Regeringen föreslår bl.a. att nuvarande riktlinjer för lokalförsörjningen skall ligga fast.
Regeringen konstaterar att den lokalförsörjningsreform som riksdagen beslutade om i december 1991, med komplettering i december 1992, och som innebar en ökad delegering av beslut och ansvar, bl.a. om hur fördelning av resurser mellan personal och lokaler skall ske, har fungerat väl:
Huvudprinciperna om myndigheternas lokalförsörjningsansvar och uppdelningen mellan fastighetsägande och lokalutnyttjande är bra. Lokalkostnader och lokalanvändning analyseras på ett helt annat sätt än tidigare i myndigheternas verksamhetsplanering. Flexibilitet och smidighet i hanteringen av lokalfrågor har samtidigt ökat jämfört med tidigare. Utvecklingen går i den riktning som reformen syftade till. En klar majoritet av lokalanvändarna anser också att det nuvarande systemet fungerar bättre än tidigare.
Regeringen konstaterar att förändringarna av lokalförsörjningen och fastighetsförvaltningen är sammantaget så stora att man med fog kan tala om ett systemskifte – från en centralstyrd och monopolistisk lokalförsörjningsmodell till ett delegerat och marknadsorienterat system. (sid. 5–6)
Enligt vår uppfattning är dessa slutsatser riktiga. De har sin tillämpning dessutom på en rad andra områden där de idag inte tillåts av politiska skäl.
Vissa frågor kvarstår dock när det gäller hyressättningen för vissa specialiserade lokaler med begränsad användning för andra ändamål. Det gäller främst museer och liknande kulturhistoriska lokaler. En utredning har lagt fram förslag om en särskild hyres- och kontraktsmodell för sådana lokaler. Regeringen avser dock inte föreslå att en sådan modell införs. Avgränsningen mellan ändamålsfastigheter och andra kan t.ex. lösas genom att dessa anges i särskild förteckning. För dessa fall kan det vidare vara lämpligt att regeringen i förväg anger hur tvister mellan fastighetsvärd och lokalanvändare skall lösas.
Regeringen föreslår att den nuvarande begränsningen för statliga myndigheter att teckna hyresavtal längre än sex respektive tio år avskaffas och ersätts med en flexibel modell för myndigheternas lokalbindning. Regeringen avser ta initiativ till att en sådan modell utarbetas.
Fastighetskoncernen Civitas Holding AB består av Vasakronan AB och Specialfastigheter Sverige AB. En renodling har skett som innebär att Vasakronan AB är ett kommersiellt fastighetsbolag medan Specialfastigheter Sverige AB äger ändamålsfastigheter såsom kriminalvårdsfastigheter, vissa försvarsfastigheter, vissa skolor m.m. Regeringen föreslår att staten tar över Specialfastigheter Sverige AB.
I samband därmed säger regeringen att avsikten är att på sikt avveckla engagemanget som ägare av kommersiella fastigheter. Regeringen säger dock: ”Regeringen avser inte att påbörja ett arbete med utförsäljning av bolag med sådana fastigheter.” (sid. 11)
Vi anser att regeringen drar felaktiga slutsatser. Om regeringen inte avser vara ägare av kommersiella fastigheter måste den processen påbörjas snarast. Det är lämpligt att det sker nu då fastighetsmarknaden på många håll håller på att förstärkas. Men avgörande är att det bl.a av konkurrensskäl inte är lämpligt att staten är en stor ägare, särskilt inte som staten genom skattepolitik och andra politiska åtgärder i hög grad fastställer spelreglerna på fastighetsmarknaden. Vasakronans innehav av kommersiella fastigheter bör därför avvecklas och Vasakronan börsintroduceras. Den processen bör påbörjas nu.
Regeringen föreslår på basis av utredningens förslag att kravet på särskild representation från berörda universitet och högskolor i styrelserna för Statliga Akademiska Hus AB med dotterbolag avvecklas. Skälet för detta är att denna styrelserepresentation strider mot strävan att skapa en affärsmässig relation mellan fastighetsägare och hyresgäst. Det skapar vidare enligt regeringen en oklar roll för dessa styrelserepresentanter.
Vi anser att dessa argument har bärighet samtidigt som vi anser, i likhet med vad som framhålles i remissvaret från Uppsala universitet, att det är av vikt att det i styrelsen finns sakkunskap om universitetens och högskolornas villkor.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att avyttringen av statens innehav av kommersiella fastigheter och Vasakronan bör påbörjas snarast,
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om vikten av att det i styrelserna för Statliga Akademiska Hus AB med dotterbolag finns sakkunskap om universitetens och högskolornas villkor,
att riksdagen beslutar att marknadsmässiga avkastningskrav inte skall ställas på ändamålsfastigheter där hyresgästen saknar frihet att byta lokal utan att verksamhetens karaktär förändras i hög grad,
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att den bör ange vilken instans som skall avgöra hyrestvist mellan fastighetsvärd och användare av fastigheter eller lokaler med starkt specialiserad användning.
|
Carl B Hamilton (fp) |
|
|
Karin Pilsäter (fp) |
Anders Johnson (fp) |