nkas. I ett internationellt perspektiv och
vid rimliga r�nteniv�er �r dagens skattesats f�r h�g.
- Den s�rskilda l�neskatten p� vinstandelsmedel b�r avvecklas. Det finns
goda sk�l som talar f�r vinstandelsstiftelser i f�retagen. Det �r viktigt att
m�jlighet kan ges f�r alla anst�llda att p� detta vis f� ett ekonomiskt
utbyte som �r relaterat till graden av framg�ng i f�retaget. Det finns flera
goda exempel p� vinstandelsstiftelser i svenskt n�ringsliv.
7.3 Att bli f�retagare
Det borde vara l�tt att bli f�retagare, egentligen lika enkelt som att ta
anst�llning hos n�gon annan. Staten har sk�l att s�ka garantier f�r att den
t�nkte f�retagaren kan ta ansvar f�r sina skattem�ssiga och sociala
f�rpliktelser, men d�rut�ver inte idka kontrollverksamhet.
F-skattesedeln �r f�retagandets skattem�ssiga grund. Utan denna kan inget
f�retag starta i praktiken. F-skattesedel b�r tilldelas alla som beg�r den om
det inte framst�r som uppenbart att det f�regivna f�retagssyftet �r oseri�st.
F�r att g�ra det tydligt f�r fler - och s�rskilt ungdomar - att f�retagarv�gen
faktiskt finns, b�r en s�rskild kampanj initieras i syfte att f� fler
intresserade
av att starta enkla former av f�retag. Att starta f�retag skall inte vara
besv�rligare �n att anm�la sig till myndigheterna.
I ett n�got l�ngre perspektiv borde s�dana insatser kunna underbyggas med
regelr�tta utbildningsinsatser i gymnasieskolan. Syftet med s�dan insatser
skulle inte f�rst och fr�mst vara att l�ra ut om sj�lva f�retagandet utan mer
att bidra till att alla elever ges insikt i entrepren�rskapets betydelse.
F�retagare m�ste ocks� ges rimliga sociala villkor. Det skall inte vara mer
socialt utsatt att vara f�retagare �n att vara anst�lld. Dagens regler �r en
kvarleva fr�n en tid d� anst�llning var den naturliga formen f�r arbete.
7.4 Konkurrensvillkoren
En vital konkurrens sk�rper effektiviteten och �kar v�lst�ndet. Insatser
f�r att fr�mja konkurrensen �r d�rmed ett viktigt inslag i en politik som
g�r Sverige mer utvecklingskraftigt.
Framf�r allt inom omr�den av monopoliserad kommunal tj�nsteverk-
samhet skulle mycket kunna vinnas genom en m�lmedveten konkurrens-
uts�ttning. Skolan och v�rden skulle kunna g�ras b�ttre om fler fick delta
med sitt kunnande. Skattebetalarna skulle f� mer valuta f�r pengarna i st�llet
f�r att drabbas av skatteh�jningar, n�dv�ndiggjorda av politisk of�rm�ga att
driva skola, v�rd och omsorg p� ett rationellt s�tt. I princip all verksamhet
som inte �r myndighetsut�vning b�r uts�ttas f�r konkurrens.
Riktlinjerna f�r en god konkurrenspolitik kan anges p� f�ljande s�tt:
- Kommunerna skall koncentrera sig p� k�rnuppgifterna, inte p�
aff�rsverksamhet, vare sig i bolagsform eller p� annat s�tt. Kommunerna
f�r d� m�jlighet att prioritera det som inte kan utf�ras av andra.
- All kommunal verksamhet som inte �r myndighetsut�vning skall uts�ttas
f�r konkurrens. Detta inneb�r att kommunerna, med undantag f�r
myndighetsut�vningen, skall upphandla alla varor och tj�nster.
Medborgarna skall ocks� kunna v�lja direkt mellan verksamheter med
hj�lp av checksystem, t.ex. skolpeng.
