Sveriges val inf�r sekelskiftet
Aldrig tidigare i m�nsklighetens historia har v�ra m�jligheter varit s� stora
som idag. V�r jord blir ett allt b�ttre hem f�r en allt st�rre del av
befolkning-
en. Vi upplever hur ekonomisk och teknologisk utveckling h�ller p� att ut-
rota fattigdom och sv�lt. I augusti konstaterade V�rldsbanken att andelen
fattiga i Ostasien sjunkit fr�n 6 av 10 till 2 av 10 p� 20 �r. Det handlar om
tiotals miljoner m�nniskor som under loppet av n�gra f� �r lyfts upp fr�n
fattigdom till dr�gliga levnadsf�rh�llanden. Till och med i det av fattigdom
s�ndertrasade Afrika finns det klara ljuspunkter.
L�karvetenskapens och bioteknikens landvinningar f�rl�nger liv som tidi-
gare var bortom r�ddning. Friheten och demokratin g�r segert�g �ver
v�rlden, s� att fler �n n�gonsin utan fruktan kan s�ga sin mening, v�lja sina
politiska ledare och f� en lagstyrd och r�ttvis behandling av stat och myndig-
heter.
De tragiska undantagen �r fortfarande m�nga och bakslagen h�rda. Dag-
ligen h�r vi rapporter om krig och f�rtryck, och alltj�mt lever miljontals
m�nniskor i fattigdom. Men detta kan inte skymma det faktum att framtiden
f�r stora delar av m�nskligheten ser ljus ut. V�rlden befinner sig mitt uppe i
en ekonomisk utvecklingsperiod, som saknar historisk motsvarighet.
�ven v�stv�rlden befinner sig i en omvandlingsperiod, i �verg�ngen fr�n
industrisamh�llet till ett samh�lle d�r kunskap och information blir allt
viktigare byggstenar i en allt mer individualiserad produktion. Nytt v�lst�nd
skapas, f�retag startas och v�xer, tekniska hj�lpmedel som tidigare varit
f�rbeh�llna f� �r idag omistliga redskap f�r m�nga. Arbetsuppgifter som inte
fanns f�r 25 �r sedan syssels�tter idag miljoner m�nniskor �ver hela v�rlden.
Samtidigt har arbetsuppgifter som sysselsatte miljontals f�r 25 �r sedan f�r
f�rsvunnit genom den teknologiska utvecklingen.
I denna utveckling och i detta skifte mellan tv� sekel st�r ocks� det
svenska samh�llet; i en v�rld av stora m�jligheter - i en tid av stora om-
v�lvningar. Vi st�r inf�r ett val. De beslut vi fattar nu best�mmer hur v�l vi
kommer att klara oss i framtiden. Varken framg�ngen eller motg�ngen �r
�desbunden, v�rt �de ligger i v�ra egna h�nder.
V�rt val st�r mellan f�rnyelsen och det gamla. Det �r ett val mellan det nya
och ok�nda och det invanda och redan pr�vade. Det �r inget l�tt eller sj�lv-
klart val. Oron �ver att det vi har skall ers�ttas med n�got som inte �r lika
tryggt �r lika f�rst�elig som attraktionen i det gamla. Men f�rnyelsen �r �nd�
n�dv�ndig. Inte f�r att alternativet kommer att st�rta v�rt samh�lle i f�rd�rvet
eller f�r att historien tvingar oss till f�rnyelse. F�rnyelsens alternativ �r
inte
underg�ngen utan stagnation och resignation.
F�rnyelsens uppdrag formas d�rf�r inte prim�rt i r�dslan f�r alternativen
utan framf�r allt av det l�fte som v�r tid ger. Vi �r skyldiga oss sj�lva och
kommande generationer att g�ra det b�sta av de utomordentliga m�jligheter
som bjuds.
Inget s�ger att Sverige inte skulle kunna vara ett av v�rldens absolut b�sta
l�nder att leva i. Om det skall bli s�, beror p� oss sj�lva. Det handlar om att
v�ga f�rnya Sverige, inte till ett annat Sverige utan till ett annorlunda och
b�ttre Sverige - med en annan f�rdelning av ansvar, kunskap och m�jligheter
�n idag. Valet �r politiskt och det st�r mellan f�rnyelse och stagnation. Skall
vi bygga framtiden p� historiens erfarenheter, eller skall vi f�rs�ka �terskapa
historien?
Sverige skulle kunna vara ett samh�lle d�r varje enskild m�nniskas dr�m-
mar och m�jlighet att v�xa tas tillvara. I skolan och i barndomen, p� univer-
sitetet och i ungdomen, p� arbetet och i vuxenlivet.
I framtidens Sverige skulle v�lst�ndet kunna v�xa d�rf�r att vi �r fler som
arbetar och d�rf�r att m�nga v�gar ta steget att starta eget. H�r skulle alla
kunna arbeta - inte f�r att n�gon annan avst�r sin plats i produktionen, utan
f�r att det i alla samh�llen alltid finns mycket som beh�ver g�ras. Arbets-
linjen skulle g� f�re avvecklingslinjen.
I f�rnyelsens Sverige skulle tryggheten ligga i f�r�ndringen och i varje
m�nniskas tro p� sin egen f�rm�ga. H�r skulle alla kunna lyckas f�r att alla
har r�tten att misslyckas och �nd� komma igen. S�kerhet och trygghet skulle
v�xa ur dynamiken.
I ett annorlunda och b�ttre Sverige skulle vi alla kunna lita p� en offentlig
sektor som �r stark f�r att den �r begr�nsad och som �r den sista och osvik-
liga tryggheten n�r ingen annan finns och som klarar skolan, v�rden och
omsorgen f�r att den prioriterar dessa verksamheter f�re andra.
Var och en skulle kunna k�nna sig trygg i f�rvissningen att det faktiskt s�
gott som alltid ordnar sig i livet. Inte f�r att v�rt liv �r f�rutbest�mt av
regler
och system, utan f�r att det alltid kommer en ny chans - i skolan och i
arbetslivet, men ocks� n�r n�got inte riktigt gick som det var t�nkt.
Detta �r ett Sverige som inte �r som idag - men som vi kan skapa f�rut-
s�ttningar f�r i morgon genom att idag fatta de riktiga besluten. F�rnyelsen
av Sverige �r ett politiskt uppdrag att under de kommande 10-15 �ren �ter-
uppr�tta politiken som en frig�rande kraft i det svenska samh�llet. P� samma
s�tt som f�rra seklets liberala revolution skapade f�ruts�ttningar f�r en
ekonomisk, social och kulturell utveckling som Sverige aldrig tidigare hade
upplevt, b�r uppdraget i v�r tid vara att riva ner de hinder, skr�n och privi-
legier som idag st�r i v�gen f�r m�nniskornas v�xt- och skaparkraft.
Det politiska f�rnyelseuppdraget m�ste inge hopp om att Sverige kan
b�ttre men ocks� ta m�nniskors oro inf�r framtiden p� allvar. Det m�ste ta
h�nsyn till att m�nga fruktar f�r�ndringen och att de som predikar reaktionen
kommer att kunna spela p� ett brett register av oro och farh�gor. Ty annars
v�xer den f�rnyelsens paradox som ligger i att viljan till f�rnyelse tenderar
att sjunka ju starkare behovet av f�rnyelse blir. Ju smalare marginalerna blir,
desto mer hotfull blir f�r�ndringen.
F�rnyelsearbetet m�ste d�rf�r bygga p� ett pedagogiskt f�rklaringsarbete,
ett tydligt ledarskap och en uttalad viljeriktning. Medborgarna m�ste v�ga
lita p� att det som kommer �r b�ttre �n det som upph�r - att f�rnyelsen
inneh�ller ett l�fte ocks� f�r dem. De m�ste v�ga lita p� att vi under f�rden
kan resa tillr�ckligt s�kert - det m�ste st� alldeles klart att ingen kommer att
l�mnas kvar.
D�rf�r f�r f�rnyelsen av det svenska samh�llet inte vara ett uppdrag f�r-
beh�llet de f� eller de utvalda. Ingen kan g�ra anspr�k p� att veta sanningen
om vare sig processens m�l eller dess medel. Vi k�nner inte m�let, eftersom
ett samh�lle aldrig har n�got slutm�l och f�r att det �r varje enskild
m�nniskas liv som �r ett m�l i sig. Vi kan heller inte vara s�kra p� alla medel,
eftersom samh�llet �r alltf�r komplicerat f�r att n�gon skall kunna g�ra
anspr�k p� att sitta inne med l�sningar f�r alla individer, f�retag och
familjer.
Den som s�ger sig ha monopol p� f�rnyelsen kommer att m�tas av med-
borgarnas r�ttm�tiga skepsis. Alla som upplever att de har n�got att tillf�ra i
arbetet f�r att g�ra Sverige starkare inf�r 2000-talet m�ste kunna vara med.
Men insikten om att f�rnyelsen m�ste ha s� bred uppslutning som m�jligt
inneb�r inte att vi saknar kunskap om vilken riktning utvecklingen m�ste ta
eller att vi inte har en klar �vertygelse om vilket v�gval som �r felaktigt. Det
inneb�r inte att vi saknar en �vertygelse om vad som beh�ver g�ras f�r att
Sverige skall bli ett rikare, stabilare och tryggare samh�lle. Om inriktningen
r�der det inga tvivel.
? Vi tror p� friheten - d�rf�r att varje m�nniska m�ste ha r�tten att sj�lv
best�mma hur livet skall gestalta sig. Men ocks� d�rf�r att det �r i frivillig
samverkan mellan individer som v�lst�nd skapas, kunskap utvecklas och
id�er f�ds.
? Vi tror p� �ppenheten mot omv�rlden - d�rf�r att vi �r beroende av andra
och f�r att vi vill att andra skall beh�va oss. Ur kontakter mellan folk och
l�nder v�xer freden, s�kerheten och v�lst�ndet.
? Vi tror p� teknik, vetenskap och utveckling - inte f�r att det saknas risker
utan f�r att vi �r �vertygade om att m�nniskan �r f�rnuftig nog att
bem�stra dem. Och f�r att teknik, vetenskap och utveckling har sk�nkt
m�nskligheten b�de v�lst�nd, h�lsa och trygghet.
? Vi tror p� politiken - inte f�r att vi tror att samh�llet kan eller b�r
regleras
och styras i detalj eller �verm�tt utan d�rf�r att vi �r �vertygade om att
ingen annan institution �n demokratin b�ttre kan skydda viktiga f�ruts�tt-
ningar f�r ett civiliserat samh�lle.
? Vi tror p� f�rnyelsen - inte av brist p� respekt f�r v�r historia, utan f�r
att
framtiden m�ste s�kas i framtida f�ruts�ttningar och inte i det f�rflutna.
V�r historia ligger - p� gott och ont - bakom oss. Den kan vi l�ra av, men
vi kan aldrig upprepa eller �teruppleva den. Det �r i framtiden som vi
kommer att leva resten av v�ra liv.
Denna motion handlar om Sveriges grundl�ggande ekonomiska, sociala och
politiska problem. Den handlar om vilka l�rdomar vi kan dra av v�ra och
andras framsteg och misstag. Men motionen handlar framf�r allt om den
politiska f�rnyelse som ligger framf�r oss, om vi skall kunna m�ta framtiden
med tillf�rsikt.
2 Den permanenta samh�llskrisen
2.1 Bilden av Sverige
2.1.1 Den f�rlorade sj�lvbilden
"Sverige �r ett bra land att leva i" brukar det heta i regeringsf�rklaringar
och andra h�gtidliga politiska sammanhang. H�r lever m�nniskor i trygghet
och rikedom, h�r �r vi j�mlika inf�r lagen och varandra, h�r delar vi inte alla
de livets sv�ra problem som varje dag tynger m�nniskor i andra delar av
v�rlden.
H�r r�der fred och s�kerhet. H�r kan vi utan fruktan g� p� gator och torg.
H�r �r varje medborgare tillerk�nd de m�nskliga r�ttigheter som f�rnekas p�
m�nga andra st�llen p� v�r jord. H�r �r levnadsstandarden j�mn och h�g. H�r
har j�mst�lldheten mellan kvinnor och m�n kommit l�ngre �n p� andra h�ll.
Och visst �r Sverige ett samh�lle d�r mycket �r bra, framf�r allt mycket
b�ttre �n i m�nga andra l�nder.
Men klyftan mellan det goda samh�llets retorik och dess praktik har under
de senaste decennierna kommit att djupna. Den politiska sj�lvbilden har f�tt
allt sv�rare att finna sin motsvarighet i m�nniskornas vardag. �r v�r v�lf�rd
verkligen s� mycket st�rre �n andras? �r v�r trygghet verkligen s� mycket
starkare? �r v�rt samh�lle verkligen s� mycket visare ordnat? Med senare
tids steriliseringsdebatt har vi till och med f�tt b�rja fr�ga oss om v�r godhet
verkligen varit s� mycket st�rre �n andras.
P� samma s�tt som det �r sm�rtsamt f�r individer att uppt�cka att sj�lv-
bilden inte l�ngre �verensst�mmer med verkligheten �r det sv�rt f�r med-
borgarna att uppt�cka att den ber�ttelse som dess ledare och auktoriteter
predikat inte l�ngre st�mmer.
Det svenska samh�llet pr�glas idag till en del av att vi har f�rlorat v�r
sj�lvbild. Det skapar orienteringsproblem och os�kerhet kring historien, nuet
och framtiden. Om vi inte vet varifr�n vi kommer och om vi inte �r s�kra p�
var vi �r, kan vi d� veta vart vi skall? N�r karta och kompass inte l�ngre ger
ledning, v�xer os�kerheten.
Hur v�l st�mmer v�r uppfattning av Sverige som ett land av arbete och
v�lf�rd med de beskrivningar av bidragsberoende, massarbetsl�shet och
ekonomisk mis�r som vi allt oftare m�ter i massmedia? Hur trygga kan vi
k�nna oss n�r marginalerna �r s� sm� att skatte- eller bidragsbeslut i riks-
dagen kan vippa vardagen �ver �nda? Hur v�l st�mmer v�r uppfattning om
Sverige som ett s�llsynt rikt land n�r vi m�rker hur pengarna r�cker till allt
mindre p� utlandsresan? N�gonting fattas den beskrivning av Sverige som
f�rgar h�gtidstalen och de politiska pamfletterna.
2.1.2 Bilden av det rika Sverige
Generationer svenskar �r uppvuxna i ett samh�lle d�r bilden av v�r position
som v�rldens rikaste land f�rmedlades i skolan med lika stor sj�lvklarhet
som multiplikationstabellen. Ett n�rmast osannolikt v�lst�nd kontrasterades
mot en tredje v�rld d�r sv�lt och mis�r var regeln och en �vrig I-v�rld som
inte f�rm�dde s�rja f�r hela sina befolkningar. Rikedomen var en v�lsignel-
se, men ocks� ett ansvar. Hur den uppst�tt var mer eller mindre oklart - att
den f�r evigt var given var sj�lvklart.
Bilden av Sverige som v�lst�ndets hemvist p� jorden var under l�ng tid
riktig. F�r tjugofem �r sedan var vi faktiskt ett av v�rldens tre rikaste
l�nder,
den svenske medborgarens k�pkraft �vertr�ffades n�stan inte n�gon
annanstans. Sedan dess har utvecklingen - i varierande hastighet - g�tt �t fel
h�ll.
Sverige �r fortfarande ett bra land att leva i. Men det finns m�nga m�n-
niskor som idag lever i l�nder som �r rikare �n v�rt land. D�r l�nen r�cker
litet l�ngre, d�r den ekonomiska r�relsefriheten �r st�rre, d�r v�lst�ndet �r
h�gre.
Idag h�ller vi p� att f�rlora platsen som ett av v�rldens tjugo rikaste l�nder.
Vi ligger i bottenskiktet i OECD:s v�lst�ndsliga.
Tabell A
V�lst�ndsligan 1970-1995 (BNP/inv�nare)
Rang
Land
Index
1970
Land
Index
1980
Land
Index
1990
Land
Index
1995
1
Schweiz
145
USA
133
USA
128
Luxemburg
158
2
USA
141
Schweiz
129
Schweiz
123
USA
138
3
Sverige
108
Kanada
113
Luxemburg
116
Schweiz
127
4
Luxemburg
108
Tyskland
108
Kanada
111
Norge
121
5
Tyskland
105
Frankrike
104
Tyskland
107
Danmark
112
6
Kanada
102
Luxemburg
104
Japan
103
Japan
110
7
Nederl�nderna
101
Sverige
102
Frankrike
101
Kanada
109
8
Danmark
100
Island
101
Sverige
99
�sterrike
109
9
Frankrike
100
Nederl�nderna
99
�sterrike
97
Belgien
108
10
Australien
99
�sterrike
97
Danmark
97
Tyskland
106
11
Nya Zeeland
98
Belgien
97
Island
97
Island
104
12
Storbritannien
93
Australien
96
Finland
96
Frankrike
104
13
Belgien
90
Danmark
96
Belgien
95
Italien
102
14
�sterrike
86
Italien
93
Norge
94
Nederl�nderna
101
15
Italien
85
Norge
93
Australien
93
Australien
99
16
Finland
82
Finland
90
Italien
93
Storbritannien
95
17
Japan
80
Storbritannien
89
Nederl�nderna
93
Sverige
95
18
Norge
77
Japan
88
Storbritannien
93
Finland
89
19
Island
75
Nya Zeeland
87
Nya Zeeland
79
Nya Zeeland
87
20
Spanien
64
Spanien
65
Spanien
69
Irland
85
21
Irland
50
Irland
55
Irland
63
Spanien
74
22
Portugal
42
Grekland
48
Portugal
49
Portugal
67
23
Grekland
41
Portugal
48
Grekland
43
Grekland
61
24
Turkiet
17
Turkiet
18
Turkiet
20
Turkiet
29
K�lla: OECD
2.1.3 Bilden av det arbetande Sverige
Under l�ng tid var Sverige ett land d�r alla arbetade. H�r r�dde full syssel-
s�ttning. N�r andra l�nder under 1970- och 1980-talen drabbades av stigande
arbetsl�shet, fortsatte Sverige att ha h�g syssels�ttning och l�g arbetsl�shet.
