Försvarsmakten genomgår för närvarande en omfattande modernisering/
strukturförändring. Brigaderna mekaniseras genom att infanteribrigaderna tillförs lätta pansarfordon och de mekaniserade brigaderna tillförs en ny generation stridsvagnar och nya lätta stridsfordon. Artilleriet tillförs nya datoriserade system för eldledning och ny effektivare ammunition med längre räckvidd och verkan än tidigare. Luftvärnet tillförs nya svensktillverkade robotsystem. Kustartilleriet övergår från fasta till rörliga system. Parallellt med denna utveckling moderniseras ledningssystemet med hjälp av ny informationsteknik av hög internationell klass. Denna modernisering ger förbanden möjligheter att manövrera över större ytor och genomföra offensiv markstrid.
För att uppnå denna förmåga fordras en omfattande kompetensuppbyggnad hos den anställda personalen samt en effektiv grundutbildning av värnpliktiga där olika förbandskomponenter samövar under effektiv ledning och under så krigsliknande förhållanden som möjligt. Därmed erhålls den bas av kunskaper och färdigheter som fordras för att organisationen skall kunna återta full krigsduglighet på ett år, som 1996 års försvarsbeslut anger.
För att kunna bedriva denna utbildning och för att ha möjlighet att på ett år genomföra den av riksdagen beslutade ”återtagningen” fordras skjut- och övningsfält där mekaniserade förband kan manövrera och skjuta. Även skarpskjutning i samverkan med artilleri, kustartilleri och luftvärn måste kunna genomföras. Dessa övningsfält finns främst i Sydsverige. Med hänsyn till att huvuddelen av de mekaniserade förbanden och de värnpliktiga också finns i Sydsverige så blir utbildningen så kostnadseffektiv som möjligt.
Den omfattande mekaniseringen med inslag av ett betydligt större antal bandgående fordon reducerar också möjligheten att öva på civil mark med hänsyn till de olägenheter som det medför. Terrängen på skjut- och övningsfälten måste också, för att inte slitas ut, få tillfälle att återhämta sig. Innebörden av det är att trots nedgång i antalet brigader m.m. kan inte antalet övningsfält reduceras i motsvarande grad.
Skjut- och övningsfälten i Sydsverige är en kritisk resurs för Försvarsmaktens utbildning av moderna förband men också en kritisk resurs för genomförande av ”återtagning”. Det står helt klart att samtliga de skjut- och övningsfält som i dag finns i Sydsverige är mycket väsentliga för Försvarsmakten. Dessa måste därför också få utnyttjas i framtiden, om Försvarsmakten skall kunna fullfölja ålagda uppgifter.
För att kunna utbilda våra värnpliktiga i södra Sverige till de krävande uppgifter som de kan ställas inför, måste möjligheterna att fullt utnyttja de nu tillgängliga övnings- och skjutfälten bibehållas.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om Försvarsmaktens framtida behov av skjut- och övningsfält i Sydsverige.
|
Ingvar Eriksson (m) |
Inga Berggren (m) |