Propositionens bedömningar utgår ifrån en utredning som har haft i uppdrag att utvärdera ombildningen av Byggnadsstyrelsen m.m. Där hade man bl.a. i uppgift att undersöka konsekvenserna av ombildningen, belysa om syftena uppnåtts, peka på eventuella brister och lämna förslag till förändringar.
Utredningen har kommit fram till att det finns brister som behöver åtgärdas inom främst hyressättningen för s.k. ändamålsfastigheter. Man har därför föreslagit att en hyres- och kontraktsmodell skall införas för att inte konflikter skall behöva uppstå mellan hyresvärd och hyresgäst.
Trots att de flesta remissinstanserna i stora delar tillstyrkt utredningens förslag väljer regeringen att inte föreslå en sådan modell i propositionen. De hänvisar istället endast till att det är viktigt med en öppen och aktiv dialog mellan fastighetsägare och hyresgäster. Däremot tycker regeringen inte att det är lämpligt att införa en sådan modell som utredningen föreslår. På så sätt överlåter man helt till parterna att förhandla fritt och gör ingenting åt problemet med hyressättningssystemet. Regeringen borde också diskutera hyressättningen på t.ex. våra fängelser. Rättsväsendet har som straff frihetsberövande, vilket kräver fängelser. Enligt uppgift går oproportionerligt stora delar av kostnaderna för de internerade till hyror till Vasakronan.
Ändamålsfastigheter består i regel av byggnader som specialanpassats till en hyresgäst och det finns inga alternativa lokaler för hyresgästen att flytta till. Utredningen menar därför att man inte kan sätta hyran enbart utifrån en fri prissättning.
I det förslag till hyres- och kontraktsmodell som utredningen föreslår skall hyreskontrakten bl.a. bygga på långsiktighet. Om hyresgästen lämnar fastigheten skall han samtidigt vara skyldig att kompensera fastighetsägaren om han lämnar fastigheten innan hela investeringen är betald.
Hyran delas in i olika delar; kapitalkostnad, behov av ombyggnadsarbete, drift och underhåll. I en separat klausul bör också anges att fastighetsägaren inte har rätt att ta ut mer än marknadsmässig ersättning för drift och underhåll. Den del av hyran som utgör kapitalkostnad bör bestämmas enligt en nominell modell där hyran minskar över tiden. Utredningen föreslår också att utgångspunkten för statens avkastningskrav bör vara den femåriga statsobligationsräntan och den tekniska risk som är förknippad med fastigheten och som bärs av fastighetsägaren.
När regeringen väljer att inte införa en sådan modell skjuter de problemen framför sig. Genom att inte lägga fast vissa grundläggande spelregler för hur hyror skall sättas när hyresgästen inte har några rimliga alternativ, ger man inte någon vägledning för hur hyreskonflikter skall kunna lösas (ex. mellan Statens fastighetsverk och Naturhistoriska riksmuseet). Vänsterpartiet menar att ett sådant förslag borde införas. Vad som ovan anförts bör riksdagen ge regeringen till känna.
Vid ombildningen av Byggnadsstyrelsen bildades bl.a. Vasakronan AB dit i huvudsak kommersiella fastigheter överläts. Efter hand har det konstaterats att vissa av Vasakronan AB:s fastigheter bör betraktas som s.k. ändamålsfastigheter. Regeringen gör i propositionen inte klart vad som skall hända med sådana fastigheter inom Vasakronan AB. Om Vasakronan skall börsnoteras bör inte sådana fastigheter som hyresgästen inte kan lämna finnas med i beståndet. Vänsterpartiet menar att man bör göra en ytterligare genomgång av Vasakronans bestånd och lyfta ut fastigheter av sådan typ innan Vasakronan börsnoteras. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att en hyres- och kontraktsmodell bör införas enligt utredningens förslag,
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om fastigheter av ändamålskaraktär inom Vasakronan AB.
|
Johan Lönnroth (v) |
|
|
Lars Bäckström (v) |
Marie Engström (v) |
|
Ulla Hoffmann (v) |
Per Rosengren (v) |