S� �r det inte idag. Bilden av Sverige som den fulla syssels�ttningens land
st�mmer inte l�ngre. Den h�ga svenska syssels�ttningsgraden har sjunkit
kraftigt under de senaste �ren. En rad av v�ra konkurrentl�nder har kommit
ifatt oss och f�rbi oss i detta avseende. Sverige �r inte l�ngre ett land d�r
man arbetar betydligt mer �n i andra l�nder.
Under de kommande �ren kommer den svenska arbetskraften att minska.
F�rre personer kommer att st� till arbetsmarknadens f�rfogande.
I budgetpropositionen redovisar regeringen f�ljande utveckling fram till
sekelskiftet:
Tabell B
1995
1996
1997
1998
1999
2000
Relativt arbetskraftstal
78,2
77,9
77,1
76,9
76,7
76,5
K�lla: Prop 1997/98:1
Regeringen f�rklarar detta med att man f�r undan m�nniskor ur arbets-
kraften:
Utbildningssatsningen antas ha en kraftig effekt p� arbetskraftsutbudet som
minskar med 36 000 personer, trots att befolkningen i �ldersgruppen 16-64
�r stiger med 57 000 personer.
Socialstyrelsen bed�mer att 1 650 000 personer i aktiv �lder saknar l�ngvarig
f�rankring p� den svenska arbetsmarknaden. N�stan 30 procent av de som
kan, vill eller borde arbeta �r mer eller mindre permanent borta fr�n produk-
tionen.
Sverige �r s�ledes inte l�ngre ett samh�lle d�r vi arbetar mer �n andra och
det finns arbete �t alla. Inte bara den fulla syssels�ttningens tid �r f�rbi, s�
�r
ocks� den h�ga syssels�ttningsgraden. 30 procent av befolkningen i aktiv
�lder �r inte med i arbetslivet.
De ekonomiska kostnaderna i produktionsbortfall och underst�dsutgifter
�r uppenbara. De sociala kostnaderna syns inte i statistiken, men vi vet att
l�ngvarig arbetsl�shet �kar risken f�r sociala problem, oh�lsa, missbruk och
familjebekymmer. Mer �n en och en halv miljon personer med anh�riga
uts�tts idag f�r denna risk.
2.1.4 Bilden av det trygga Sverige
Under 1960- och 1970-talen framstod Sverige som ett m�nsterland i sin
f�rm�ga att s�rja f�r m�nniskors v�lf�rd. Delegationer fr�n hela v�rlden kom
hit f�r att studera den svenska v�lf�rdsstaten. I Sverige kunde alla leva i
trygghet och v�lf�rd. Barnomsorg, sjukv�rd och skola h�ll absolut v�rlds-
klass. Sverige var inte bara ett unikt rikt land, resurserna verkade dessutom
trygga allas v�lm�ga.
Bilden av att Sverige b�de �r enast�ende rikt och tar v�l hand om dem som
hamnat p� samh�llets skuggsida �r inte lika stark idag. Den har snarast er-
satts av uppfattningen att vi, trots att v�lst�ndet relativt andra l�nder
sjunker,
�r ett land d�r man inte riskerar att r�ka riktigt illa ut. Vi �r inte rikast
l�ngre,
men vi �r �tminstone trygga.
Nu h�ller ocks� denna bild av Sverige p� att krackelera. Inte f�r att vi �r ett
land av uteliggare, d�r utslagna m�nniskor �r en vanlig syn i gatumilj�n, men
v�l f�r att tryggheten f�r vanliga m�nniskor i h�g grad har urholkats.
Ett kvartssekel efter Sveriges storhetstid som socialstat �r utsattheten st�rre
�n n�gonsin.
Den avg�rande f�rklaringen ligger i den ekonomiska stagnationen och
massarbetsl�sheten. Det �r v�r of�rm�ga att bereda plats f�r alla p� arbets-
marknaden och att f� ekonomin att v�xa som avspeglar sig i socialbidrags-
statistiken.
I Social Rapport 1997 skriver Socialstyrelsen:
Antalet personer som innehar en l�ngvarigt svag position p� arbetsmarkna-
den har �kat kraftigt under 90-talet. Tillvaron blir os�krare f�r allt fler.
�ven
om en icke f�rsumbar andel av dessa personer p� sikt kommer att kunna f�
en trygg f�rankring i f�rv�rvsarbetet, s� tyder v�ra resultat p� att majoriteten
�ven i framtiden kommer att ha en svag f�rankring.
Den h�ga arbetsl�sheten �kar kraven p� dem som arbetar. F�rre m�ste f�rs�r-
ja fler - befintligt f�retagande och arbete m�ste b�ra ytterligare b�rdor.
I den f�rdelningspolitiska studie som �r bifogad budgetpropositionen f�r
1998 framg�r inte bara att l�ginkomsttagarnas skatteb�rda blivit tyngre under
de senaste �ren, utan att bidragen dessutom har minskat. Den avsl�jande
nettoeffekten av detta �r att en svensk l�ginkomsttagare betalar mer i skatt �n
vad han eller hon f�r tillbaka i bidrag. Regeringen skriver:
L�ginkomsttagare fick 1991 mer sociala transfereringar �n vad de betalade i
skatter. Detta f�rh�llande har �ndrats 1997 s� att deras netto d� �r negativt.
L�ginkomsttagarna erh�ll i genomsnitt netto ca 4 400 kronor �r 1991 men
1997 f�r de i st�llet betala ca 9 500 kronor.
Av samma studie framg�r ocks� att - om man bortser fr�n den allra h�gsta
decilen - det �r de fattigare decilerna som har f�tt den st�rsta relativa f�r-
s�mringen i disponibel inkomst under senare �r. De 20 procenten med de
l�gsta inkomsterna har f�tt avst� en st�rre andel av sina inkomster �n samtli-
ga �vriga inkomsttagare. Mot bakgrund av att dessa grupper naturligen har
de minsta marginalerna har de relativt sett drabbats h�rdast.
Idag griper massarbetsl�sheten djupt in i breda svenska folklager. N�rmare
en kvarts miljon barn lever i familjer d�r en eller b�da f�r�ldrarna saknar
arbete. De sociala kostnaderna f�r en politik som l�ter hundratusentals barn
v�xa upp med arbetsl�shet �r h�g, mycket h�g.
Kommunf�rbundet har visat att socialbidragsberoendet bland de invandra-
re som kommit hit under 1990-talet �r s� h�gt som 75 procent. Tre av fyra
saknar f�rm�ga att f�rs�rja sig utan m�ste lita till det offentligas skyddsn�t.
Arbetsl�sheten �r i stort sett total i vissa invandrargrupper.
Under 1990-talet har antalet hush�ll som f�r socialbidrag �kat med
50 procent. Var tredje ensamst�ende mamma �r beroende av socialbidrag. En
tredjedel av dem som �r f�dda 1974 hade redan vid 21 �rs �lder beh�vt
socialbidrag f�r att klara sin f�rs�rjning.
Arbetsl�sheten i gruppen under 25 �r �r 20 procent och under senare �r har
Sverige haft den s�msta utvecklingen av ungdomsarbetsl�sheten i hela EU.
Bilder av v�lst�nd, arbete och social r�ttf�rdighet �r idag en ofullst�ndig
spegling av det svenska samh�llet. Vi �r n�mligen fattigare �n vi borde vara,
vi arbetar mindre �n vad vi borde g�ra och otryggheten �r st�rre �n vad den
borde vara.
2.2 Politiken som os�kerhetsmoment
Ett gott och tryggt samh�lle k�nnetecknas av f�ruts�gbarhet och av att med-
borgarna kan f�rutse konsekvenserna av sina handlingar. Genom att vi kan se
och bed�ma resultaten av det vi g�r kan vi som individer och familjemed-
lemmar planera v�r vardag. P� samma s�tt �r omgivningens lagbundenhet
och f�ruts�gbarhet viktiga f�ruts�ttningar f�r framg�ngsrikt och produktivt
f�retagande.
Ett samh�lle d�r medborgarna har vida planeringshorisonter blir ett gott,
rikt och tryggt samh�lle. I ett s�dant samh�lle v�xer tilliten mellan m�n-
niskor; som grannar, som aff�rsbekanta och som samh�llsmedborgare. F�rut-
s�gbarhet fr�mjar tillv�xt och trygghet.
Med f�ruts�gbarhet skall inte f�rst�s samma sak som f�rutbest�mdhet. I ett
totalit�rt samh�lle kan m�nniskornas �den i h�g grad vara f�rutbest�mda -
oavsett hur man agerar kan man r�kna med att livet i sin helhet kommer att
utveckla sig p� ett visst s�tt - men det inneb�r inte att de har vida
planerings-
horisonter. F�ruts�gbarheten i ett totalit�rt samh�lle �r alltid mycket l�g. Den
som �r utl�mnad �t en allomfattande politisk makt �r ocks� utl�mnad till
denna makts of�ruts�gbara nycker. Nycker som man saknar medel att v�rja
sig emot.
Med f�ruts�gbarhet f�rst�s heller inte att vi exakt vet hur samh�llet kom-
mer att utvecklas. D�remot inneb�r det att med stor s�kerhet kunna f�rutse
hur andra m�nniskor kommer att reagera p� v�ra handlingar.
F�retagaren, som kan lita p� att reglerna g�ller och som med god s�kerhet
kan bed�ma att kunder, marknader och leverant�rer kommer upptr�da som
de brukar, har l�ttare att planera f�r framtiden. Kraftiga f�r�ndringar i
penningv�rdet, till synes godtyckliga och snabba f�r�ndringar i beskatt-
ningen eller os�kerhet om omfattningen p� det ansvar man har f�r sina an-
st�llda smalnar av planeringshorisonten.
F�retaget tvingas gardera och s�kra sig, och i st�llet f�r att satsa och blicka
fram�t l�gger man pengar och energi p� konsolidering och kontroll. Os�ker-
het f�der misst�nksamhet, och misst�nksamhet ger alltid ett d�ligt klimat f�r
arbete och f�retagande.
Varje dynamisk ekonomi vilar p� att det som skall vara fast ocks� �r fast. I
den mest framg�ngsrika ekonomierna ifr�gas�tts inte �gandet, d�r g�ller
avtalen och d�r �r en krona alltid v�rd en krona.
Men en vid planeringshorisont �r inte bara central f�r den ekonomiska
verksamheten i f�retagen och f�r den ekonomiska utvecklingen, den �r
dessutom avg�rande f�r m�nniskornas trygghet.
I en ekonomi som v�xer och p� en arbetsmarknad d�r det hela tiden skapas
nya jobb blir f�rlusten av ett arbete inte samma katastrof som i en stagne-
rande arbetsl�shetsekonomi. Den som kan lita till sin egen kompetens och
till en v�xande ekonomi �r tryggare �n den som �r beroende av de offentliga
trygghetssystemen eller Arbetsmarknadsstyrelsen. Den som kan f�sta blicken
i framtiden �r tryggare �n den som upplever sitt liv som en st�ndigt p�g�ende
krishantering.
Den familj som kan avs�tta en del av sina inkomster i sparande kan inte
bara klara det of�ruts�gbara, den kan ocks� k�nna tillfredsst�llelsen och
gl�djen �ver att f� skapa n�got eget, eller �ga n�got eget. Det enskilda �gan-
det �r fundamentet f�r den fria ekonomin, men ocks� f�r enskilda m�nni-
skors trygghet. Den som har en buffert mellan sig sj�lv och det of�rutsedda
�r naturligtvis tryggare �n den som balanserar p� marginalen. Sparande,
kompetens, arbete och ekonomisk tillv�xt flyttar m�nniskor bort fr�n mar-
ginalen.
Politiken har en viktig uppgift i att �ka f�ruts�gbarheten i ekonomi och
samh�llsliv f�r individer, familjer och f�retag. Genom god lagstiftning och
god ekonomisk politik kan medborgarna k�nna st�rre tillit. S� l�nge politiken
vidgar v�ra planeringshorisonter och d�rmed m�ngfaldigar v�ra handlings-
alternativ p� detta s�tt fyller den en god uppgift i samh�llet.
1800-talets svenska liberala samh�llsomvandling f�rde med sig en l�ng rad
politiska och institutionella f�r�ndringar som �kade friheten och d�rmed
f�ruts�gbarheten i samh�llet. Avskaffandet av skr�v�sendet �ppnade arbets-
marknader som tidigare hade varit f�rbeh�llna de f� och privilegierade.
N�ringsfriheten spred r�tten att s�ka lyckan som f�retagare till bredare sam-
h�llslager. Yttrandefriheten och sedermera den politiska demokratin
utstr�ckte varje medborgares r�tt att delta i samh�llslivet till alla dess
delar.
Det politiska uppdrag som formulerades i skr�v�sendets och privilegiernas
Sverige var inte att politiken skulle g�ra allting - utan att den skulle g�ra
det
m�jligt f�r medborgaren att sj�lv g�ra det mesta.
Resultaten i form av ekonomisk utveckling, skaparkraft, innovationer,
uppfinningar och kulturyttringar inom musik, litteratur och konst l�t inte
v�nta p� sig. Under n�gra f� decennier formades den ekonomiska struktur
som fortfarande dominerar n�ringslivet och viktiga delar av v�r tids politiska
landskap. De sociala och politiska r�relser som s�g historiens ljus vid denna
tid har spelat en avg�rande roll under hela seklet och g�r det fortfarande.
I b�rjan av 1900-talet var Sverige ett samh�lle i kraftig omvandling. Vi var
p� v�g upp ur fattigdom och befann oss i inledningsfasen av en ekonomisk
utveckling som skulle komma att sl� alla tidigare rekord.
Nationalekonomen Johan Myhrman uttryckte det p� f�ljande s�tt i sin bok
Hur Sverige blev rikt:
. under 1800-talet �gde rum ett fundamentalt systemskifte som innebar att
det svenska samh�llets institutioner genomgick en total omvandling till till-
v�xtfr�mjande incitamentstrukturer. Det g�llde n�stan all lagstiftning, men
det var ocks� fr�gan om en uppbyggnad av privata normsystem som fr�mjade
arbete, sparsamhet och inte minst f�retagande.
Dessa institutioner lade grunden f�r 100 �r av h�g tillv�xt.
Sedan dess har politiken stegvis f�tt en annan roll i samh�llet. I st�llet f�r
att
bereda mark f�r den enskildes anstr�ngningar och �ka antalet m�jliga hand-
lingsv�gar har den f�rs�kt att ers�tta den enskildes anstr�ngningar och d�r-
med minskat antalet handlingsv�gar. Under 1960- och 1970-talen blev r�tten
till arbete inte l�ngre synonym med r�tten att s�ka sig en f�rs�rjning utan
med r�tten att bli f�rs�rjd. Hush�llen kom i allt starkare beroendest�llning
till det offentliga. Politiken skapade inte l�ngre nya m�jligheter utan b�rjade
i st�llet h�nvisa medborgarna till ett f�tal l�sningar.
Denna f�rest�llning om politikens uppgift formades i �vertygelsen om att
m�nniskans �nskem�l, dr�mmar och problem kunde standardiseras. Det var
det l�pande bandets och taylorismens syn p� tryggheten - en massproducerad
l�sning p� allas problem.
Men i st�llet f�r att g�ra tillvaron mer f�ruts�gbar och handlingsv�garna
fler f�r de enskilda har politiken blivit ryckig, nyckfull och framf�r allt
oftare
ett hinder f�r den som vill f�r�ndra och f�rb�ttra sin tillvaro. I dagens
Sverige har politiken alltf�r ofta blivit ett os�kerhetsmoment i st�llet f�r en
stabiliserande och befriande kraft. Det som vid ett tillf�lle r�kar vara h�gsta
politiska sanning riskerar att med n�gra m�naders eller veckors varsel bli
�verspelat, bortkompromissat eller bortr�stat.
I augusti 1997 beskrev den f�rre statssekreteraren Carl-Johan �berg i en
debattartikel i Dagens Nyheter bland annat politikens os�kerhetsskapande
funktion i dagens Sverige:
En g�ng i v�rlden var statens uppgift att motverka den os�kerhet som det
ekonomiska livet sj�lvt skapar. Nu �r - i varje fall i Sverige - den politiska
sektorn sj�lv en viktig k�lla till os�kerhet om framtiden. Det n�ringsliv som
f�rv�ntas st�lla upp med en kraftigt �kad efterfr�gan p� arbetskraft vet inte
ens vilka spelregler som g�ller p� skatte- och avgiftsomr�det n�sta �r - �n
mindre vad som g�ller �r 2000 n�r halveringen av arbetsl�sheten skall vara
ett faktum.
Trots att Sverige �r rikare �n f�r 30 eller 40 �r sedan och trots att
individuali-
seringen haft ett starkt genomslag i m�nga delar av samh�llet har m�nniskor i
m�nga stycken - till synes paradoxalt - blivit alltmer s�rbara.