Kommunal aff�rsverksamhet snedvrider konkurrensen gentemot privata
f�retag eftersom den kommunala verksamheten ytterst finansieras med
skattemedel. De aff�rsverksamheter som kommunerna i dag bedriver i
bolagsform eller i annan form skall d�rf�r avvecklas.
F�r�ndringsprocessen b�r ske med stor varsamhet. Konkurrens-
uts�ttningarna och privatiseringarna skall leda till f�rdelar f�r alla. De
kommunalt anst�llda b�r f� m�jlighet att sj�lva ta �ver verksamheten n�r den
privatiseras, vilket skapar kontinuitet. Kommunerna och landstingen skall ha
ett bra pris f�r de f�retag som s�ljs, samtidigt som dessa st�rks genom
privatiseringen.
F�r att underl�tta processen b�r konkurrensreglerna f�rb�ttras vad g�ller
kommunal aff�rsverksamhet.
- Kommunerna b�r �l�ggas att upphandla i konkurrens. En lagstadgad r�tt
f�r privata entrepren�rer att utmana offentlig n�ringsverksamhet b�r
inf�ras. Lagen om offentlig upphandling b�r ocks� kompletteras med en
regel om att upphandlingar inte f�r avbrytas utan aff�rsm�ssiga sk�l.
- Kommunallagen b�r ses �ver s� att reglerna f�r vad som �r till�ten och
otill�ten kommunal verksamhet preciseras och att m�jligheterna st�rks att
r�ttsligt pr�va om s�dan verksamhet �r kompetensenlig. Det b�r
omg�ende inf�ras ett krav p� att kommuner inte skall f� erbjuda
kommunala tj�nster p� den konkurrensutsatta marknaden.
- Kravet p� konkurrensneutralitet vid offentlig priss�ttning b�r sk�rpas
genom en lag som stadgar att offentlig n�ringsverksamhet skall redovisas
skild fr�n annan verksamhet och att priset skall baseras p� en
sj�lvkostnadskalkyl p� likv�rdig grund som enskilda f�retag.
- M�jligheterna att �verklaga offentlig n�ringsverksamhet b�r f�rb�ttras.
Lagen om offentlig upphandling b�r kompletteras med en regel om att all
offentlig n�ringsverksamhet m�ste grundas p� formella beslut av stat,
kommun eller landsting.
- Lagen om offentlig upphandling b�r utvidgas till att omfatta kommunal
upphandling av verksamhet i egen regi.
- Konkurrensverket b�r ges en starkare st�llning.
Konkurrensen b�r ocks� st�rkas genom att statens �gande av n�ringslivet
avvecklas. En privatisering av de statliga f�retagen tydligg�r statens roll
som lagstiftare och normgivare, �kar statskassans inkomster, breddar
riskkapitalmarknaden till nya grupper och st�rker de privatiserade
f�retagen.
7.5 Energif�rs�rjningen
Ett f�retagsklimat som stimulerar till investeringar och expansion
beh�ver en s�ker och billig energif�rs�rjning. Billig energi har historiskt
ocks� varit ett av Sveriges viktigaste konkurrensmedel. Till detta har
ocks� bidragit att energif�rs�rjningen varit l�ngsiktigt p�litlig.
S� �r det inte l�ngre. Tv�rtom �r energif�rs�rjningen numera utsatt f�r
extremt politiskt godtycke. Framf�r allt g�ller detta k�rnkraftsavvecklingen.
F�r att �terst�lla f�rtroendet f�r Sverige som investeringsland m�ste
principbeslutet om att n�sta �r b�rja avveckla k�rnkraften rivas upp. Det b�r
ers�ttas med ett entydigt mandat till Statens k�rnkraftinspektion att ansvara
f�r att k�rnkraften anv�nds s� l�nge den uppfyller s�kerhetskraven, men
ocks� att reaktorer som inte klarar kraven st�ngs.
