Under 1997 har inträffat tillbud vid transport av farligt gods, såväl på landsväg som på järnväg. Tillbuden kunde i några fall ha utvecklat sig till katastrofer för människor och miljö. Min hemkommun Mölndal berördes av en tankbilsolycka som kunde ha fått svåra konsekvenser för omgivningen. Mest omtalat var Kälarnetillbudet där sju järnvägsvagnar som transporterade etylenoxid, svaveldioxid, acetylaldehyd och ammoniak spårade ur.
Trots att säkerheten förbättrats under senare år – till exempel bestod tankarna i Kälarneolyckan av två centimeter tjock stålplåt, som höll – och att EU-inträdet medfört att internationella regler för farligt gods också skall gälla i Sverige, finns det motiv för ytterligare förbättring av säkerheten. Inte minst mot bakgrund av att det årligen fraktas stora mängder farligt gods genom landet. En siffra på upp till 19 miljoner ton har nämnts i sammanhanget.
Av transporttekniska skäl fraktas merparten av godset på gummihjul. Det rör sig om en halv miljon lastbilslaster för år 1996. Det finns också anledning att påpeka att även sjöfarten fraktar en stor mängd mycket farligt gods.
Den nationella tillsynen av transporterna utövas av Sjöfartsverket, Luftfartsverket, Järnvägsinspektionen, Räddningsverket, Tullen och länsstyrelserna. Självfallet har också polisen viktiga uppgifter genom sina kontroller på fältet.
En fråga som blir mer och mer aktuell är om olyckor på hemmaplan, och utomlands, bör leda till att hanteringen av säkerhetsfrågorna drivs med snabbare tempo, både i Sverige och internationellt. Jag anger detta mot bakgrund av att jag vid tidigare tillfällen i riksdagen tagit upp dessa frågor, utan att särkilt mycket har hänt.
Något som många reagerar mot är att järnvägstransporter sker i lägen när risken för solkurvor ökar på grund av kraftiga temperaturväxlingar. Solkurvor ansågs vara olycksorsaken både i Kälarne och vid urspårningen i Tystberga i Södermanland. Någon form av observandum bör inrättas som motsvarighet till färjeledstransporter, som ej får ske i för hårt väder.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ökad säkerhet vid transporter av farligt gods,
att riksdagen begär att regeringen verkar för att ett internationellt system tas fram i syfte att få gemensamma bestämmelser för transporter av farligt gods.
Kenth Skårvik (fp) |