Sk�len till detta �r flera. F�r det f�rsta �r enskilda och familjer i mycket
h�g grad beroende av politiska beslut f�r sin vardag. Den andel av inkomsten
som kommer fr�n den offentliga sektorn �r idag i genomsnitt �ver 50
procent. I vissa svenska kommuner �r graden av marknadsf�rs�rjning - dvs.
andel av befolkningen som har sin inkomst fr�n det privata n�ringslivet - s�
l�g som 25 procent.
I ett s�dant samh�lle �r beroendet av politiken mycket stort. Kommunala
besparingar blir viktigare �n egna besparingar. Statens budgetprocess blir
viktigare �n den egna anstr�ngningen. Beslut vid politiska kongresser blir
viktigare �n beslut vid det egna k�ksbordet.
Politikens ryckighet skapar inte bara en otrygghet f�r individer och famil-
jer, den f�rsv�rar ocks� f�r f�retagsamheten. Framg�ngsrikt f�retagande �r
beroende av att det finns goda f�ruts�ttningar i form av en funktionell
lagstiftning, rimliga skatter och en �verblickbar, logisk och rimlig b�rda av
regleringar.
Idag �r politiska beslut och f�ruts�ttningar vid varje tidpunkt en avg�rande
del av beslutskalkylen f�r s�v�l f�retag som hush�ll. Beroendet av det
offentliga och os�kerheten i spelreglerna g�r samh�llet mindre �verblickbart
f�r medborgarna och mindre f�ruts�gbart f�r f�retagen, en kostnad som hela
samh�llet tvingas b�ra genom en s�mre ekonomisk utveckling, f�rre nya
riktiga jobb och en �kad otrygghet.
3 Struktur och konjunktur - krisens dynamik och
orsaker
3.1 En strukturell kris
Det ekonomiska tillst�ndet i ett samh�lle brukar normalt m�tas och framf�r
allt beskrivas med hj�lp av statistiska �gonblicksbilder. Enstaka eller korta
serier av konjunkturbed�mningar tas till int�kt f�r att det grundl�ggande
tillst�ndet i ekonomin �r gott eller d�ligt.
Denna syn p� ekonomi �r i grunden felaktig och f�ngar ytterst litet av
relevant kunskap om ett lands ekonomiska situation. En liten �ppen ekonomi
som Sveriges p�verkas i stigande grad av utvecklingen i en allt mer inter-
nationaliserad v�rldsekonomi. Sv�ngningar i USA, Tyskland eller Japan
betyder kortsiktigt normalt mer �n vad som h�nder i Sverige.
Det �r den ekonomiska strukturens f�rm�ga att �ver konjunkturen skapa
f�ruts�ttningar f�r ekonomisk tillv�xt och syssels�ttning som avg�r v�l-
st�ndsutvecklingen. Konjunkturer kommer och g�r - strukturella problem
best�r.
Sverige har klarat sig s�mre �n andra v�stl�nder. V�rt land har sedan 1970
utvecklats svagare �n v�ra konkurrentl�nder. Det kan inte bero p� konjunk-
turen, det kan inte bero p� otur eller tillf�lligheter. Sveriges problem �r
kroniska, de �r strukturella och de finns innanf�r v�ra gr�nser. Diagram 1
visar skillnaden i BNP-utveckling mellan Sverige och den �vriga industria-
liserade v�rlden.
Diagram A
Skillnad mellan real BNP-tillv�xt i Sverige och OECD i genomsnitt
K�lla: OECD
Det �r of�rm�gan att h�lla j�mna steg med omv�rlden som drivit oss ned i
tillv�xtligan.
Varf�r �r det s� h�r? Vad g�r att Sverige under de senaste tre decennierna
klarat sig s�mre �n sina konkurrentl�nder? En popul�r f�rklaring har varit att
det �r naturligt att fattigare l�nder kommer ifatt rikare.
Denna teori kan f�rklara att fattiga l�nder som Indien eller Chile kan
uppvisa h�gre tillv�xttal �n Sverige. Globaliseringen av ekonomin driver upp
hastigheten i teknik- och kunskapsspridningen, och en teknisk landvinning
som tagit v�stv�rlden �rtionden att uppn� finns omedelbart tillg�nglig f�r
utvecklingsl�nderna. De ekonomiska effekterna av detta �r naturligen stora.
Men konvergensteorin kan inte f�rklara att l�nder som tidigare varit
fattigare �n Sverige inte bara �r lika rika utan rikare �n v�rt land, den kan
inte
f�rklara hur vi fallit fr�n en tredjeplats i OECD:s v�lst�ndsliga till en place-
ring i bottenskiktet och den kan framf�r allt inte f�rklara varf�r vi har fallit
fr�n ett v�lst�nd som motsvarade 110 procent av genomsnittet i OECD till
90 procent i dag. Trettio �rs l�gre tillv�xt handlar inte om konvergens - det
handlar om eftersl�pning. F�r teorin f�rklarar inte heller varf�r Sverige inte
klarat av det som USA och Schweiz har lyckats med, n�mligen att stanna
kvar i toppen.
F�rklaringen till den svenska eftersl�pningen m�ste d�rf�r s�kas i reella
ekonomiska och politiska faktorer. Att det har g�tt s�mre i Sverige beror p�
att vi har fattat s�mre beslut �n andra. V�ra ekonomiska strukturer har inte
varit tillv�xt- och utvecklingstillv�nda.
3.2 Sveriges situation och framtidsutsikter - frihet och
konkurrenskraft
I modern nationalekonomisk forskning har fokus i f�rklaringsmodeller f�r
ekonomisk tillv�xt allt mer kommit att flyttas fr�n politikens f�rm�ga att
direkt p�verka konjunkturen och efterfr�gan till att studera de regler och
f�ruts�ttningar som gynnar beteenden som skapar tillv�xt och syssels�ttning.
Tillv�xtens f�ruts�ttningar - det som i generella termer brukar kallas kon-
kurrenskraft - �gnas ett allt st�rre intresse. Det g�ller inom alla ekonomins
discipliner. Den s� kallade neoinstitutionella teorin i ekonomisk historia har
kastat ett nytt ljus �ver den industriella revolutionen och lagt det avg�rande
f�rklaringsv�rdet f�r den ekonomiska utvecklingen i ekonomins spelregler i
st�llet f�r i teknisk utveckling och innovationer. En v�l skyddad �gander�tt,
ett stabilt och okorrupt politiskt och juridiskt system, en fungerande civilr�tt
etc. har betytt mer f�r den ekonomiska utvecklingen �n �ngmaskinen. De
politiska implikationerna av detta �r genomgripande - det politiska uppdrag-
et blir ett helt annat �n det som varit dominerande under det senaste halv-
seklet. Staten skall vara de goda institutionernas v�ktare och inte det goda
samh�llets ingenj�r.
Men vilka �r d� de goda institutionerna? Hur m�ter vi deras kvalitet och
hur kan de f�rb�ttras, utvecklas och skyddas?
�rligen genomf�rs det en l�ng rad unders�kningar som f�rs�ker beskriva
olika l�nders konkurrenskraft och som f�rs�ker f�nga de goda institutioner-
nas st�llning och kvalitet. Dessa har i stigande grad uppm�rksammats i mass-
media och av deltagare i samh�llsdebatten.
Det �r naturligtvis sv�rt att ge exakt uttryck �t vad det �r som g�r att en
ekonomi �r konkurrenskraftig och vad som g�r att en annan utvecklas s�mre.
Det �r dessutom sv�rt att p� ett r�ttvist s�tt betygs�tta regelverk och
politiska
f�rh�llanden, �n sv�rare att relatera dess inb�rdes betydelse. En del v�ljer att
l�ta ekonomer och samh�llsvetare g�ra bed�mningarna, andra g�r
opinionsunders�kningar bland investerare och f�retagsledare. Vanligen v�gs
dessutom mer p�tagliga ekonomiska statistiska fakta in.
Genomg�ende i de unders�kningar som g�rs �r att de ger en ganska
blandad bild av Sverige. I likhet med m�nga andra l�nder har vi v�ra starka
och svaga sidor, men ofta �r avst�nden mellan dessa st�rre �n f�r de flesta
andra. Sveriges styrka �r det som inte �r omedelbart politiskt kontrollerat, v�r
svaghet �r politiken och det som ligger under dess mer eller mindre omedel-
bara kontroll.
World Economic Forum ger �rligen ut en konkurrenskraftsunders�kning
som f�rs�ker m�ta de faktorer som g�r att ett land kan uppr�tth�lla h�g
tillv�xt av BNP per capita. I 1997 �rs Competitiveness report hamnar Sverige
p� en 22:a plats, vilket �r en placering s�mre �n f�reg�ende �r. Listan toppas
av Singapore, Hongkong, USA, Kanada och Nya Zeeland. Blott tre euro-
peiska l�nder, endast ett EU-land (Storbritannien), kommer bland de tio
fr�msta och endast fem EU-l�nder �terfinns bland de 20 fr�msta.
Men Sveriges position eller den marginella f�rs�mringen �r inte det
viktigaste beskedet i studien. Intressantare �r de h�gst varierande resultat
som vi f�r i de olika kategorier som m�ts i WEF:s konkurrenskraftsindex.
Tabell C
Faktorkategori
Sverige
Toppnation
Ekonomins �ppenhet
18
Hongkong
Politik (byr�krati, skattetryck etc)
49
Singapore
Finansiella marknader och strukturer
27
Singapore
Infrastruktur
13
Hongkong
Teknologisk utveckling
5
Singapore
Ledarskap/f�retagsledning
2
USA
Arbetskraft (regleringar, minimil�ner etc.)
41
Hongkong
Institutioner (r�ttsv�sende, konkurrens etc.)
20
Danmark
Sverige �r v�rldsledande p� utbyggnaden av och funktionaliteten i
telen�tet, i skyddet av intellektuell egendom, i investeringar i forskning och
utveckling och i en rad faktorer som r�r f�retagsledning och personalpolitik.
Andra starka sidor �r exempelvis en v�l fungerande fondb�rs, en relativt liten
och v�l fungerande offentlig byr�krati och goda f�rh�llanden till omv�rlden.
Sveriges konkurrenskraft lider av att vi har alltf�r h�ga skatter, alltf�r stora
offentliga utgifter, alltf�r omfattande regleringar av arbetsmarknaden och en
alltf�r l�g investeringsniv�. H�r hamnar vi i bottenligan.
Det schweiziska International Institute for Management Developments
(IMD) ger �rligen ut en liknande sammanst�llning �ver konkurrenskraften i
ett urval l�nder, The World Competitiveness Yearbook. IMD m�ter 225 olika
kriterier, uppdelade p� �tta olika kategorier, som antas p�verka en ekonomis
konkurrenskraft. IMD:s unders�kningsmetod skiljer sig en del fr�n WEF,
men principen �r den samma.
Tabell D
Faktorkategori
Sverige
Toppnation
Den inhemska ekonomins styrka
31
USA
Grad av internationalisering
11
USA
Ekonomisk politik och myndigheter
38
Singapore
Finansmarknader
14
USA
Infrastruktur
4
USA
F�retagsledning
6
Singapore
Forskning, vetenskap och teknologi
21
USA
Befolkning (utbildning etc)
17
Finland
Ocks� h�r �r det ett genomg�ende att Sveriges starka sidor ligger utanf�r
det som �r omedelbart politiskt kontrollerat.
En tredje liknande unders�kning genomf�rd av brittiska Economist
Intelligence Unit bekr�ftar bilden av Sverige som ett politiskt stabilt land
med god tillg�ng till sina viktigaste marknader, med en relativt h�g utbild-
nings- och forskningsniv� och en v�l fungerande infrastruktur. Economist
Intelligence Unit visar emellertid p� samma uppenbara svagheter i v�rt land
som WEF och IMD. Vi kommer p� 34:e plats vad g�ller arbetsmarknaden,
27:e vad g�ller skattesystemet och p� 14:e vad g�ller n�ringspolitiken. Det
som - str�ngt taget - �r v�rt n�ringsklimat �r svagt. Ser vi till v�r placering
i
V�steuropa har vi exempelvis den femte s�msta arbetsmarknaden.
Den viktiga slutsatsen fr�n dessa och andra liknande unders�kningar f�ljer
inte av enstaka placeringar eller f�rs�mringar utan av det genomg�ende
m�nster som finns av att det politiskt kontrollerade �r d�ligt och det som
ligger utanf�r politikens omedelbara kontroll �r bra.
En annorlunda unders�kning har genomf�rts av den kanadensiska tanke-
smedjan Fraser Institute som i samarbete med ett stort antal institut v�rlden
�ver har f�rs�kt m�ta den ekonomiska friheten i olika l�nder och dess
betydelse f�r den ekonomiska tillv�xten.
Sjutton olika faktorer har m�tts f�r att avg�ra graden av ekonomisk frihet
och utifr�n dessa iakttagelser konstruerades en 10-gradig frihetsindex. Omr�-
den som studerats var bl.a. den penningpolitiska stabiliteten, den offentliga
sektorns storlek, regleringsgraden av ekonomin, skatter och �ppenhet mot
omv�rlden.
Enligt Fraser Institute hamnar Sverige p� en 42:a plats. �ver 40 ekonomier
i v�rlden �r friare �n den svenska. Ocks� i denna bed�mning har Europa
sv�rt att h�vda sig. De friaste ekonomierna i v�rlden �r sydostasiatiska l�nder
som Hongkong och Singapore, det kraftigt reformerade Nya Zeeland och ett
USA som i h�g grad f�rst�rker sin position som v�rldens avg�rande ekono-
miska stormakt.
Hongkong befinner sig i s�rklass, den ekonomiska friheten �r - med n�gra
undantag - n�stan total. Men ocks� i de �vriga l�nderna r�der en mycket h�g
grad av frihet f�r medborgarna att bedriva verksamhet, arbeta och p� andra
s�tt �gna sig �t ekonomiska aktiviteter. Schweiz och Storbritannien �r de
enda europeiska l�nderna som kvalificerar sig bland de tio f�rsta - inget
�vrigt europeiskt land kommer in bland de tjugo fr�msta. Merparten av
EU-l�nderna ligger mellan plats 20 och 50.
Spelar d� detta n�gon roll? Ser man till Frasers ranking finns det en rad
l�nder som kommer f�re Sverige och som dels �r betydligt fattigare, dels av
andra sk�l m�ste s�gas ha tvivelaktiga inslag i sina samh�llssystem. Det
viktiga �r att Fraser Institute kan visa p� ett mycket tydligt samband mellan
ekonomisk frihet och ekonomiska framsteg. Det �r ocks� viktigt att konsta-
tera att civiliserade v�stl�nder som USA, Storbritannien och Schweiz kan
uppr�tth�lla en h�g grad av ekonomisk frihet. Det finns ett klart samband
mellan ekonomisk frihet och tillv�xt och v�lst�nd, men det finns inget
samband mellan ekonomisk frihet och brist p� m�nskliga r�ttigheter.
Dessutom l�r oss historien att det alltid �r sv�rt att uppr�tth�lla ett
politiskt
f�rtryck, n�r det r�der ekonomisk frihet och n�r ekonomin utvecklas. Det �r
erfarenheten fr�n v�r del av v�rlden och det ser vi idag i Sydostasien. En
v�xande medelklass finner sig helt enkelt inte i att bli behandlad hur som
helst av en regim med mer eller mindre despotiska drag.
Diagram B
Samband mellan ekonomisk frihet och v�lst�nd
BNP per capita 1995
K�lla: Fraser Institute
Diagram C
Sambandet mellan ekonomisk frihet och tillv�xt
Tillv�xt 1985-96
K�lla: Fraser Institute
3.3 Krisens r�tter
P� samma s�tt som en nations ekonomiska styrka m�ste m�tas �ver tiden
m�ste r�tterna till Sveriges ekonomiska och sociala problem s�kas i histori-
en. Den som i f�rskt riksdagstryck eller i de senaste �rens sk�rd av mediak-
lipp s�ker f�rklaringar till djupg�ende ekonomiska och politiska skeenden
riskerar att beg� samma misstag som den som i den enstaka konjunkturpro-
gnosen tror sig kunna uttyda det grundl�ggande tillst�ndet i ett lands eko-
nomi.
V�r nutid bygger p� v�r historia, och dagens problem och gl�dje�mnen �r
resultat av g�rdagens misstag och framsteg. Politik �r inte allt i ett samh�lle,
men det �r politiken som avg�r hur samh�llet utvecklas.
V�r egen historia under de senaste 150 �ren l�r oss hur politikens roll och
inflytande varierat �ver �rtiondena och hur riktiga och felaktiga beslut haft
inverkan p� den ekonomiska utvecklingen l�ngt efter att de fattats.
1973-1979 v�xte den svenska ekonomin med 1,5 procent, genomsnittet
f�r de nuvarande femton EU-l�nderna var 2,2 procent. 1979-1989 var v�r
genomsnittliga tillv�xt 1,8 procent, j�mf�rt med 2,0 f�r EU-l�nderna i
genomsnitt. 1989-1994 krympte den svenska ekonomin med 0,8 procent i
genomsnitt per �r, samtidigt som den i EU i genomsnitt v�xte med 0,9
procent.