En s�dan f�rskjutning av ansvaret f�r k�rnkraftens s�kerhet, bort fr�n
politiskt spel och till fackkunskapen, b�r f�renas med ett beslut om att
upph�va den s.k. tankef�rbudslagen. Att som i dag f�rbjuda blotta t�nkandet
p� ny energiteknik �r inte bara principiellt f�rkastligt utan ocks� oansvarigt
gentemot kommande generationer.
8 En reformerad arbetsmarknad
En v�sentlig del i en politik f�r fler och v�xande f�retag �r en ny syn p�
medarbetarnas och f�retagens �msesidiga relationer. Dagens kollektiva
ordning st�mmer inte med de nya mera varierade
arbetsmarknadsvillkoren. Och n�r regler och verklighet inte st�mmer, d�
minskar anst�llningsben�genheten. Arbetsl�sheten stiger.
Nya relationer p� arbetsmarknaden �r emellertid ocks� en fr�ga om respekt
f�r den enskildes r�tt. Det �r denne som skall �ga arbetets r�ttigheter, att
ut�va sj�lv eller att �verl�ta �t andra att bevaka i hans eller hennes st�lle.
Ett
s�dant syns�tt inneb�r inte att t.ex. fackliga organisationer blir obeh�vliga,
men v�l att deras uppgifter f�r�ndras. Den enskilde skall emellertid inte vara
beroende av fackliga organisationers v�lvilja f�r att kunna h�vda sin r�tt.
Sverige beh�ver en ny upps�ttning regler p� arbetsmarknaden, regler som
ger st�rsta m�jliga utrymme f�r nya anst�llningar och som samtidigt st�rker
den enskildes egen st�llning p� arbetsmarknaden.
En s�dan mer modern och respektfull syn p� arbetsmarknadsrelationerna
aktualiserar ofr�nkomligen en �versyn av en rad av de lagar som h�rr�r fr�n
en annan tid och som i dag ofta motverkar de syften f�r vilka de en g�ng
tillkom.
En utg�ngspunkt f�r en s�dan �versyn m�ste vara att den enskilde genom
eget avtal skall kunna f�rfoga �ver l�nen, men ocks� �ver andra viktiga delar
av arbetets villkor. Det grundl�ggande skyddet f�r alla medarbetare, men inte
mer, skall regleras genom lag.
En modernare ordning p� arbetsmarknaden tar tid att genomf�ra. Den
inbegriper s�v�l lagar som avtal. F�rnyelsen av arbetsr�tten m�ste ske med
respekt f�r detta.
En ordning som tar h�nsyn till s�v�l f�rnyelsebehovet som r�ttss�kerheten
kan se ut p� f�ljande s�tt:
- En ny lagstiftning f�r relationerna p� arbetsmarknaden b�r tr�da i kraft
den 1 januari 2000. Den b�r emellertid vara klar och beslutad redan den 1
januari 1999. Den mellanliggande tiden utnyttjas f�r en anpassning av
avtal till den nya ordningen.
- Med omedelbar verkan inf�rs en m�jlighet f�r l�ntagare och arbetsgivare
att vid nyanst�llning v�lja andra samverkansformer �n dem som anges i
delar av dagens arbetsr�ttsliga lagstiftning. Praktiskt b�r detta arrangeras
p� s�dant s�tt att endast de indispositiva delarna av i f�rsta hand lagen
om anst�llningsskydd (LAS), semesterlagen samt arbetstidslagen blir
tvingande f�r de avtal som kan komma att g�lla f�r den t�nkta
�verg�ngsperioden. En s�dan ordning g�r det m�jligt f�r dem som direkt
ber�rs att sj�lva s�rja f�r sina inb�rdes relationer.
Med st�rre respekt f�r enskildas r�tt genom en ordning d�r det
individuella avtalet utg�r grunden underl�ttas ocks� en mer konstruktiv
l�nebildning. Det r�cker emellertid inte. I ett par h�nseenden beh�ver
ytterligare f�r�ndringar ske f�r att inte oj�mna maktf�rh�llanden skall
�stadkomma omotiverad skada.