Den svenska ekonomin upph�rde ocks� att generera arbetstillf�llen p�
samma s�tt som hade skett tidigare. �ven om utvecklingen kanske �r s�rskilt
nedsl�ende och spektakul�r i v�rt land, delar vi detta problem med de flesta
andra l�nder i V�steuropa. Under ett kvartssekel fr�n 1970 lyckades EU:s
nuvarande medlemsl�nder inte att skapa mer �n 8 miljoner nya jobb, varav
endast en miljon i privat sektor. Under samma period skapades 38 miljoner
jobb i privat sektor i det n�got mindre USA. I Sverige �r situationen s�mre �n
EU-genomsnittet - i v�rt land har netto inte tillkommit ett enda jobb i privat
sektor sedan 1950-talet.
I b�rjan av 1970-talet b�rjade de offentliga finanserna i Sverige att expan-
dera kraftigt. Skattetrycket - som dittills inte avvikit n�mnv�rt fr�n andra
liknande l�nders - sk�t i h�jden. 1996 hade Sverige enligt EU:s statistik-
organ Eurostat de avgjort h�gsta skatterna i EU - 55,2 procent att j�mf�ra
med Europagenomsnittet p� 42,4.
Sedan b�rjan av 1970-talet har svensk politik dominerats av en st�ndigt
p�g�ende krishantering. Underskottsproblem, produktivitetsproblem, mass-
arbetsl�shet och h�g inflation har avl�st varandra i en st�ndigt p�g�ende
krissituation, sparpaket har avl�st stoppaket som avl�st krispaket. Det finns
ingen period under de senaste 30 �ren d� den svenska ekonomin kan s�gas ha
fungerat bra.
Vad f�rklarar denna utveckling? Vad leder till att ett samh�lle fr�n en
styrkeposition kan g� in i tre decennier av eftersl�pning och ekonomisk kris?
Hur kan ett samh�lle g� fr�n ett normaltillst�nd av h�g tillv�xt och full
syssels�ttning till ett normaltillst�nd av ekonomisk obalans?
Skuldb�rdan f�r de senaste decennierna kan inte odelad l�ggas p� dem
som styrde landet i skiftet mellan 1960- och 1970-talet eller ens p� dem som
d�refter har styrt �ver den ekonomiska politiken. R�tterna till Sveriges
ekonomiska problem �r ett halvsekel l�nga - minst.
Detta av tv� sk�l. F�r det f�rsta f�r att all ekonomisk politik har ledtider.
Oavsett om man vill p�verka samh�llsekonomin p� efterfr�ge- eller utbuds-
sidan s� tar det tid innan resultatet blir synligt. Det tar tid f�r ekonomin att
svara p� en efterfr�gestimulans, och det tar �n l�ngre tid f�r s�dana f�r-
�ndringar att sl� igenom. Att �ndra m�nniskors beteende och i �n h�gre grad
vanor, normer och sedv�njor tar tid, p� gott och p� ont. Det tar tid att f�r-
�ndra d�liga beteenden, det tar tid att riva ner goda.
F�r det andra d�rf�r att de politiska id�er som best�mde 1970- och 1980-
talens ekonomiska politik hade formats och pr�glat det politiska t�nkandet
l�ngt tidigare. S�v�l Keynes som Marx var f�r l�nge sedan d�da, n�r deras
id�er fick som st�rst inverkan p� samh�llsutvecklingen i Sverige och i andra
l�nder.
Under 1950- och 1960-talen lades grunden f�r flera av de system som
l�ngt in i v�ra dagar har skapat stora ekonomiska och politiska bekymmer.
Det g�ller framf�r allt kreditmarknaderna, bostadspolitiken och pensions-
systemet.
Kreditregleringarna var ett arv fr�n krigsekonomin och skulle inte komma
att avskaffas f�rr�n 1986.
Bostadspolitiken, med dess regleringar och subventioner, har ocks� sitt
ursprung i krigsekonomin. Fr�n denna tid har vi ett arv av hyresregleringar,
sn�riga bostadssubventioner och segregationsproblem i f�rorterna.
1960 fattade riksdagen beslut om att inf�ra ett pensionssystem som fri-
kopplade pensionerna fr�n den ekonomiska utvecklingen. ATP genomf�rdes
av sociala h�nsyn till dem som vid den aktuella tidpunkten annars skulle f�
en svag pension, men utan h�nsyn till de l�ngsiktiga ekonomiska konsekven-
serna. 1994 �rs pensions�verenskommelse sl�ts i ljuset av att ATP-systemet
h�ll p� att bli precis det hot mot samh�llsekonomi och statsfinanser som
kritikerna hade varnat f�r.
Till kreditregleringarna, bostadspolitiken och pensionerna skall l�ggas att
det var under perioden fr�n krigsslutet till slutet av 1960-talet som pluralis-
men i den svenska skolan, v�rden och omsorgen str�ps. Offentliga monopol
etablerades och alternativ om�jliggjordes genom f�rbud, regleringar och
skattesubventioner.
Under 1970-talet b�rjade problemen uppdagas, men i st�llet f�r att r�tta till
dessa fattades en rad beslut som f�rv�rrade strukturproblemen i ekonomin.
F�r det f�rsta blev of�rm�gan att uppr�tth�lla stabilitet i finans- och pen-
ningpolitiken kronisk, vilket i sin tur berodde p� att man b�rjade sk�rda
frukterna av tidigare decenniers misstag. Samtidigt skedde en attityd- och
id�f�rskjutning i den ekonomiska politiken och starka internationella
arrangemang kollapsade. Den stabilitet som uppr�tth�llits genom Bretton
Woods-systemet upph�rde, inflationen skenade och ekonomin b�rjade
drabbas av eviga balansproblem.
F�r det andra inf�rdes en arbetsmarknadslagstiftning som f�rs�kte fri-
koppla arbetsmarknaden fr�n marknadens grundl�ggande mekanismer och
funktionss�tt. De lagar och regler som idag l�ser ute m�nga m�nniskor fr�n
arbetsmarknaden etablerades under denna tid och fackf�reningarna tillerk�n-
des privilegier som saknar motsvarighet i andra sektorer av samh�llslivet.
F�r det tredje genomf�rdes en kraftig expansion av de offentliga trygghets-
systemen, samtidigt som skattesystemet blir allt mer h�mmande f�r arbete
och f�retagande. Kopplingen mellan anstr�ngning och resultat suddades ut.
De h�gsta marginalskatterna uppgick 1979 till �ver 85 procent och genom
Pomperipossa-effekter riskerade vissa inkomsttagare att f� betala mer i skatt
�n vad de hade i inkomst. Skattekilarna v�xte kraftigt. 1979 fick en tj�nste-
man beh�lla 15 kronor av en hundralapp i �kad arbetskraftskostnad f�r
arbetsgivaren, en h�gre tj�nsteman bara 9 kronor. L�nekonsumtion subven-
tionerades.
Under 1970-talet f�rdubblades de offentliga transfereringarna till hus-
h�llen - fram till 1990 skulle de komma att tredubblas. Regelsystemen i
sjukf�rs�kringen och andra socialf�rs�kringssystem gjordes mycket gene-
r�sa. Den sammantagna effekten av skatterna, bidragen och den h�ga
inflationen var att incitamenten f�r arbete, sparande och m�nniskors str�van
bort fr�n bidragsberoende f�rs�mrades kraftigt.
Inledningen av 1980-talet kom att domineras av tre �tg�rder som
ytterligare sp�dde p� strukturproblemen.
F�r det f�rsta genomf�rdes en skatteoml�ggning som var otillr�cklig och
inte tog sikte p� att s�nka det totala skattetrycket. Detta var inledningen p�
ett
1980-tal d�r skattepolitiken skulle komma att pr�glas av stor ryckighet och
en l�ng rad f�r�ndringar.
F�r det andra f�rsvarades konkurrenskraften med hj�lp av �terkommande
devalveringar, vars l�ngsiktiga inverkan p� svensk ekonomi blev den
kostnadskris som skulle bli ett av 1980-talets st�rsta ekonomiska problem.
Nedskrivningen av kronan skapade den misstro mot Sveriges f�rm�ga att
uppr�tth�lla ett stabilt penningv�rde som fortfarande avspeglar sig i en
svensk r�nta som �r h�gre �n andra l�nders. En svag produktivitetsutveckling
och of�rm�ga att h�lla l�nebildningen p� en rimlig niv� undergr�vde
konkurrenskraften i svensk industri. Tillsammans med finanskrisen och den
internationella konjunkturnedg�ngen lades grunden f�r 1990-talets ekono-
miska kris.
Den tredje �tg�rden var l�ntagarfonderna. Genom kollektiv och stats-
kontrollerad kapitalbildning skulle det politiska inflytandet �ver n�ringslivet
�kas i en tid d� hela v�rlden b�rjade g� i motsatt riktning.
S�dan var utvecklingen under perioden fr�n andra v�rldskriget fram till
mitten p� 1980-talet. Marknadsekonomin fick bedriva ett f�rsvarskrig d�r
st�ndiga retr�tter och kompromisser minskade dess roll i samh�llet. Succes-
sivt f�rs�mrades v�ra goda f�ruts�ttningar. Det arv av befrielse och j�mlikhet
som fanns i 1800-talets liberala revolution f�rskingrades. Handlings-
m�jligheterna f�r flertalet blev inte l�ngre fler, de blev f�rre. Planerings-
horisonten blev inte l�ngre vidare, den blev smalare. Samh�llet blev inte
l�ngre stabilare och mer f�ruts�gbart, det blev os�krare och ryckigare.
Denna process �r resultatet av medvetna politiska val, men ocks� av en
inneboende expansionistisk tendens som tycks ha funnits i det politiska
systemet under hela efterkrigstiden.
3.4 En f�rnyelseagenda v�xer fram
Parallellt med den ovan skisserade utvecklingen har f�rst�elsen av ekonomin
och synen p� den ekonomiska politiken ocks� utvecklats. Fram till 1970-talet
hade det r�tt bred enlighet om hur ekonomi och samh�llsliv fungerade och
vilken roll den ekonomiska politiken skulle ha. Blandekonomin med stora
inslag av statlig styrning och politiskt inflytande ans�gs inte bara vara poli-
tiskt �nskv�rd - den var ocks� ekonomiskt n�dv�ndig. Den ostyrda ekono-
min var ovetenskaplig och kaotisk, den planerade ekonomin fr�mjade stabili-
tet och v�lst�nd. Sedan keynesianismens genombrott p� 1930-talet var det en
allm�nt omfattad uppfattning att efterfr�gepolitik var ett effektivt s�tt att
j�mna ut sv�ngningarna i konjunkturen. Statsbudgeten var inte bara ett ut-
tryck f�r de offentliga r�kenskapernas inkomster och utgifter utan ocks� det
viktigaste ekonomisk-politiska instrumentet.
Under 1970-talets ekonomiska kris b�rjade denna politik allt mer att
ifr�gas�ttas. Den generella of�rm�ga att h�lla statsfinanserna i balans som
pr�glade hela v�stv�rlden visade att det politiska systemet hade sv�rt att
praktisera de keynesianska teorierna. Budgetunderskott i l�gkonjunktur
f�ljdes av budgetunderskott i h�gkonjunktur. P� 1970-talet b�rjade man
ocks�, p� tv�rs mot g�ngse teori, notera h�g inflation och h�g arbetsl�shet
samtidigt - stagflation. Dessa och andra fenomen visade p� en rad svagheter
i det teoribygge som den v�sterl�ndska ekonomiska politiken under l�ng tid
hade tagit f�r givet.
I denna ekonomiska krissituation v�xte en ny syn p� politik och ekonomi
fram. Om politiken misslyckades med att styra och reglera ekonomin p� det
s�tt som teorin f�reskrev, m�ste det antingen vara fel p� teorin eller s� m�ste
det politiska systemet vara of�rm�get att hantera en s�dan uppgift. Oavsett
vilket kunde man bara dra en slutsats - det politiska systemets roll i
ekonomin m�ste omformuleras. Den kom att kallas utbudsteori, normpolitik,
monetarism, neoinstitutionalism, reaganomics osv. Gemensamt var att man
betonade ekonomiska strukturers betydelse f�r den ekonomiska utveck-
lingen. Det var inte en �ppen och godtycklig fr�ga hur man konstruerade
skattesystem, socialf�rs�kringar och arbetsr�ttslagstiftning. Det spelade roll
om det var aktie�gare eller Industridepartement som kontrollerade f�retagen.
Regleringar och monopol betydde n�got f�r verksamheters pris och kvalitet.
Under 1980-talet blev 1970-talets kritik och teori verkligheten. Keynes
�vergavs till f�rm�n f�r inflationsbek�mpning, statskontrollen �vergavs f�r
avreglering och privatiseringar.
I Sverige gick utvecklingen l�ngsammare. Det tog l�ngre tid f�r den nya
synen p� ekonomi och politik att f� ett verkligt genomslag i v�rt land och det
tog �n l�ngre tid innan den kom att p�verka utformandet av politiken.
Sverige valde en annan ekonomisk och politisk - men ocks� id�m�ssig -
v�g �n andra l�nder i v�stv�rlden. Det kom sannolikt att f�rdr�ja etable-
ringen av den svenska f�rnyelseagendan med flera �r.
3.5 1990-talets ofullbordade f�rnyelse
3.5.1 Lovande start
�ven om det tog ett tag f�r de nya id�erna att f� fullt genomslag i den svens-
ka debatten, har en rad punkter p� den strukturpolitiska agenda som formule-
rades i slutet av 1980-talet genomf�rts - helt eller delvis.
? F�retagsamhetens avg�rande betydelse f�r v�lst�nd och syssels�ttning var
inte sj�lvklar f�r alla f�r 10-15 �r sedan. I dag �r situationen en annan och
f�rst�elsen f�r f�retagandets villkor mer utbredd.
? Allt fler inser att det �r ett trygghetsproblem att inte kunna f�rs�rja sig p�
sin egen l�n.
? Fler idag �n f�r tio �r sedan �r �vertygade om att det m�ste l�na sig att
arbeta, anstr�nga sig, studera, driva f�retag etc.
? Fler �n tidigare �r �vertygade om att en privat och decentraliserad f�r-
m�genhetsbildning �r bra f�r ekonomi och samh�llsutveckling.
I b�rjan av 1990-talet hade en strategi f�r f�rnyelse etablerats. Den riktade
in sig p� alla samh�llets sektorer.
? B�ttre f�ruts�ttningar f�r f�retagande genom avreglering, l�gre skatter,
�kad konkurrens och stabila spelregler
? Inflationsbek�mpning
? �ppenhet mot Europa och v�rlden i �vrigt
? F�rnyelse och avreglering av den statliga styrningen av forskning och
h�gre utbildning
? Privatiseringar av statliga f�retag f�r att minska det politiska inflytandet
�ver n�ringslivet
? En friare arbetsmarknad
? Valfrihet i skola, v�rd och omsorg
? Ett skattesystem som gynnar arbete och sparande
? Ett l�ngsiktigt h�llbart pensionssystem
? Minskad konjunkturk�nslighet i de offentliga finanserna
? �kad f�ruts�gbarhet och l�ngsiktighet i det politiska systemet
? �kad frihet i massmedia genom privat radio och TV
Denna uppr�kning skulle kunna g�ras l�ngre, och det �r uppenbart att detta
handlar om ett politiskt reformarbete som l�per �ver minst ett decennium.
Om arbetet hade f�tt forts�tta som det inleddes i slutet av 1980-talet och
b�rjan av 1990-talet, skulle det sannolikt ha kunna sk�rda stora resultat
n�gon g�ng kring sekelskiftet.
Men s� blev det inte. 1990-talets f�rnyelsearbete blev ofullbordat. P� vissa
omr�den har ingenting h�nt och p� andra har beslutade f�rb�ttringar �ter-
tagits eller t.o.m. f�rbytts i f�rs�mringar. Men det �r ocks� viktigt att se
till
vad som faktiskt gjorts och till vad det betytt f�r det svenska samh�llet.
3.5.2 Sverige i ett enat Europa
Den i s�rklass st�rsta strukturella f�r�ndringen f�r svensk ekonomi och
politik under de senaste �ren �r medlemskapet i Europeiska unionen. Ingen
enskild politisk �tg�rd har under efterkrigstiden haft en s� genomgripande
betydelse p� s� m�nga omr�den. Genom EU-medlemskapet har Sverige blivit
en del av en gemensam europeisk marknad med 370 miljoner inv�nare.
Unionsl�ndernas bruttonationalprodukt �verskrider den amerikanska med
20 procent. Svenska f�retag har givits en institutionellt garanterad tillg�ng
till den marknad som de bedriver lejonparten av sin utrikeshandel p�, svens-
ka l�ntagare kan arbeta var de vill i hela EU och kapital kan utan restriktio-
ner r�ra sig �ver v�r nationsgr�ns till andra EU-l�nder.
EU-medlemskapet har dessutom inneburit att den svenska finans- och
penningpolitiken har �lagts restriktioner som den saknade tidigare.
Maastricht-avtalets kriterier f�r medlemskap i Europeiska unionen reglerar
de politiska m�jligheterna att manipulera statsbudgeten och penningv�rdet.
S�v�l den sittande som den f�rra regeringen har klargjort att uppfyllandet av
Maastricht-kriterierna inte bara �r en f�ruts�ttning f�r ett svenskt medlem-
skap i EMU, utan ocks� goda f�rh�llningsregler i budgetarbetet och den eko-
nomiska politiken.
Ut�ver detta p�verkas alla politikens omr�den av att det tillkommit en
europeisk dimension. Sverige �r med och delar ett ansvar f�r den gemen-
samma utrikes- och s�kerhetspolitik som formas inom EU:s ramar, vi tvingas
ta h�nsyn till gemensamma regler p� jordbrukets omr�de, vi �r en del av en
gemensam handelspolitik och vi har ett ansvar f�r unionens utvidgning och
framtid - som �r vidare �n det strikt svenska.
3.5.3 F�ruts�ttningar f�r en stabil politik
Sedan den senaste grundlagsreformen i b�rjan av 1970-talet har det svenska
politiska systemet kommit att k�nnetecknas av en �kad ryckighet, men ocks�
av en �kad anonymisering av det politiska systemet. Medborgarnas f�rtroen-
de f�r politiken och dess institutioner har minskat.
Under 1980- och 1990-talen v�xte det fram en enighet bland de politiska
partierna om att en f�r�ndring var n�dv�ndig, och 1994 kunde riksdagen
exempelvis besluta om att f�rl�nga mandatperioden. Huruvida denna �tg�rd
har haft en positiv inverkan p� det politiska livet i Sverige �r f�r tidigt att
s�ga, men m�jligheten till en �kad l�ngsiktighet i regeringspolitiken har
onekligen �kat.
3.5.4 En stram budgetprocess
S�v�l internationella som svenska erfarenheter visar budgetprocessens stora
betydelse f�r m�jligheterna att undvika obalans i ekonomin. Den svenska
budgetprocessen har traditionellt inneh�llit alltf�r svaga restriktioner. Ocks�
h�r har det successivt vuxit fram en bred enighet om att en stramare budget-
process ligger i allas intresse.
Sedan budget�ret 1996 �r den statliga budgetprocessen reformerad. Synen
p� inkomster och utgifter har stramats upp. �ven om det �r f�r tidigt att
utv�rdera effekterna av reformen, och �ven om det finns fr�getecken kring
uppriktigheten i den nuvarande regeringens vilja att uppr�tth�lla budget-
processens form och anda, �r det redan nu rimligt att p�st� att reformen �r ett
klart steg i r�tt riktning mot sundare offentliga finanser.
3.5.5 Ett stabilt penningv�rde
Sedan b�rjan av 1990-talet bedriver Sverige en l�ginflationspolitik. Infla-
tionstakten har under de senaste �ren varit bland OECD:s absolut l�gsta, och
vi ligger klart inom ramen f�r vad som �r till�tet enligt Maastricht-kriterierna
f�r EMU-medlemskap.
Det r�der idag bred enighet om att l�g inflation �r n�dv�ndig f�r en god
och stabil ekonomisk utveckling, men ocks� f�r en l�ngsiktigt h�g syssel-
s�ttning.
Att detta �r ett remarkabelt framsteg framg�r med all �nskv�rd tydlighet
om man ser till Sveriges inflationshistoria. F�r�ndringen har dessutom haft
en bred f�rankring i det svenska samh�llet.
F� omfattas idag av f�rest�llningen att det g�r att anv�nda penning-
politiken f�r att bek�mpa arbetsl�sheten. Den breda samsyn som finns mani-
festeras ocks� av den �verenskommelse som slutits mellan regeringen och de
borgerliga oppositionspartierna om att st�rka Riksbankens oberoende st�ll-
ning.
Inflationen under 1970- och 1980-talen var dyrbar f�r Sverige. Den
kostade oss i konkurrenskraft och i f�rtroende p� den internationella mark-
naden, men ocks� i or�ttvis omf�rdelning av resurser i samh�llet fr�n dem
som sparade till dem som l�nade.
3.5.6 Incitament f�r sparande och arbete
Ocks� i skatte- och socialf�rs�kringspolitiken har det genomf�rts strukturella
reformer som �kat m�nniskors vilja till arbete och sparande. Dessa har inte
varit genomgripande och de har endast i begr�nsad utstr�ckning kunnat be-
slutas i politisk enighet. En del strukturella reformer p� det h�r omr�det har
tv�rtom m�tts med stort motst�nd. Reformviljan har d�rf�r varit starkt bero-
ende av hur de politiska majoriteterna har sett ut, men ocks� av det allm�nna
ekonomiska l�get. Under sv�ra finansiella p�frestningar har ocks� socialde-
mokratiska f�retr�dare genomf�rt reformer f�r att f�rst�rka incitamenten f�r
framf�r allt arbete. Genomg�ende har dock varit att reformarbetet best�mts
av ekonomiska och politiska konjunkturer och ryckigheten i f�r�ndringsarbe-
tet har f�ljaktligen varit stor.
Under 1980-talet blev det alltmer uppenbart att de svenska marginal-
skatterna hade en negativ inverkan p� medborgarnas arbetsvilja och skatte-
moral. Motiven bakom den marginalskattereform som genomf�rdes 1990-
1991 var att �ka utbudet av arbetskraft och att �ka sparandet. Tanken var att
h�gst 15 procent av inkomsttagarna skulle betala en statlig skatt p� 20
procent och att skatteskalan skulle inflationsskyddas. Marginalskatten f�r de
allra flesta inkomsttagare skulle d�rmed bli ungef�r 30 procent och f�r de 15
procent som hade de h�gsta inkomsterna skulle den bli ungef�r 50 procent.
Genom introduktionen av de s� kallade egenavgifterna i sjukf�rs�kringen
och den statliga v�rnskatten slogs denna ordning s�nder. Principen om 30/50
fick vika f�r principen om 40/60.
Skattereformens grundl�ggande problem var att den finansierades genom
att skatterna p� bland annat tj�nster och kapital sk�rptes och att det generella
skattetrycket inte s�nktes. Det innebar att alltf�r h�ga marginalskatter
v�ltrades �ver p� annan verksamhet. Den svaga utvecklingen i den privata
tj�nstesektorn under 1990-talet beror till en inte obetydlig del p� den kraftiga
h�jningen av tj�nstemomsen.
�ven om marginalskattereformen inte �verlevde den politiska utveck-
lingen under 1990-talet och �ven om den borde ha finansierats genom
minskade offentliga utgifter i st�llet f�r med h�jda skatter visar det faktum
att den genomf�rdes att det �tminstone f�r n�gra f� �r sedan fanns en samsyn
i fr�gan om marginalskatter i den svenska riksdagen.
P� socialf�rs�kringens omr�de har det under senare �r genomf�rts en del
f�r�ndringar som inneburit att incitamenten f�r arbete har st�rkts, men ocks�
att kostnadsutvecklingen i en del offentliga f�rs�kringssystem har kunnat
d�mpas. Kostnaderna f�r de egentliga socialf�rs�kringarna har minskat under
1990-talet, men de sammanlagda offentliga utgifternas andel av BNP har
stigit. F�rklaringen ligger i den kraftiga uppg�ngen i kostnaderna f�r
arbetsl�sheten. Den rena socialf�rs�kringssektorn har blivit n�got billigare
och n�got mer effektiv.
De tre mest genomgripande reformerna har skett p� sjukf�rs�kringens,
f�rtidspensionernas och arbetsskadef�rs�kringens omr�den. H�r har effekten
p� s�v�l m�nniskors beteenden som kostnader f�r det allm�nna varit stor.
Enligt Socialstyrelsen har antalet ersatta dagar i sjukf�rs�kringen minskat
med h�lften sedan 1990. Ocks� antalet beviljade f�rtidspensioner har fallit
dramatiskt. 1993 f�rtidspensionerades drygt 60 000 personer, de kommande
tv� �ren f�ll denna siffra till under 40 000. 1993 sk�rptes reglerna f�r
beviljande av arbetsskador. Effekten blev att kostnaderna f�r arbetsskade-
f�rs�kringen - som sedan mitten av 1980-talet hade femdubblats - p� n�gra
�r halverades.
Dessa exempel visar att strukturella f�r�ndringar, regelf�r�ndringar, i
socialf�rs�kringarna har haft betydelse. En halvering av sjukfr�nvaron mot-
svarar ett �kat utbud p� arbetskraft p� �ver 30 000 man�r. Enligt utv�rde-
ringen av skattereformen innebar de l�gre marginalskatterna att antalet
�nskade arbetstimmar steg, �ven om det p� grund av den fallande efterfr�gan
p� arbetskraft inte var m�jligt att fullt ut realisera denna �kade vilja att
arbeta.
I budgetpropositionen konstaterar regeringen att resultat av utv�rderingar
tyder p� att "skattereformen - tillsammans med de skattef�r�ndringar som
gjordes under perioden 1985-1990 - sammantaget �kade faktiskt antal
arbetade timmar f�r personer i arbete med i storleksordningen 5 procent".
F�rst�rkta incitament f�r den enskilde att arbeta, spara och ta sig ur
bidragsberoende har haft positiva effekter p� ekonomins utbudssida. Dessa
f�r�ndringar har varit alltf�r sm� och reformerna har alltf�r ofta �terst�llts.
Men det �r �nd� uppenbart att f�r�ndringarna har f�tt till effekt att det idag
finns en betydligt bredare f�rst�else f�r incitamentens betydelse f�r den
ekonomiska utvecklingen �n vad det gjorde p� 1970- och 1980-talen.
3.5.7 Ett l�ngsiktigt stabilt pensionssystem
V�ren 1994 sl�ts en bred politisk �verenskommelse om att i grunden refor-
mera det gamla ATP-systemet. S�v�l den borgerliga regeringen som den
socialdemokratiska oppositionen delade uppfattningen att det nuvarande
pensionssystemet av flera sk�l �r oh�llbart.
Syftet med det nya pensionssystemet �r f�rst och fr�mst att koppla det till
den samh�llsekonomiska utvecklingen - hur angel�gna behoven �n m� vara
kan ett land inte l�ngsiktigt b�ra pensionskostnader som utvecklas snabbare
�n tillv�xten i ekonomin. Ett annat avg�rande syfte var att �ka den enskildes
medverkan och ansvar f�r sin framtida pension. Detta har uppn�tts genom
inf�randet av ett enskilt premiereservsystem och en �kad grad av fondering.
Omfattande forskning p� omr�det ger vid handen att denna typ av
pensionssystem har en positiv inverkan p� den ekonomiska utvecklingen.
Det �r erfarenheten fr�n en l�ng rad sydostasiatiska l�nder och det f�refaller
ocks� vara resultatet av nyligen genomf�rda �verg�ngar fr�n f�rdelnings-
system till fonderade system, i exempelvis Chile.
Pensionsreformen �r sannolikt den viktigaste breda politiska �verens-
kommelsen i svensk politik p� flera decennier. Den �r en kompromiss, d�r
viljan att s�kra de framtida pension�rernas trygghet var st�rre �n ben�gen-
heten att vika sig f�r tillf�lliga partiopinioner.
EU-medlemskapet; den f�rb�ttrade stabiliteten och l�ngsiktigheten i det
politiska systemet, den stramare budgetprocessen; inflationsbek�mpningen
och Riksbankens starkare st�llning, marginalskattereformen; f�r�ndringarna i
sjukf�rs�kringen, arbetsskadef�rs�kringen och i reglerna f�r f�rtidspension
samt det nya pensionssystemet �r exempel p� f�r�ndringar som f�tt samh�lle
och ekonomi att fungera p� ett mer f�ruts�gbart s�tt. De �r alla exempel p�
svenska strukturella reformer som f�rb�ttrat v�ra m�jligheter att hantera
sv�righeter och att dra nytta av v�r tids m�jligheter.
Sveriges framtid �r intimt f�rknippad med v�r f�rm�ga att forts�tta p�
1990-talets strukturpolitiska agenda. Skall vi stanna vid de f�rb�ttringar vi
har gjort och den f�rnyelse som vi har genomf�rt, eller skall vi g� vidare?
Detta val beh�ver inte vara s�rskilt dramatiskt idag. Ingen tvingar oss till
f�rnyelse - v�rt �de ligger i v�ra egna h�nder. Men vi m�ste f�rs�ka g�ra oss
en bild av hur den framtida utvecklingen ser ut. Vilka v�rden och egenskaper
kommer att premieras i den framtida ekonomin eller p� den framtida
arbetsmarknaden? Vilka �r Sveriges m�jligheter och vilka �r v�ra svaga
punkter? Vilka m�jligheter bjuder utvecklingen och vilka �r riskerna?
Kommer Sverige att bli en globaliseringens vinnare eller kommer vi att
riskera att bli dess f�rlorare?
4 Ett samh�lle i vardande - framtidens hot och
m�jligheter
4.1 En ny teknologi, en ny ekonomi, ett nytt arbete
Det ekonomiska livet i v�r del av v�rlden h�ller p� att omformas. Gamla
strukturer, produktionsmetoder, organisationsformer och regelsystem ers�tts
av nya. Produktionen h�ller p� att individualiseras - samtidigt som kunskap-
sinneh�llet i det som produceras hela tiden stiger.
Flera olika komponenter f�rklarar denna utveckling. Teknologiska - som
kanske framf�r allt har att g�ra med utvecklingen inom mikroelektronik och
telekommunikationer. Ekonomiska - som har att g�ra med en tillv�xt som
blir allt mer global och som g�r nya l�nder viktiga ocks� i v�r del av v�rlden.
Politiska - som handlar om en allt mer integrerad och fri v�rldshandel, men
kanske framf�r allt om politiska f�r�ndringar inom EU.
De viktigare teknologiska landvinningarna f�r den industriella revolu-
tionen - som �ngmaskinen och det l�pande bandet - m�jliggjorde mass-
produktion. Till fallande kostnad kunde man med �kad mekaniseringsgrad
h�ja produktionen. Den industriella revolutionen innebar en massmobili-
sering av arbete och kapital som snabbt drev upp utbudet av fysiska varor.
V�r tids teknologiska landvinningar har m�jliggjort en specialisering p� ett
s�tt som inte tidigare var m�jligt. Genom den nya informationsteknologin
kan en person utnyttja kunskap och information som tidigare endast kunde
hanteras - om alls - av enorma m�ngder m�nniskor med gott om tid.
Databaser - lokala och globala - g�r att den som sitter vid en h�gst ordin�r
arbetsstation eller PC p� en h�gst ordin�r arbetsplats bokstavligen har hela
v�rlden vid sina fingertoppar. Informationsm�ngden �r - p� gott och p� ont -
fullst�ndigt �verv�ldigande. Informationsinh�mtning som f�r 10 �r sedan
kunde ta en halv arbetsdag i anspr�k kan idag ta en halv minut.
F�rm�gan att strukturera, bearbeta och utveckla denna information blir en
allt st�rre del av v�rdet av det som produceras. Helt andra egenskaper och
helt andra kunskaper �n de som var avg�rande f�r n�gra decennier sedan har
idag en framtr�dande roll p� arbetsmarknaden.
1997 �r det 50 �r sedan transistorn uppfanns. F� innovationer har haft en
s� genomgripande inverkan p� f�retagandet, arbetslivet, utbildningen och det
sociala livet i v�ra samh�llen. Sedan den uppfanns har kapaciteten i
transistorn och dess efterf�ljare f�rdubblats vartannat �r. Denna s.k. Moores
lag om transistorkapacitet har oavbrutet verkat i mer �n ett halvt sekel, och
dagens mikrochips �r en kvarts miljon g�nger snabbare �n de var n�r
persondatorn introducerades p� marknaden. Men det �r inte bara snabbheten
som �kat i en hastighet som saknar motsvarighet i andra sektorer av
samh�llet. Dataminneskapaciteten per capita i USA har exempelvis stigit
med 67 procent per �r sedan mitten av 1960-talet, att j�mf�ra med
exempelvis energikonsumtionen som bara stigit med 3 procent per �r. Det
inneb�r att datalagringskapaciteten i USA �r �ver tv� miljoner g�nger s� stor
som den var f�r 30 �r sedan.
�ven om dramatiken i den teknologiska utvecklingens exponentiella till-
v�xt �r h�pnadsv�ckande �r det kanske konsekvenserna p� samh�llsekonomi
i allm�nhet och p� n�ringsstruktur i synnerhet som �r mest imponerande. P�
40 �r har datorrevolutionen omformat den ekonomiska kartan som vi k�nner
den.
Den amerikanska ekonomiska tidskriften Forbes har under sin 80-�riga
historia �gnat sig �t att g�ra listor p� olika ekonomiska fenomen i v�rlden i
allm�nhet och i USA i synnerhet. Man har listat allt fr�n miljard�rer till
f�retag. I sitt �ttio�rsjubileumsnummer - kallat "Steel vs. Silicon" - visar
man hur den mikroelektroniska revolutionen i grunden har omformat det
amerikanska ekonomiska landskapet. Som titeln implicerar �r temat att
tyngdpunkten i den amerikanska ekonomin har f�rskjutits fr�n st�l till kisel -
fr�n r�varubaserad tung industri till kunskapsbaserad dator- och mjuk-
varuindustri.
Det amerikanska f�retaget Intel, som �r v�rldens st�rsta tillverkare av
integrerade kretsar, startades 1968. Mindre �n trettio �r senare �verstiger
f�retagets v�rde p� New York-b�rsen v�rdet av det tre amerikanska stora
bilf�retagen Chrysler, GM och Ford - tillsammans.
Denna n�rmast osannolika v�lst�ndsutveckling k�nnetecknas av tv� saker.
F�r det f�rsta har den skapats p� mycket kort tid. F�r det andra best�r den i
princip uteslutande av kunskap. Den fysiska resurs�tg�ngen f�r denna
utveckling �r f�rsumbar.
Det genomgripande ekonomiska, sociala och kulturella genomslaget �r
uppenbart. Den teknologiska utvecklingen har skapat ett nytt ekonomiskt
landskap d�r tidigare verksamheter stadigt blir relativt sett mindre viktiga
och d�r helt nya f�retag och helt nya f�retagsstrukturer p� kort tid etableras
och sl�r igenom.