Det g�ller f�r det f�rsta sympati�tg�rder. Det �r inte rimligt att andra �n de
som direkt ber�rs av en konflikt skall kunna dras in i den. Sympati�tg�rder
b�r d�rf�r f�rbjudas.
Det andra handlar om formerna f�r att utl�sa konflikt�tg�rder. Med tanke
p� vilka effekter konflikter kan f� i moderna och s�rbara samh�llen b�r
s�dana inte kunna utl�sas med mindre �n att alla medlemmar tillfr�gats. Ett
s�dant f�rfarande st�mmer ocks� b�ttre �n dagens ordning med principer om
den enskilde som b�rare av arbetets r�ttigheter.
Till sist finns det ocks� anledning att med best�mdhet avvisa alla planer p�
att genom lagstiftning ange nya villkor f�r arbetstiden. Det �r i grunden en
orimlig tanke att staten i ett modernt och civiliserat samh�lle skall anses ha
r�tt att reglera alla enskilda m�nniskors val av arbetstid respektive r�tt att i
pengar ta ut arbetets frukter.
En ny mera individualiserad arbetsmarknad �r ett starkt sk�l f�r att ge
ocks� de sociala trygghetssystemen en mer personlig inriktning. Stora delar
av dagens trygghetsanordningar �r byggda p� det gamla industrisamh�llets
mer enhetliga ordning och st�mmer d�ligt med dagens mer f�r�nderliga
villkor.
Ett alltj�mt generellt trygghetssystem m�ste allts� ges ett starkare
individuellt inneh�ll. Bara d�rigenom blir det m�jligt f�r alla att med
tillf�rsikt utnyttja det mera r�rliga samh�llets m�jligheter.
9 En modern arbetsmarknadspolitik
Arbetsmarknadspolitiken �r ett skydd f�r den enskilde om och n�r man
f�rlorar arbetet. Men arbetsmarknadspolitiken p�verkar ocks� p� vilka
villkor anst�llningar kan ske.
All arbetsmarknadspolitik m�ste utformas p� ett s�dant s�tt att
f�rv�rvsarbete f�r den enskilde blir b�de m�jligt och attraktivt.
Arbetsmarknadspolitiken har en omst�llningsinriktad uppgift. Den kan inte
svara f�r ett permanent st�d.
Arbetsmarknadspolitiken b�r ha fyra huvudelement, n�mligen ers�ttning
vid arbetsl�shet, st�d till unga arbetsl�sa, utbildningsinsatser samt speciella
insatser f�r �ldre.
- Ers�ttningen vid arbetsl�shet genom arbetsmarknadspolitiken skall ses
som ett grundl�ggande skydd som omfattar alla. En s�dan allm�n och
obligatorisk arbetsl�shetsf�rs�kring b�r omfatta 300 ers�ttningsdagar,
utom f�r dem som �r �ldre �n 58 �r d� ytterligare 200 ers�ttningsdagar
b�r medges. F�rs�kringen b�r g�lla ocks� vid t.ex.
arbetsmarknadsutbildning och ers�tta de speciella bidrag som fr�n tid till
annan utg�r i dag. S�rskilda �verg�ngsregler beh�vs intill dess
arbetsl�sheten pressats ned till acceptabla niv�er.
- Ers�ttningen b�r vara 75 procent av den tidigare l�nen. H�gre
ers�ttningsniv�er riskerar att motverka den mer flexibla l�nebildning
Sverige i dag beh�ver. Ers�ttningsniv�n skall ses tillsammans med
f�rslag om l�gre inkomstskatter och egenavgifter, vilka ocks� belastar
arbetsl�sa.
- Det grundl�ggande f�rs�kringsskyddet kan och b�r kompletteras med
till�ggsskydd genom avtal. Ett s�dant skydd b�r kunna variera fr�n
bransch till bransch.