S�ttet att arbeta, v�ra vardagliga vanor, v�r konsumtion av kultur och
underh�llning, i princip all m�nsklig verksamhet p�verkas av denna
utveckling. Vad den betyder f�r politiken i Sverige �r inte uppenbart eller
sj�lvklart. Men att svensk industri och svenska medborgare skulle f�rlora p�
att hamna p� efterk�lken st�r helt klart.
Den ekonomiska och teknologiska utvecklingen driver p� en �kad
individualisering av arbetsmarknaden. Organisations- och arbetsformer som
inte fanns f�r 5-10 �r sedan blir allt vanligare. Informationsteknologins
genombrott i yrkeslivet g�r den geografiska bundenheten mindre och
flexibiliteten i arbetstid och arbetss�tt st�rre. Gr�nserna mellan arbete och
fritid, arbetsplats och hem och yrke och hobby blir alltmer flytande.
Men en �kad specialisering och h�jda krav p� flexibilitet inneb�r ocks� att
det vuxit fram nya s�tt att organisera och leda arbetet. Verksamhet som
tidigare legat i f�retaget l�ggs utanf�r och k�ps in vid behov. Koncentra-
tionen �kar p� det enskilda f�retagets aff�rsid� och man upphandlar de
tj�nster som beh�vs f�r att g�ra det b�sta m�jliga av det man �r bra p�.
Den snabbast v�xande sektorn p� den svenska arbetsmarknaden �r d�rf�r
inte ov�ntat uthyrningsf�retagen. Det finns en l�ng rad olika f�retag som har
specialiserat sig p� att hyra ut arbetskraft till andra f�retag. Det kan g�lla
allt
fr�n enklare administrativ verksamhet till konsultverksamhet i f�retags-
ledande st�llning. Stora delar av denna bransch var genom f�rbudet mot
privat arbetsf�rmedling i praktiken olaglig s� sent som f�r n�gra �r sedan.
Allt tyder p� att denna utveckling kommer att forts�tta och f�rst�rkas. I
takt med att kunskap blir en allt mer avg�rande komponent i produktionen
kommer individer att bli allt mer betydelsefulla - av det enkla sk�let att det
�r individer som �r b�rare av kunskap. Utmaningen h�r �r dubbel. Dels m�ste
det svenska samh�llet och den svenska ekonomin kunna tillgodog�ra sig och
ackumulera den kunskap som �r n�dv�ndig f�r att klara konkurrensen med
andra l�nder.
Men kunskapsutvecklingen kommer dessutom sannolikt att vara den mest
avg�rande sociala fr�gan p� l�ngre sikt. Kunskap kommer att vara den resurs
som avg�r en individs ekonomiska och sociala framg�ng i den ekonomi och
det samh�lle som v�xer fram. Att bereda goda och framkomliga v�gar till
kunskap m�ste d�rf�r ses som den avgjort viktigaste f�rdelningspolitiska
fr�gan. I framtiden kommer sannolikt utbildning och kunskap i praktiken att
vara de enda resurstillskott som l�ngsiktigt kan f�rb�ttra en utsatt persons
situation. F�rdelningspolitik i ordets mer traditionella bem�rkelse kommer
att spela en mindre roll.
Den ekonomiska och teknologiska utvecklingen i v�rlden bjuder oss en
l�ng rad olika m�jligheter - som individer och som nation. De praktiska och
legala m�jligheterna att s�ka sig till andra l�nder f�r arbete eller studier �r
st�rre �n n�gonsin och de kommer att forts�tta att v�xa. De teknologiska
framstegen m�jligg�r ett helt nytt arbetsliv, med en �kad flexibilitet till gagn
f�r s�v�l den enskilde som arbetsmarknaden och samh�llsekonomin.
4.2 Ett nytt globalt politiskt klimat
Sverige har v�stv�rldens h�gsta skatter. Ingenstans i den industrialiserade
v�rlden g�r det offentliga s� stora anspr�k p� medborgarnas och f�retagens
ekonomiska resurser. Bland ekonomiska bed�mare r�der det bred enighet om
att det h�ga skattetrycket �r ett bekymmer f�r Sveriges ekonomiska utveck-
ling och att det �kar konjunkturk�nsligheten i de offentliga finanserna. De
h�ga skatterna f�rdyrar arbete, f�rsv�rar f�r f�retagande och g�r det sv�rt f�r
stora grupper att f�rs�rja sig p� sina egna inkomster.
Men i den alltmer globaliserade ekonomi som v�xer fram finns ocks� en
ny dynamik i det h�ga skattetrycket. Globaliseringen riskerar att ge v�rt
skattesystem �nnu kraftigare negativa konsekvenser f�r den sociala samman-
h�llningen. I takt med ekonomins �kande internationalisering kommer
n�mligen m�jligheterna att plocka ut de rekordh�ga svenska skatterna att
f�r�ndras. D� graden av r�rlighet i skattebaserna varierar mellan olika
verksamheter och grupper kommer det att finnas en tendens i skattepolitiken
att l�gga en allt tyngre b�rda p� de skattebaser som inte �r r�rliga.
Idag �r det finansiella kapitalet i princip globalt - �tminstone i skatte-
h�nseende. Det land som v�ljer att l�gga s�rskilda restriktioner p� finansiella
tj�nster och transaktioner kommer relativt snart att uppt�cka att kapitalet
v�ljer att s�ka sig till andra l�nder. Den svenska erfarenheten av 1980-talets
oms�ttningsskatt och "valpskatt" �r belysande. Den svenska penningmark-
naden punkterades och handeln drevs till London. Sverige f�rlorade
kunskap, finansiell infrastruktur och likviditet p� aktiemarknaden. Skatte-
inkomsterna var f�rsumbara. �ven mindre likvida kapitaltillg�ngar kan idag
med relativt stor snabbhet flytta till andra l�nder. Vinterns och v�rens debatt
om f�retagsutflyttning visade kanske framf�r allt att det finns en beredskap
hos m�nga stora svenska f�retag att l�gga verksamhet i andra l�nder �n
Sverige.
Men det �r inte bara kapitalet som blivit r�rligare. I takt med att m�nga
kunskaper och f�rdigheter blivit allt mer g�ngbara p� en internationell arbets-
marknad och i takt med den avreglering som framf�r allt EU-medlemskapet
inneburit har ocks� arbetskraften blivit mer l�ttr�rlig. Detta g�ller f�rst och
fr�mst - men inte uteslutande - h�gutbildad arbetskraft som ekonomer,
ingenj�rer och naturvetare. Fr�n en unders�kning nyligen genomf�rd av
SACO vet vi att 80 procent av civilingenj�rs-, civilekonom-, naturvetar- och
systemvetarstudenterna kan t�nka sig att arbeta utomlands i minst tre �r efter
att de tagit examen och att 40 procent kan t�nka sig att stanna utomlands i 20
�r eller mer. 20 procent - 30 procent bland civilingenj�rerna - "planerar" att
flytta utomlands efter examen.
Nu beror s�dana val ocks� av andra faktorer �n skatter. Andra reall�ner,
b�ttre karri�rm�jligheter och mer stimulerande arbetsuppgifter �r sannolikt
mer viktigt �n skatterna. Dessutom finns det rimligen en sund vilja att pr�va
n�got nytt och annorlunda. Men det �r ofr�nkomligt att m�jligheterna att
beskatta denna grupp s�rskilt h�rt p� sikt torde vara ganska sm�.
N�r skattebaserna blir r�rligare - i varierande grad och hastighet - riskerar
skattesystemet att hela tiden pressas ned�t i inkomstskikten. Inte f�r att
n�gon s� �nskar eller f�r att n�gon planerat det s� - utan f�r att ett h�gt
skattetryck i en ekonomi med l�ttr�rliga skattebaser f�r sin egna negativa
dynamik.
Vi kan redan idag se hur denna utveckling avspeglar sig i skattesystemet
och i den skattepolitiska debatten.
? L�ginkomsttagarna i Sverige har aldrig betalat s� h�ga skatter som idag.
Inte i n�got annat land �r l�ginkomsttagarna s� h�rt beskattade.
? Bost�derna h�ller p� att bli en nettoinkomstpost i de offentliga finanserna.
Under 1990-talet har omfattande nedsk�rningar genomf�rts i de mycket
stora bostadssubventionerna. Samtidigt har skatten p� boende stigit kraftigt
under de senaste �ren. 60 procent av hyran f�r en normal bostad �r olika
former av skatt. Tv� m�nadshyror g�r i fastighetsskatt. Kombinationen av
kraftigt s�nkta r�ntesubventioner och kraftigt h�jda fastighetsskatter g�r att
bost�der �verg�r fr�n att vara subventionsobjekt till att bli skattesubjekt.
Ber�kningar visar att skatteint�kterna fr�n boendet redan 1997 kommer att
�verstiga utgifterna f�r bostadspolitiken och att boendet i b�rjan av
2000-talet kommer att generera tiotals miljarder till statskassan.
? "Utl�ndska experter" erbjuds b�ttre skattevillkor under l�ngre tid. Sedan
1980-talet har det funnits specialregler i den svenska skattelagstiftningen
f�r "utl�ndska experter". De h�ga skatterna i Sverige har ansetts vara
h�mmande f�r svenska f�retags m�jligheter att locka till sig och beh�lla
utl�ndsk nyckelpersonal. Sedan dess kan d�rf�r en "utl�ndsk expert"
arbeta i Sverige under sex m�nader och betala h�gst 25 procent i skatt.
Denna period kommer nu att f�rl�ngas till 36 m�nader. Vi har en grupp
som uppfyller alla rimliga kriterier p� ett skattefr�lse.
? F�rm�genhetsskatten l�ttas f�r vissa grupper och antas p� sikt avskaffas.
P� grund av en inkonsekvens i den svenska f�rm�genhetslagstiftningen
flyttade under v�ren ett stort antal svenska aktiebolag fr�n fondb�rsens
A-lista till dess O-lista. Sk�let var att aktie�garna d�rmed kunde undvika
f�rm�genhetsskatt, vilket innebar att en del stora �gare slapp betala skatter
som �versteg 100 procent av deras inkomster. Dessa absurda konsekvenser
har regeringen sedermera f�rs�kt r�tta till genom att f�resl� en retroaktivt
verkande skatteregel f�r b�rsnoterade aktier. Det som �r viktigt i detta
sammanhang �r att regeringen tvingats ge upp m�jligheten att beskatta
vissa av de allra st�rsta f�rm�genheterna. Den som �ger �ver 25 procent
och som gjort det under l�ng tid slipper helt enkelt f�rm�genhetsskatten.
�vriga kommer dock inte undan. H�r �r det uppenbart att regeringen
tvingats ge upp m�jligheterna att f�rm�genhetsbeskatta de f�rm�genheter
som uppfattats som mest l�ttr�rliga. En annan viktig signal om att staten
h�ller p� att f�rlora kontrollen �ver denna beskattningsbas �r att skatte-
ministern har uttalat att han tror att f�rm�genhetsskatten l�ngsiktigt
kommer att avskaffas.
Detta �r bara n�gra exempel p� hur det svenska skattesystemet h�ller p� att
omformas. De skattebaser som kan flytta m�ste ges b�ttre f�ruts�ttningar,
annars kommer de helt enkelt att f�rsvinna. Om skattetrycket h�lls of�r�ndrat
m�ste b�rdan av skatterna med n�dv�ndighet omf�rdelas till skattebaser som
inte har lika l�tt f�r att undvika beskattning. L�ttr�rliga f�rm�genheter,
humankapital och kompetens med en internationell avs�ttning f�r l�ttare
skatteb�rda, fastigheter - f�retr�desvis bost�der - och l�ginkomsttagare
beskattas h�rdare.
Vanliga l�ntagare som inte kan s�lja sin arbetskraft p� en internationell
arbetsmarknad och som helt uppenbart m�ste bo n�gonstans betalar h�gre
skatt - den som kan flytta sitt kapital eller sin egen arbetskraft utanf�r den
svenska statens r�ckvidd m�ste behandlas mer varsamt. Om denna utveckling
till�ts forts�tta riskerar det h�ga skattetrycket att bli v�r tids st�rsta k�lla
till
or�ttvisa. Varje rimlig definition av r�ttvisa borde st� i strid med en
skattepolitik som hela tiden tvingas skjuta b�rdan f�r skatterna ned�t.
Det politiska uppdraget inf�r sekelskiftet handlar om hur vi utifr�n v�ra
m�jligheter p� b�sta m�jliga s�tt skall kunna dra nytta av de m�jligheter som
ges av den globala teknologiska, ekonomiska och politiska utvecklingen
P� en l�ng rad omr�den �r Sverige bland de fr�msta l�nderna i v�rlden, p�
en del omr�den �r vi b�st i v�rlden. Det �r p� den styrkan som vi skall bygga
f�r framtiden.
Vi kan f�rnya Sverige s� att v�rt land �terigen blir ett rikt, arbetande och
tryggt samh�lle. Den fortsatta stagnationen �r inte p�bjuden av historien. Det
�r vi sj�lva som v�ljer v�r framtid.
5 Tre stora reformer - ett strukturpolitiskt uppdrag
5.1 En sammanh�llen strategi f�r en f�rnyelse av Sverige
F�rnyelsen av Sverige handlar om att g�ra det svenska samh�llet mer f�rut-
s�gbart, stabilare, rikare, tryggare och �ppnare. Om att bryta den stagnatio-
nens och eftersl�pningens bana som vi f�ljt under tre decennier. Den syftar
till att �terigen g�ra Sverige till ett land som v�xer ekonomiskt och socialt,
d�r m�nniskor kan, f�r och vill arbeta och d�r vi alla kan k�nna oss trygga i
f�rvissningen att vi har egen f�rm�ga att klara livets olika skiftningar.
F�rnyelsen av Sverige kr�ver reformer som st�rker marknadsekonomins
funktionss�tt, som ger Sverige ett n�ringsklimat i v�rldsklass och som l�gger
grunden f�r en stabil tillv�xt och syssels�ttningsutveckling som har sin grund
i att det l�nar sig att driva f�retag, arbeta, utbilda och f�rkovra sig. Sverige
skulle kunna vara ett samh�lle d�r vi �r bland de fr�msta i varje konkurrens-
kraftsunders�kning. Inte bara f�r att vi �r duktiga p� det som politiken inte
kontrollerar, utan f�r att ocks� politiken skapar de b�sta av f�ruts�ttningar
f�r arbete och f�retagande.
F�rnyelsen av Sverige kr�ver reformer som g�r det m�jligt f�r den
enskilde att leva p� sin egen l�n. I ett tryggt och v�xande samh�lle �r det
f�rst och fr�mst p� v�ra egna insatser som vi m�ste till�tas vara beroende.
Individer och familjer m�ste �terigen tillerk�nnas r�tten att genom egna
anstr�ngningar f� det b�ttre. Den som arbetar mer skall f� mer �ver i
pl�nboken. Den som satsar sin tid, sina besparingar och sin framtid p�
f�retagande skall kunna bli rik p� det. Den som studerar och utvecklar sin
kompetens m�ste kunna f� det b�ttre. I ett samh�lle d�r alla individer till�ts
v�xa genom arbete, f�retagande och utbildning flyttas tryggheten fr�n stat
och myndigheter till hush�ll och medborgare. M�nniskor kan k�nna sig
trygga i vardagen f�r att de vet att de sj�lva har f�ruts�ttningar att klara
sig,
om det h�nder n�got of�rutsett.
F�rnyelsen av Sverige kr�ver reformer som f�rtydligar, st�rker och kon-
centrerar det offentligas uppdrag och ansvar f�r m�nniskors v�lf�rd. Staten
skall vara stark d�r den beh�vs och inte l�gga sig i d�r m�nniskor kan klara
sig sj�lva. En socialt ansvarstagande politik tar inte ansvar f�r vardagen f�r
alla och envar utan �r koncentrerad p� att klara sina k�rnuppgifter. M�nni-
skor skall kunna k�nna sig trygga, inte f�r att staten tar ansvar f�r deras liv
utan f�r att de vet att de lever i ett land d�r man av egen anstr�ngning kan f�
det b�ttre, d�r det l�nar sig att arbeta, spara och utbilda sig, d�r det finns
en
skola och en v�rd i v�rldsklass och d�r det offentliga inte sviktar i det ansvar
som bara politiken kan klara av.
F�rnyelsen av Sverige handlar inte om att v�nda upp och ned p� det
svenska samh�llet f�r att skapa ett annat Sverige, utan om att skapa f�rut-
s�ttningar f�r ett annorlunda Sverige. F�rnyelseuppdraget v�xer ur insikten
att Sverige skulle kunna vara ett kunskaps-, f�retagar- och v�lf�rdssamh�lle.
Det �r ett samh�lle f�r alla. Inte f�r att staten kan ha ansvaret f�r alla utan
f�r att var och en har n�got att bidra med i ett samh�lle som v�xer. Det �r en
f�rnyelse f�r alla d�rf�r att det �r var och ens r�ttighet att inte beh�va st�
utel�st fr�n arbetsmarknaden, f�r att det �r varje kvinnas och mans r�tt att f�
f�rs�rja sig p� de inkomster som det egna arbetet inbringar och f�r att det
offentliga klarar det ansvar som bara det offentliga kan ta.
F�rnyelsen av Sverige handlar om frihet, men d�rf�r ocks� om ansvar. Den
handlar om f�r�ndring och flexibilitet, men d�rf�r ocks� om trygghet och
f�rankring. Den handlar om att minska den politiska makten, men d�rf�r
ocks� om att f�rst�rka den. F�rnyelsen skall ha den bredast m�jliga f�r-
ankringen i det svenska samh�llet, men den f�r inte sv�va p� m�let om vilken
riktningen m�ste vara.
Sverige kommer inte g� under utan f�rnyelsen. Alternativet till den politik
som h�r presenteras �r inte att samh�llet som vi k�nner det st�rtar samman.
Sverige �r fortfarande ett rikt och civiliserat samh�lle, d�r de allra flesta
kan
leva dr�gliga liv utan �verh�ngande r�dsla f�r morgondagen och s� kommer
det att vara under �versk�dlig tid, �ven om vi v�ljer att forts�tta i de sp�r
som
nu �r invanda.
Alternativet till f�rnyelsen �r stagnationen. D� f�r vi ett samh�lle som
s�ger nej till de fantastiska utvecklingsm�jligheter som v�r tid bjuder och
som i st�llet v�ljer att s�ka sig in i dr�mmen om det f�rg�ngna. Det blir ett
fattigare, otryggare och tr�kigare samh�lle. Vi kommer forts�tta eftersl�p-
ningen i v�lst�ndsligan, vi kommer f� allt sv�rare att klara v�lf�rden och
Sverige kommer att bli ett stelt och socialt alltmer instabilt samh�lle.
Vi vill f�rnyelsen f�r att vi �r �vertygade om att den b�r med sig l�ftet om
n�got b�ttre - inte f�r att n�gon eller n�got tvingar oss till den. V�ljer vi
bort
f�rnyelsen f�rsitter vi chansen att g�ra Sverige till en del av den ekonomiska
och teknologiska utveckling som idag h�ller p� att f�r�ndra hela v�r v�rld.
D� kommer Sverige att stagnera. Ekonomin v�xer l�ngsammare, det skapas
f�rre arbeten och m�nniskor f�r sv�rare att m�ta livets med- och motg�ngar.
Att vi riskerar att f�rlora v�r framtid �r dock ett tillr�ckligt sk�l till
f�rnyelsen. F�r varf�r skall vi v�lja bort n�got som vi skulle kunna f�?
Varf�r skall vi f�rneka kommande generationer oss sj�lva m�jligheten att f�
leva i ett samh�lle som v�xer s�v�l ekonomiskt som socialt och kulturellt?
Det �r f�r att Sverige kan s� mycket b�ttre som vi v�ljer f�rnyelsen framf�r
en dr�m om att �teruppleva 1950-talet, eller vad den alternativa visionen kan
t�nkas bli.
F�rnyelsen av Sverige �r inget l�tt eller sj�lvklart uppdrag och den
kommer att ta l�ng tid. Framf�r oss ligger ett genomgripande reformarbete
som ber�r politikens alla delar och d�r reformer p� ett omr�de h�nger
samman med f�r�ndringar p� ett annat. Politikens delar bildar en helhet.
F�rb�ttringar f�r f�retagsamheten h�nger samman med m�jligheterna till
arbete och egen f�rs�rjning, som i sin tur h�nger samman med individers och
familjers m�jligheter till trygghet i vardagen.
Om inte ekonomin v�xer kan vi aldrig klara v�rden och omsorgen. Om inte
skolan fungerar kan vi aldrig klara tryggheten. Om vi inte kan f� fler i arbete
klarar vi aldrig tillv�xten. Varje steg mot ett �ppnare och friare Sverige �r
viktigt, men om vi skall kunna dra nytta av alla de m�jligheter som vi m�ter
m�ste f�rnyelsearbetet g� l�ngs en bred front.
Sverige skulle kunna g� igenom sekelskiftet mitt uppe i ett f�rnyelsearbete,
som p� samh�llets alla omr�den �ppnar nya m�jligheter f�r medborgarna.
Nya m�jligheter i vardagen och i arbetslivet, i skolan och i hemmet, f�r
arbetstagare och f�retagare, f�r f�r�ldrar och elever. Sverige skulle kunna
vara ett samh�lle d�r viljan till arbete, f�retagande och f�rkovran �terigen f�r
komma till produktivt uttryck, d�r vi kan lita till en v�rd och omsorg som
finns n�r vi beh�ver den och d�r r�tten att lyckas f�ljer av r�tten att
misslyckas.
Grundpelarna i en samlad strategi f�r f�rnyelsen av Sverige �r tre breda
reformarbeten, som syftar till att kraftigt f�rb�ttra f�ruts�ttningarna f�r
arbete och f�retagande, att g�ra det m�jligt f�r vanliga l�ntagare att leva p�
sina egna inkomster och att l�gga grunden f�r en ny social politik f�r
trygghet f�r alla.
5.2 En reform f�r f�retagande och arbete
Den svaga syssels�ttningsutvecklingen �r Sveriges i s�rklass st�rsta ekono-
miska och sociala problem. Dels f�r att arbetsl�sheten �r grunden f�r att
hundratusentals, kanske till och med miljontals, vuxna och barn lever i en
social situationer d�r otryggheten och os�kerheten st�ndigt �r n�rvarande. Ett
samh�lle som inte kan bereda plats f�r sina medborgare p� arbetsmarknaden
f�rnekar dem r�tten till den trygghet som f�ljer av en egen f�rs�rjning och
det sj�lvf�rverkligande som ligger i att vara en del av den produktiva verk-
samheten i samh�llet.
Men massarbetsl�sheten �r ocks� hela samh�llets st�rsta ekonomiska
problem. Att mer �n en tiondel - kanske s� m�nga som en femtedel - av
befolkningen i produktiv �lder inte deltar i produktivt arbete utg�r en
ekonomisk belastning f�r alla. I form av ett produktionsbortfall - skulle alla
arbetsl�sa vara sysselsatta i produktivt arbete skulle Sveriges tillv�xtproblem
vara l�sta - men ocks� i form av en allt tryggare skatteb�rda p� dem som
arbetar.
Arbetsl�shetens logik �r i denna del lika uppenbar som brutal. Det �r de
som arbetar som betalar f�r dem som inte arbetar. S� m�ste det vara. Det g�r
kostnaderna f�r deras arbete h�gre och tryggheten i deras hush�ll mindre. I
tider av stigande arbetsl�shet kan denna dynamik utvecklas till en negativ
spiral. H�g arbetsl�shet leder till h�jda l�nekostnader f�r dem som har
arbete, vilket ytterligare driver upp arbetsl�sheten, vilket ytterligare h�jer
l�nekostnaderna osv.
Arbetsl�sheten �r d�rf�r ocks� det allt annat �verskuggande hotet mot allas
l�ngsiktiga trygghet, men ocks� mot den offentliga v�lf�rdens k�rnverk-
samheter. De offentliga kostnaderna f�r arbetsl�sheten �verskrider 100
miljarder kronor per �r. V�r of�rm�ga att p� arbetsmarknaden bereda plats
f�r dem som kan, vill eller borde arbeta kostar mer �n polisen, r�ttsv�sendet,
f�rsvaret, universiteten och barnbidragen tillsammans.
H�ri ligger en avg�rande politisk utmaning. Att nedbringa arbetsl�sheten
f�r att ge m�nniskor r�tten till en egen f�rs�rjning �r avg�rande f�r att g�ra
det svenska samh�llet rikare och tryggare och f�r att l�ngsiktigt s�kra v�rd,
skola och omsorg. Andra fr�gor f�r vara denna underordnad. Kan vi inte ge
alla m�jlighet att arbeta s� klarar vi varken v�lst�ndet, tryggheten eller det
offentligas k�rnuppgifter.
I studien "V�lf�rden och samh�llsekonomin" i Socialdepartementets V�l-
f�rdsprojekt visar M�rten Lagergren, Ilija Batljan och Stojan Zavisic hur den
f�rs�mrade syssels�ttningen p�verkat strukturen p� de offentliga utgifterna:
F�r Sveriges del kan man konstatera att det skett en f�rskjutning av utgifter-
na fr�n v�rd och omsorg samt f�rs�rjning vid arbetsof�rm�ga och sjukdom
mot f�rs�rjning och st�d vid arbetsl�shet - i synnerhet mot slutet av perio-
den. (...) Detta pekar allts� p� att de �kade utgifterna f�r arbetsl�sheten
fr�mst drabbat v�rden och omsorgen samt bidragssystemet f�r de sjuka och
arbetsof�rm�gna. Det b�r dock betonas att dessa analyser endast omfattar
perioden fram t.o.m. 1993, d.v.s. f�re genomf�randet av det stora sanerings-
programmet.
Arbetsl�sheten tr�nger undan andra offentliga �taganden. Det �r sjukv�rden
och st�det till samh�llets mest utsatta som f�r stryka p� foten n�r syssels�tt-
ningen viker.
Mycket tyder p� att 1997 kan bli det s�msta �ret f�r svensk syssels�ttning
sedan mitten av 1970-talet och det v�rsta arbetsl�shets�ret sedan 1930-talets
slut. Enligt prognoser fr�n AMS kommer den �ppna arbetsl�sheten att stiga
f�r andra �ret i rad och hamna p� n�stan 8,5 procent f�r 1997. Den totala
arbetsl�sheten kommer att �verstiga 12 procent. I budgetpropositionen g�r
regeringen bed�mningen att syssels�ttningen minskar med 50 000 personer
under innevarande �r. �ven om konjunkturen v�nder upp�t och det ger
utslag i en �kad syssels�ttning tror f� p� dramatiska fall i arbetsl�sheten.
Det �r idag f�ga meningsfullt att spekulera i huruvida regeringen kommer
att n� m�let om halverad �ppen arbetsl�shet till �r 2000. Om man ser till den
nuvarande utvecklingen f�refaller det osannolikt. Att det skulle ske genom
en expansion av den regulj�ra syssels�ttningen f�refaller �n mer osannolikt.
Men eftersom m�let formuleras som en halvering av den �ppna arbetsl�s-
heten vidgas fr�gan om hur det kan uppn�s. I budgetpropositionen redog�rs
relativt �ppet f�r m�jligheten att genom arbetsmarknadspolitiska �tg�rder
eller genom att f�ra ut m�nniskor ur arbetsl�shetsstatistiken visa upp "b�ttre"
siffror.
Om arbetsl�sheten bek�mpas p� det h�r s�ttet eller genom att man "delar
p� jobben", "generationsv�xlar" eller p� annat s�tt endast f�rdelar befintliga
arbeten kommer bek�mpningen av arbetsl�sheten att bli en b�rda f�r
samh�llet. Detta till skillnad fr�n vad som h�nder om arbetsl�sheten
bek�mpas genom arbete - d� utvecklas v�lst�ndet och samh�llet blir rikare
av arbetsl�shetsbek�mpningen.
Att halvera den �ppna arbetsl�sheten �r f�ljaktligen i sig sj�lvt ett
otillr�ckligt m�l - �tminstone l�ngsiktigt. Siktet b�r st�llas h�gre. Det
rimliga
politiska m�let borde vara att om 10 �r ha avskaffat arbetsl�sheten som ett
samh�llsproblem.
Grunden f�r att uppn� ett s�dant m�l ligger i en helt unik utveckling av
den svenska f�retagsamheten. Misslyckas man med det finns det ingen
m�jlighet att arbetsl�sheten kan n� radikalt l�gre niv�er. Om arbetsl�sheten
skall upph�ra att vara ett problem f�r samh�llet kr�vs det att det startas
tiotusentals nya f�retag i Sverige. F�ruts�ttningarna f�r det skapas genom att
vi i princip f�rb�ttrar oss p� varje punkt i de konkurrenskrafts- och
frihetsindex som redovisats ovan. Sverige m�ste f� ett f�retagarklimat i
absolut v�rldsklass och en arbetsmarknad som k�nnetecknas av flexibilitet
och god produktivitetsutveckling.
S� l�nge �ver en och en halv miljon svenskar saknar l�ngvarig f�rankring
p� arbetsmarknaden och s� l�nge en tredjedel av alla 23-�ringar n�gon g�ng
varit beroende av socialbidrag �r det svenska n�ringsklimatet inte tillr�ckligt
gott.
Fem punkter i en reform f�r arbete och f�retagande
? S�nkt skatt
Sverige har inte r�d med ett skattetryck som �verstiger v�ra konkurrent-
l�nders med �ver 10 procent. De h�ga skatterna leder ofr�nkomligt till att
produktionen f�rdyras och att det blir sv�rare att anst�lla. Sverige har h�gst
skatter i ett EU som har klart h�gre skatter �n det �vriga OECD-omr�det.
? En fri arbetsmarknad
Arbetsmarknaden m�ste reformeras i grunden. Dagens brist p� flexibilitet
h�mmar s�v�l tillv�xten av nya riktiga arbeten som den samh�llsekonomiska
utvecklingen. Idag st�ngs hundratusentals m�nniskor ute fr�n arbets-
marknaden p� grund av en otidsenlig lagstiftning - formad i en annan tids
ekonomiska och sociala f�rh�llanden och id�m�ssiga f�ruts�ttningar.
Vi m�ste st�lla upp nya regler f�r arbetsmarknaden, grundade i de f�r-
h�llanden som r�der idag och som st�rker svenska l�ntagares m�jligheter att
klara sig p� framtidens arbetsmarknad. R�tten till arbete m�ste �terigen f� bli
viktigare �n arbetsr�tten.
? Ett svenskt deltagande i det europeiska valutasamarbetet
Sverige h�r hemma i det europeiska samarbetets k�rna. Av s�kerhets-
politiska och andra sk�l �r det sj�lvklart att Sverige skall sitta med vid
f�rhandlingsbordet n�r Europas framtid diskuteras och beslutas. Mot
bakgrund av detta �r ett svenskt EMU-medlemskap en naturlig konsekvens.
Men ett svenskt deltagande i EMU:s tredje steg skulle ocks� vara av
st�rsta betydelse f�r v�ra ekonomiska m�jligheter. EMU-medlemskapet
skulle inneb�ra att den landvinning vi gjort i inflationsbek�mpningen skulle
kunna s�kras, likas� att den statsfinansiella stabiliteten i Sverige skulle �ka.
Ett medlemskap skulle dessutom ha positiv inverkan p� konkurrensen i
Sverige och knyta oss allt n�rmare den europeiska marknad med vilken vi
bedriver merparten av v�r handel.
? En god energif�rs�rjning
Ett Sverige som med optimism kan m�ta framtidens utmaningar m�ste
rimligen bejaka tekniken och utvecklingen. Sverige skall utnyttja de f�rut-
s�ttningar vi har f�r att p� b�sta s�tt kunna delta i konkurrensen p� en allt
friare v�rldsmarknad.
En av dessa f�ruts�ttningar �r tolv k�rnkraftsreaktorer i absolut v�rldsklass
vad betr�ffar s�kerhet och effektivitet. Om vi skall kunna bedriva elintensiv
men �nd� milj�v�nlig produktion i v�rt land �r utnyttjandet av k�rnkraften en
f�ruts�ttning. Vi vet att de alternativ som f�r n�rvarande bjuds �r svensk
eller utl�ndsk fossilbaserad elproduktion.
? Kunskap, kompetens och konkurrenskraft
I en ekonomi d�r kunskap blir den viktigaste produktionsfaktorn blir
utbildningen den viktigaste f�r�dlingsverksamheten. Om vi skall klara den
framtida konkurrensen i en allt mer global ekonomi - utan att konkurrera
med l�ga l�ner - �r st�ndigt h�jd och f�rb�ttrad kompetens den enda fram-
komliga v�gen. Det handlar om hur utbildningen �r organiserad p� varje niv�
i samh�llet, fr�n grundskolan till forskarutbildningen.
Synen p� utbildning m�ste generellt f�r�ndras. Den skall vara ett projekt
som l�per �ver hela livet. Den skall i h�gre grad vara den enskildes ansvar
och den m�ste l�na sig.
D� kunskap �r individuell och d� det �r individen som m�ste tillgodog�ra
sig den �r det rimligt att utbildningssystemen i h�gre grad individualiseras.
De l�ngsiktiga reformer som kr�vs f�r att uppn� detta r�r mycket mer �n det
vi normalt kallar utbildningspolitik. Det handlar lika mycket om skatter och
att det m�ste l�na sig f�r individen att �ka och f�rb�ttra sina kunskaper.
Ansvar f�r och vinster av nya och b�ttre kunskaper m�ste i h�gre grad �n
idag falla p� den enskilde. F� omr�den torde vara s� illa l�mpade f�r politisk
centralstyrning som utveckling och inl�rning av kunskap.
5.3 En reform f�r att det skall g� att leva p� sin l�n
Att ha en egen f�rs�rjning och att kunna leva p� den �r en grundbult i varje
individs och hush�lls trygghet. Den som saknar ekonomiskt handlingsut-
rymme blir alltid utl�mnad �t n�gon annan - man blir beroende av v�nner,
sl�ktingar eller staten. Att veta att det �r det egna arbetet och inte andras
bidrag som �r basen f�r f�rs�rjningen �r d�rf�r b�de en fr�ga om frihet och
trygghet.
Friheten att bruka det man f�rtj�nat p� det s�tt som man sj�lv �nskar,
tryggheten att kunna l�sa livets bekymmer med egna medel. Friheten att inte
vara utel�mnad �t beslut fattade av politiker i riksdag och kommun eller av
tj�nstem�n p� socialbyr�n eller f�rs�kringskassan. Tryggheten att varje
m�nad f� ett l�nekuvert som t�cker livets n�dtorft och litet till, eller kanske
till och med betydligt mer �n s�.
I takt med att samh�llet blivit allt mer individualiserat och i takt med att
medborgaren i h�gre grad m�ter situationer i livet som �r unika f�r honom
eller henne �kar dessutom betydelsen av ett eget ekonomiskt handlings-
utrymme.