- Finansieringen av den allm�nna f�rs�kringen b�r till betydande del ske
genom avgifter som tas ut av den f�rs�krade. Utrymme skapas genom
l�gre skatt p� arbetsinkomster. Avgifterna blir samtidigt avdragsgilla vid
inkomstbeskattningen. Dessa b�r emellertid v�xlas mot motsvarande
l�gre skatter.
P� l�ngre sikt finns det sk�l att �verv�ga om inte det skydd som i nul�get
b�r �stadkommas genom en allm�n arbetsl�shetsf�rs�kring b�ttre kan
s�kras genom en form av personligt, men obligatoriskt sparande.
F�rdelen skulle vara att sparande p� konto har b�ttre f�ruts�ttningar att
fungera i ett samh�lle d�r arbetets regelbundenhet kommer att vara
svagare �n i dag.
- Arbetsmarknadspolitikens andra huvuduppgift �r att bidra till ungdomars
intr�de p� arbetsmarknaden. Insatserna skall komplettera mer rimliga
ing�ngsl�ner, som det i dag ankommer p� arbetsmarknadens parter att
komma �verens om.
I st�llet f�r dagens o�versk�dliga och ad-hoc-betonade insatser b�r ett
l�rlingssystem f�r ungdomar mellan 20 och 25 �r introduceras. Systemet
b�r byggas upp tillsammans med f�retagen och erbjudas alla ungdomar i
den aktuella �ldern efter 100 dagars arbetsl�shet. Ett l�rlingssystem kan
bli l�ngt mer framg�ngsrikt �n den kommunsyssels�ttning regeringen nu
f�resl�r.
Under l�rlingstiden b�r viss ers�ttning utg�, motsvarande den produktiva
insats l�rlingen g�r i f�retaget.
- Utbildning b�r vara arbetsmarknadspolitikens tredje huvuduppgift. Den
speciella arbetsmarknadsutbildningens syfte skall vara att s�rja f�r
fokuserade insatser, riktade mot specifika yrkesomr�den, samt
definierade kompletteringar av arbetsl�sas kompetens. H�r ing�r ocks�
st�d till arbetshandikappade.
Mer allm�n utbildning av arbetsl�sa b�r inte anordnas inom
arbetsmarknadspolitikens ram utan anf�rtros de g�ngse systemen f�r
vuxenutbildning.
- Den fj�rde huvuduppgiften arbetsmarknadspolitiken skall klara �r att
s�rja f�r att ocks� �ldre kan finna en plats p� arbetsmarknaden. Det �r en
grannlaga uppgift att s�kerst�lla detta utan att f�rst�ra normala relationer
p� arbetsmarknaden.
Det b�r vara m�jligt att introducera en form av skattereduktion f�r viss
�ldre arbetskraft som riskerar arbetsl�shet. Genom en s�dan
skattereduktion pressas kostnaden f�r anst�llningen. Den
generationsv�xling regeringen f�resl�r �r inget verkningsfullt instrument
f�r att bidra till fler jobb, utan friserar enbart arbetsl�shetsstatistiken.
Dessa fyra huvuduppgifter m�ste arbetsmarknadspolitiken klara med
h�gsta effektivitet och kvalitet. Den b�r utf�ras �tskilt fr�n den
f�rmedlingsverksamhet som skall vara den lokala arbetsf�rmedlingens
huvuduppgift.
Arbetsf�rmedling skall inte ses som arbetsmarknadspolitik utan som en
f�rmedlings- eller m�klaruppgift. F�r att tillf�rs�kra den enskilde
arbetss�kanden maximal service skall den utf�ras i st�rsta m�jliga
konkurrens med f�rmedling med annan huvudman �n staten.
En reformering av arbetsl�shetsf�rs�kringen och arbetsmarknadspolitiken
m�ste ske parallellt med insatser f�r att skapa b�ttre f�ruts�ttningar f�r fler
riktiga arbeten. Kortare ers�ttningstider b�r t.ex. komma i fr�ga vid en
tidpunkt n�r tillg�ngen p� riktiga arbeten �r b�ttre �n i dag. De h�r f�reslagna
f�r�ndringarna m�ste d�rf�r kompletteras med �verg�ngsregler.
10 Kunskaps- och teknologif�rs�rjningen
10.1 Kunskap i v�rldsklass
Morgondagens f�retagande kommer att kr�va mer av kunskap hos
medarbetarna. Det g�ller som generell iakttagelse, �ven om det inte �r
giltigt f�r alla typer av arbeten.
Kraven kommer ocks� att f�r�ndras under arbetslivets g�ng. Det st�ller
krav p� system genom vilka den enskilde kan utveckla det kunnande han
eller hon finner sig beh�va.
Det �r en viktig uppgift att utveckla utbildningssystemet s� att det
motsvarar dessa krav. Utbildning beh�ver bli mer av en process �n vad den
�r i dag.
Inte minst aktualiseras fr�gan om utbildningens finansiering. Om
utbildningsbehoven i realiteten utstr�cks �ver hela den arbetsverksamma
delen av livet beh�vs en principiell diskussion om vem som har anledning att
betala f�r vad.
Ett betydelsefullt element �r att g�ra den enskilde sj�lv delaktig i den
samlade utbildningens finansiering. Det f�rst�rker de personliga
drivkrafterna och �kar effektiviteten.
Utbildningsbehoven kommer emellertid inte bara att bli mer utstr�ckta
�ver tiden utan ocks� mer varierade till sitt inneh�ll. Enhetliga
utbildningssystem blir allt sv�rare att uppr�tth�lla eftersom dessa inte svarar
mot enskildas och f�retags behov.
En reformstrategi som svarar mot den nya omv�rlden b�r bl.a. inneh�lla
f�ljande element:
- S�v�l skolan som olika former av utbildning m�ste ges b�ttre m�jligheter
att tillgodose mer varierade krav. Det sker b�st genom att
utbildningsv�sendet inom vida statliga och kommunala ramar �ppnas
ocks� f�r andra �n de offentliga utbildningsinstitutionerna.
Enklast sker detta genom att den offentliga utbildningsfinansieringen
styrs �ver fr�n producenterna till elever och studenter. I skolan �r medlet
h�rf�r en s.k. nationell skolpeng. Ett motsvarande system kan ocks�
introduceras f�r den eftergymnasiala utbildningen. En viktig
kompletterande effekt av en s�dan f�r�ndring av universitetens och
h�gskolornas finansiering �r att det internationella utbytet kan f�rst�rkas.
- Det s�kraste s�ttet att pressa tillbaka ungdomsarbetsl�sheten �r att
integrera delar av gymnasieutbildningen i f�retagen. Erfarenheterna av
l�rlingsutbildning �r goda fr�n bl.a. Tyskland, �sterrike och Schweiz.
Hur l�rlingsverksamhet skall utformas b�r kunna avg�ras av skolor och
f�retag direkt. P� staten ankommer det att s�tta upp de villkor som
utbildningen skall uppfylla. De fackliga organisationerna m�ste visa
l�nem�ssig vidsynthet.
- Den fortsatta expansionen av den eftergymnasiala utbildningen b�r
v�gledas av insikten att mer allm�nutbildning inte n�dv�ndigtvis �r det
som Sverige just nu mest beh�ver, liksom av kraven p� h�gsta m�jliga
kvalitet. Det leder till en annan utbyggnadsstrategi �n den
Socialdemokraterna nu f�ljer.
- Universiteten och h�gskolorna b�r utvecklas i olika riktningar f�r att
kunna tillgodose de olika utbildnings- och forskningsbehoven.
Sj�lvst�ndigheten fr�n staten m�ste f�rst�rkas. Fler universitet och
h�gskolor b�r �verf�ras i privatr�ttslig form.