Klyftan mellan den enskildes kunskap om sin egen situation och de
politiska beslutsfattarnas kunskap �kar hela tiden. Arbetslivets st�rre flexi-
bilitet och pluralism g�r att det inte l�ngre �r sj�lvklart att alla personer
har
ungef�r samma behov vid samma tillf�lle i livet.
Mot denna bakgrund vore den naturliga utvecklingen att individens be-
st�mmander�tt �ver sina inkomster och kontroll i vardagen borde �ka. Att vi
- trots relativ eftersl�pning gentemot andra l�nder - har blivit rikare borde
ocks� inneb�ra att individer och familjer skulle ha f�tt �kad �verblick och
vidare planeringshorisont.
Men s� �r det inte. Under de senaste �ren har utvecklingen tv�rtom g�tt i
motsatt riktning. Den enskilde har f�tt administrera en allt mindre andel av
de egna inkomsterna. Skatterna har hela tiden stigit.
Fem punkter i en reform f�r s�nkta och r�ttvisa skatter
? S�nkt skatteuttag
Om skatterna skall s�nkas, f�r det inte ske genom att andra skatter h�js. De
svenska skatterna �r idag s� h�ga att det �r meningsl�st att tala om "andra"
som man kan v�ltra �ver dem p�. Skattetrycket �r p� en s� h�g niv�,
ca 55 procent, att det �r en rent matematisk n�dv�ndighet att skatterna �r
h�ga redan vid l�ga inkomster. F�rest�llningen att det finns ett obest�mt
antal "rika" med mer eller mindre outt�mliga beskattningsbara resurser och
inkomster �r falsk. N�r skatterna h�js �r det vanliga l�ntagare som betalar.
Ett s�nkt skattetryck till normal europeisk niv� �r den l�ngsiktigt viktigaste
och mest avg�rande skattepolitiska prioriteringen. I n�gon mening handlar
det om tv� sidor av samma mynt. Om vi inte s�nker skattetrycket kan vi inte
lyckas i v�ra andra skattepolitiska ambitioner och lyckas vi i v�ra andra
skattepolitiska prioriteringar kommer skattetrycket att sjunka.
? S�nkta skatter f�r l�g- och medelinkomsttagare
I Sverige betalar alla h�ga skatter redan fr�n l�ga inkomster. F�r de flesta
l�g- och medelinkomsttagare �r skatterna den helt dominerande utgiftsposten
i hush�llsbudgeten. Som vi konstaterat ovan �r det inte bara s� att l�g-
inkomsttagarna betalar h�gre skatter �n n�gonsin tidigare - de betalar
dessutom mer i skatt �n vad de f�r tillbaka i bidrag. Den helt �verv�gande
delen av det skattes�nkningsutrymme som skapas b�r d�rf�r anv�ndas f�r att
s�nka skatterna p� arbetsinkomster.
? �terg�ng till marginalskattereformen
F�r sju-�tta �r sedan var de flesta partier �verens om att ingen skall betala
mer �n cirka 50 procent av en extra inkomst och att endast en liten minoritet
av alla l�ntagare skulle betala mer �n 30 procent i marginalskatt.
S�nkta marginalskatter �r av avg�rande betydelse f�r en fungerande och
v�xande ekonomi och f�r incitament som gynnar arbete, sparande och
utbildning och motverkar bidragsberoende.
? S�nkt skatt p� boende
Boendet h�ller p� att bli ett nettoskattesubjekt i st�llet f�r ett bidrags-
objekt. En del av detta �r beroende p� s�nkta subventioner till boendet, vilket
�r en n�dv�ndig och �nskv�rd reform f�r att f� bostadsmarknaden att fungera
b�ttre. Men det g�ller icke de omfattande fastighetsskatteh�jningar som
genomf�rts under senare �r. Dessa har dels f�rst�rkt det svenska boendets
position som ett av v�rlden dyraste, men det har ocks� inneburit att den
specifika bostadsskattesituationen f�r en del hush�ll blivit oh�llbar. Skatte-
h�jningarna har drivit en del m�nniskor fr�n g�rd och grund.
S�nkta fastighetsskatter �r en del av en viktig strategi f�r anpassning av de
svenska skatterna till en niv� d�r enskilda och familjer kan leva p� sina egna
inkomster.
? S�nkt skatt p� sparande
Under 1990-talet har det svenska nettosparandet stigit kraftigt, fr�n att
under l�ng tid varit mycket l�gt och under tider till och med negativt. Men
�ven om sparandet �r h�gre idag �n tidigare �r det fortfarande l�gt vid en
internationell j�mf�relse.
Det �r av flera sk�l viktigt att det privata sparandet �kar. F�r det f�rsta f�r
att skapa resurser f�r investeringar. �ven om kapitalmarknaden �r inter-
nationell och �ven om svenska f�retagare kan g� ut i v�rlden och l�na
pengar, visar erfarenheten att ett privat nationellt sparande har en positiv
inverkan p� investeringar och tillv�xt. Detta beror bland annat p� att lokalt
kapital fortfarande �r mer l�ttillg�ngligt f�r bredare grupper av investerare.
Lokalt kapital har l�ttare att v�rdera lokala investeringsprojekt. Men lokalt
kapital har ocks� st�rre sannolikhet att ut�va ett aktivt �garskap.
F�r det andra �r ett �kat privat sparande �nskv�rt f�r att undvika att
sparandet sker i kollektiva eller statliga former. I Sverige finns det dels en
l�ng tradition av statligt sparande, dels klara signaler fr�n den sittande
regeringen om att den anser att ett s�dant �r �nskv�rt. Om det privata sparan-
det inte till�ts �ka, finns det en �verh�ngande risk f�r att det statliga kommer
att g�ra det. D�rmed �kas maktkoncentrationen till staten och vi f�r en �kad
politisk kontroll �ver investeringarna och i slut�ndan n�ringslivet i Sverige.
F�r det tredje �kar ett enskilt sparande tryggheten f�r individer och
familjer. Den som har ett privat sparande har en buffert till vilken han eller
hon kan lita, om n�got of�rutsett skulle intr�ffa.
5.4 En reform f�r trygghet i f�r�ndringen
En fungerande offentlig v�lf�rd �r en n�dv�ndig f�ruts�ttning f�r ett tryggt
samh�lle. Det samh�lle som f�rv�grar sina medborgare bist�nd n�r n�den �r
som st�rst eller n�r ingen annan hj�lp finns att f� �r inte civiliserat.
Men det samh�lle som bortdefinierar trygghetens andra dimensioner och
byggklossar kommer ocks� att misslyckas med att ge sina medborgare
m�jligheter till trygga liv.
Den svenska v�lf�rden m�ste reformeras om den skall kunna ge m�nniskor
trygghet i framtiden och om den skall kunna vara en hj�lp och inte ett hinder
i den ekonomi och det arbetsliv som nu v�xer fram. Statens bist�nd skall vara
starkt och sj�lvklart n�r det verkligen beh�vs - men det �r p� v�r egen
f�rm�ga som tryggheten f�rst och fr�mst m�ste vila.
Det inneb�r inte att tryggheten blir svagare - tv�rtom kommer en mer
pluralistisk trygghet g�ra m�nniskor mer beroende av sitt eget omd�me �n av
politikers och tj�nstem�ns v�lvilja. D� alla m�nniskor rimligtvis sj�lva borde
ha den b�sta �verblicken �ver det egna livets styrka och svagheter f�refaller
det rimligt att det �r p� den niv�n som de viktigaste besluten om hur vi skall
kunna skydda oss mot det of�rutsedda borde fattas. Tryggheten m�ste g�ras
mer personlig och utg� fr�n den enskildes f�ruts�ttningar och inte fr�n
politiska antaganden.
En ny trygghet f�r individer och familjer skulle i denna del str�va efter att
st�rka en struktur som i h�gre grad ger individer och familjer trygghet fr�n
ett st�rre antal k�llor �n idag. Medborgarna m�ste bli mindre beroende av det
offentliga och mer kunna f�rlita sig p� det egna arbetet, den egna kompe-
tensen, det egna sparandet och de egna sociala n�tverken. Samtidigt m�ste
medborgarnas f�rtroende f�r det allm�nnas �taganden vara starka. Inte f�r att
det offentligas ansvar �r stort och allomfattande, utan f�r att det �r kon-
centrerat p� sina k�rnuppgifter.
I v�rnandet av de verkligt utsatta och av skolan, v�rden och omsorgen f�r
stat och kommun aldrig svikta - det �r d�r insatsen skall vara stark och
tydlig.
Fem punkter i en reform f�r trygghet i f�r�ndringen
? Den som betalar skatt skall inte beh�va leva p� bidrag - den som beh�ver
bidrag b�r inte betala skatt
Om den egna inkomsten, det egna kunnandet och det egna sparandet �r
avg�rande komponenter i en mer komplett trygghetsbild, m�ste den
grundl�ggande f�ruts�ttningen f�r dessa vara uppfylld - den enskilde m�ste
kunna f�rs�rja sig p� sin egen l�n.
Det �r den egna inkomsten och det egna arbetet som �r de f�rsta
barri�rerna mot otryggheten och det �r det offentligas st�d som m�ste vara
den sista. D�rf�r �r det inte rimligt att det �r just det offentligas krav som
tvingar hush�ll att bli beroende av bidrag. Den som betalar skatt skall d�rf�r
inte beh�va n�gra bidrag. Den andra sidan av en s�dan princip borde vara att
den som f�r bidrag inte b�r betala skatt.
N�r en person v�l n�r en inkomstniv� d�r han klarar sin egen och sin
familjs f�rs�rjning �r det rimligt att han bidrar till det allm�nnas uppgifter.
Dessf�rinnan riskerar effekten bli att staten skapar bidragsberoende. S� f�r
det inte vara. Politikens uppgift �r att �ka - inte minska - m�nniskors
trygghet. Idag �r det i h�g grad tv�rtom.
? En stark r�ttstrygghet
En fungerande r�ttsordning �r grunden f�r varje civiliserat samh�lles
trygghet. Medborgarna m�ste k�nna att de utan fruktan kan delta i sam-
h�llslivets olika delar. D�r r�ttstryggheten inte �r s�krad v�xer os�kerhet och
misst�nksamhet. M�nniskor isolerar sig - samh�llet sluts, blir mindre
levande och tr�kigare.
R�ttstrygghet handlar om tydlighet - om var och ens r�tt att kr�va den s�ker-
het som vi har r�tt till som medborgare i ett civiliserat samh�lle. Vi har
r�tten
att g� p� st�dernas gator och torg utan fruktan f�r att uts�ttas f�r v�ld. Vi
har
r�tten att k�nna att v�ra barn �r trygga i skolan och barnomsorgen. Vi har
r�tten att v�ga lita till att v�ra bost�der inte l�nsas, att v�ra bilar inte
vandali-
seras och att v�ra cyklar inte stj�ls.
Men en fungerande r�ttsordning �r mycket st�rre �n kriminalv�rd eller
polisv�sende. Ett samh�lle d�r respekten f�r andras egendom och r�ttigheter
pr�glar umg�nget mellan m�nniskor m�ste ha sin grund i en samh�llsmoral
som ligger djupare �n paragrafer i straffr�tten. F�r att vi skall kunna lita p�
varandra kr�vs det att vi har en v�rdegemenskap som bygger p� moral och
etik och inte bara p� brott och straff.
En s�dan kan aldrig kommenderas fram politiskt eller regleras fram i
domstolar. Respekten f�r andra m�nniskor m�ste v�xa ur n�got st�rre och
viktigare �n r�dslan f�r straff eller repressalier.
En fungerande r�ttsordning �r d�rf�r inte bara en fr�ga om att r�ttsstaten
m�ste vara stark och tydlig, det handlar lika mycket om att familjen, skolan
och samh�llet i �vrigt till den uppv�xande generationen kan f�rmedla en
f�rst�else och respekt f�r andra m�nniskor.
? Den enskilde skall k�nna sig beh�vd i den lilla v�rldens gemenskaper
Det civila samh�llets gemenskaper m�ste f� betyda n�got i samh�llet. Det
�r avg�rande f�r m�nniskornas trygghet, men det �r ocks� viktigt f�r en
fungerande social ordning d�r m�nniskor respekterar varandra.
Varje familj skall kunna k�nna en trygghet i att de kan ta ansvar f�r sina
n�ra och k�ra och i att deras n�ra och k�ra kan ta ett ansvar f�r dem. Det �r i
en trygg familj som trygga m�nniskor kan v�xa upp.
Men de sm� och n�ra gemenskaperna m�ste betyda n�got. Det �r i ansvaret
f�r varandra som vi kan v�xa som m�nniskor - om de viktiga besluten i
vardagen inte f�r fattas vid k�ksborden kommer medborgarna inte att k�nna
att de kan vara med och forma samh�llet i �vrigt. Om betydelsen av de
sociala gemenskaperna bortbeskattas eller bortregleras kommer de inte att
kunna spela den positiva roll de kan spela.
? Eget sparande och robusta socialf�rs�kringssystem
Ett eget sparande �r avg�rande f�r den enskildes m�jligheter att klara sin
egen f�rs�rjning - framf�r allt f�r att klara en of�rutsedd h�ndelse. Vi vet att
svenska hush�ll har smala kontantmarginaler - att p� kort tid ordna fram en
st�rre summa pengar �r f�r m�nga hush�ll en o�verstiglig sv�righet.
Att genom s�nkta skatter g�ra det m�jligt f�r m�nniskor att �ka den egna
bufferten �r d�rf�r en mycket angel�gen socialpolitiks reform. Den som har
ett eget kapital har st�rre frihet och kan d�rmed k�nna en st�rre trygghet.
Det offentligas ansvar f�r den enskildes f�rs�rjning m�ste vara stabilt �ver
tiden, bygga p� f�rs�kringsm�ssiga principer och stimulera arbete,
f�retagande och f�rkovran. Socialf�rs�kringssystemen m�ste vara robusta s�
att m�nniskor k�nner att de kan lita till dem - senare �rs kraftiga sv�ngningar
i systemen skapar en utsatthet som �kar otryggheten i samh�llet.
? Det offentliga skall prioritera k�rnuppgifterna
I varje civiliserat samh�lle har det allm�nna ett ansvar f�r sina med-
borgares v�lm�ga. Ett �kat individuellt och decentraliserat ansvar f�r trygg-
heten f�r inte inneb�ra att det ansvaret upph�r. Tv�rtom �r en av de
avg�rande po�ngerna med en s�dan ordning att st�rka det offentligas upp-
drag d�r det verkligen beh�vs.
En viktig del av en f�rnyelse av Sverige �r att koncentrera det offentligas
uppdrag till de k�rnuppgifter som �r viktigast - v�rd, skola och omsorg. Idag
betalar vi v�rlden h�gsta skatter, men f�r inte v�rldens b�sta v�rd eller
v�rldens b�sta omsorg och den uppv�xande generationen f�r inte v�rldens
b�sta utbildning. Det skulle inte beh�va vara s� om det offentliga gav upp
sina anspr�k och ambitioner p� andra omr�den och koncentrerade sig p� att
tillhandah�lla resurser f�r en skola som f�rbereder unga m�nniskor f�r
arbetslivet och h�gre studier, en v�rd som �r att lita p� n�r man blir sjuk och
en omsorg som inte sviker n�r man blir gammal eller av andra sk�l
arbetsof�rm�gen. F�rnyelsen av v�lf�rden och en ny social politik �r ett
uppdrag ett koncentrera och f�rst�rka politikens insatser f�r de som
verkligen beh�ver dem.
Dessutom kommer sannolikt den klassiska f�rdelningspolitiken - genom
�verflyttning av ekonomiska resurser fr�n en grupp till en annan - att f� allt
sv�rare att fungera i ett samh�lle d�r de avg�rande resurserna f�r inflytande
och makt i stigande grad blir kunskap och kompetens. Det �r genom ny och
b�ttre kunskap som man kan f� en f�rb�ttrad l�ne- och karri�rutveckling. Det
�r i den egna kompetensen som den viktigaste arbetsl�shetsf�rs�kringen
sitter. Det �r i tilliten till den egna f�rm�gan att l�ra sig n�got nytt som
tryggheten finns.
En skola i v�rldsklass som uppmuntrar livsl�ngt l�rande och som �r
f�rankrad i samh�llet utanf�r skolans omedelbara v�ggar �r den grund p�
vilken alla svenska barn borde kunna bygga sin kommande trygghet.
Utbildningspolitik kommer i framtiden vara den i s�rklass viktigaste
v�lf�rdspolitiken.
Ett tryggare Sverige �r ett Sverige d�r det offentliga �r osvikligt p� de
omr�den d�r det m�ste vara osvikligt och d�r det dragit sig tillbaka fr�n de
omr�den d�r individer och familjer rimligtvis kan, vill och m�ste klara sig
sj�lva.
Hemst�llan
Hemst�llan
Med h�nvisning till det anf�rda hemst�lls
att riksdagen som sin mening ger regeringen till k�nna vad i motio-
nen anf�rts om inriktningen av den n�dv�ndiga f�rnyelsen av Sverige.
Stockholm den 26 september 1997
Carl Bildt (m)
Lars Tobisson (m)
Gullan Lindblad (m)
Anders Bj�rck (m)
Beatrice Ask (m)
Knut Billing (m)
Birger Hag�rd (m)
Gun Hellsvik (m)
Bo Lundgren (m)
Inger Ren� (m)
Karl-G�sta Svenson (m)
Per Unckel (m)
Per Westerberg (m)