- Under de n�rmaste �ren �r det teknisk utbildning p� skilda niv�er som b�r
ges f�rsteg framf�r en utbildningsexpansion f�r dess egen skull.
Kvalificerad eftergymnasial utbildning i samarbete med f�retag �r en v�g
som snabbt kan leda till att kompetensbehov kan fyllas.
- F�r det livsl�nga l�randet g�r det inte att g�ra statliga planer. D�remot
g�r det att skapa f�ruts�ttningar f�r andra att m�ta behoven.
- En viktig f�ruts�ttning f�r att det livsl�nga l�randet skall bli mer �n ett
politiskt honn�rsord �r att det kan finansieras. Ett system med personliga
utbildningskonton �r en attraktiv framtidsv�g. Till detta konto avs�tter
den enskilde sj�lv och dennes arbetsgivare resurser. Avdragsr�tt vid
beskattningen medges enligt samma principer som i dag g�ller f�r
pensionsf�rs�kringar.
- Utbildningskonton skulle ocks� kunna f�renas med ett system varigenom
det offentliga st�det till eftergymnasial utbildning �verf�rs fr�n
producenterna till studenterna. Den enskilde skulle kunna erbjudas
m�jligheten att utnyttja det offentliga utbildningsst�det vid tidpunkter
som passar den enskilde b�st.
10.2 En avancerad forskning
Expanderande f�retag m�ste inte bara ha tillg�ng till kunniga
medarbetare i stort utan ocks� till avancerad forskning. Forskningens
resultat m�ste ocks� bli tillg�ngliga f�r f�retagen. Sverige beh�ver en ny
forsknings- och teknologipolitik som bidrar till v�rt lands v�xtkraft:
- Forskningen m�ste h�lla absolut h�gsta klass. Det kr�ver ett starkt statligt
engagemang men ocks� en n�ra samverkan med f�retagen. Framf�r allt
inom omr�dena informationsteknik och bioteknik har Sverige b�de
forskningsm�ssigt och f�retagsm�ssigt goda f�ruts�ttningar att
uppr�tth�lla en v�rldsledande roll.
- Forskningspolitiken m�ste ge utrymme att odla de unika beg�vningarna.
Ett universitet skulle kunna utvecklas till ett masters- och
doktoranduniversitet och ges speciella forskningsm�jligheter. Ett s�rskilt
stipendieprogram b�r s�ttas upp f�r att Sverige skall kunna attrahera
framst�ende inhemska och utl�ndska beg�vningar.
- Barri�rerna mellan den akademiska forskningen och f�retagen m�ste
brytas. Ett starkt n�ringslivsengagemang i f�rst och fr�mst de tekniska
h�gskolorna �r n�dv�ndigt �ven om det i dagens h�gskolesystem
f�refaller sv�rt att f�rverkliga. En f�rst�rkning av
industridoktorandprogrammen �r en annan, parallellt framkomlig v�g.
- Erfarenheterna av hur relationer mellan industri och akademi kan
arrangeras finns att h�mta i andra l�nder. Det kaliforniska CONNECT-
programmet t.ex. knyter framg�ngsrikt samman den akademiska
forskningen med n�ringsliv och finansi�rer. Programmet bygger p�
n�tverksbyggande och frivilligt engagemang. �tskilliga nya jobb i
Kalifornien kan tillskrivas programmet.
- En viktig f�ruts�ttning f�r kunskaps�verf�ringen �r att den akademiska
utbildningen, oavsett inriktning, ges en entrepren�riell inriktning.
Kunskap m�ste kunna kommersialiseras, i egen eller andras regi.
Utbildning uteslutande inriktad p� en offentlig f�rs�rjning tillh�r en
f�rg�ngen tid.- 10F- P
11 Hemst�llan
Med h�nvisning till det anf�rda hemst�lls
1. att riksdagen beslutar att dubbelbeskattningen av utdelade och
kvarh�llna vinster slopas fr�n den 1 januari 1998 i enlighet med vad
som anf�rts i motionen,
2. att riksdagen beslutar om lindrade sp�rregler f�r f�mansbolag
fr.o.m. den 1 januari 1998 i enlighet med vad som anf�rts i motionen,
3. att riksdagen beslutar avveckla f�rm�genhetsskatten med b�rjan
1998 i enlighet med vad som anf�rts i motionen,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till k�nna vad i
motionen anf�rts om skattekonto och merv�rdesskattebetalningar,1
5. att riksdagen beslutar om skattereduktion med 50 % av betald
arbetskostnad i enlighet med vad som anf�rts i motionen,
6. att riksdagen hos regeringen beg�r f�rslag om permanent avdrag
f�r underh�ll och reparation av egna bost�der i enlighet med vad som
anf�rts i motionen,
7. att riksdagen beslutar �terinf�ra de regler som g�llde f�re 1995
avseende dieseloljebeskattningen av arbetsredskap i enlighet med vad
som anf�rts i motionen,
8. att riksdagen beslutar att inkomster av royalty som h�rr�r fr�n
patent skall beskattas som kapitalinkomst fr.o.m. den 1 januari 1998 i
enlighet med vad som anf�rts i motionen,
9. att riksdagen hos regeringen beg�r f�rslag syftande till
avskaffande av statens skattef�rm�nsr�tt vid konkurser i enlighet med
vad som anf�rts i motionen,2
10. att riksdagen beslutar avskaffa den s�rskilda l�neskatten p�
vinstandelsmedel i enlighet med vad som anf�rts i motionen,
11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till k�nna vad i
motionen anf�rts om F-skattesedel,1
12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till k�nna vad i
motionen anf�rts om principerna f�r konkurrenspolitiken,3
13. att riksdagen hos regeringen beg�r f�rslag om �ndringar i
kommunallagen, lagen om offentlig upphandling och konkurrenslagen
i enlighet med vad som anf�rts i motionen,
14. att riksdagen hos regeringen beg�r f�rslag om sk�rpta krav p�
konkurrensneutralitet vid offentlig priss�ttning i enlighet med vad som
anf�rts i motionen,
15. att riksdagen hos regeringen beg�r f�rslag om en f�rst�rkning av
Konkurrensverket i enlighet med vad som anf�rts i motionen,3
16. att riksdagen hos regeringen beg�r f�rslag om en l�ngsiktig
f�r�ndring av arbetsr�tten i enlighet med vad som anf�rts i motionen,4
17. att riksdagen hos regeringen beg�r f�rslag om omedelbara
f�renklingar av arbetsr�tten i enlighet med vad som anf�rts i
motionen,4
18. att riksdagen hos regeringen beg�r f�rslag om en reformering av
arbetsl�shetsf�rs�kringen i enlighet med vad som anf�rts i motionen,4
19. att riksdagen hos regeringen beg�r f�rslag om en f�r�ndring av
arbetsmarknadspolitiken i enlighet med vad som anf�rts i motionen,4
20. att riksdagen som sin mening ger regeringen till k�nna vad i
motionen anf�rts om utbildningspolitiken,5
21. att riksdagen som sin mening ger regeringen till k�nna vad i
motionen anf�rts om forsknings- och teknologipolitiken.5
Stockholm den 3 oktober 1997
Carl Bildt (m)
Lars Tobisson (m)
Gullan Lindblad (m)
Anders Bj�rck (m)
Beatrice Ask (m)
Knut Billing (m)
Birger Hag�rd (m)
Gun Hellsvik (m)
Bo Lundgren (m)
Inger Ren� (m)
Karl-G�sta Svenson (m)
Per Unckel (m)
Per Westerberg (m)
1 Yrkandena 4 och 8 h�nvisade till SkU.
2 Yrkande 9 h�nvisat till LU.