Allergier är ett växande folkhälsoproblem i hela den industrialiserade delen av världen. De senaste decenniernas ökningstakt är mer än oroväckande. Framförallt är det våra barn som drabbas. Vi vet att det är faktorer i vår omgivande miljö som orsakar ökningen. Förändringar i livsmiljön har skett i rasande takt. En viktig faktor i sammanhanget är sannolikt det fenomen som vi brukar kalla samhällets kemikalisering. Till detta kan även räknas den dåliga luftkvalitet vi får både inomhus och utomhus till följd av biltrafiken, industriella punktutsläpp, olämpliga byggnadsmaterial, felaktig ventilation och dålig städning. I mötet med alltfler allergiframkallande ämnen (allergen) eller ämnen som förstärker allergenets effekt (s k adjuvans) är det människor med ärftlig benägenhet för allergi eller annan s k överkänslighet som drabbas först. Våra vanligaste allergiframkallare, pollen och pälsdjursepitel, tycks ha blivit farligare genom att de försetts med stridsspetsar i form av luftföroreningar. Flera vetenskapliga undersökningar visar att det är fler allergier mot djur och växter i stadsmiljö, jämfört med på landet, trots att pollen och djurallergen är vanligare på landsbygden.
Allergisjukdomarna innebär stora lidanden och sänkt livskvalitet. De samhällsekonomiska kostnaderna är därtill betydande. Dessa har beräknats till cirka 6 miljarder varav mediciner och sjukvård tillsammans står för cirka två miljarder.
Det riktigt allvarliga med allergierna är ökningstakten. Om den fortsätter som hittills kommer snart vartannat skolbarn att ha någon form av allergi. Man kan fråga sig vart vi är på väg.
Redan idag finns kunskaper om hur vissa miljöförbättringar skulle kunna vända denna trend. Dessa kunskaper finns framför allt när det gäller inomhusmiljön och luftkvaliteten både inomhus och utomhus.
Därtill behövs naturligtvis ytterligare kunskaper om hur kemikaliseringen i stort kan ha påverkat immunsystemet till allergiska reaktioner. Tungmetallspridningen i vår miljö inklusive våra kroppar kan vara en bidragande orsak. Vi vet att flera av dessa metaller i sig är kraftfulla allergiframkallare. Vilken betydelse har det att hela befolkningen utsatts för metaller, många gånger i stora doser via tandvården, via födan eller på annat sätt via miljöförstöringen? Detta sistnämnda har hittills inte blivit särskilt uppmärksammat. Mer kunskaper behövs också om vad vaccinationsprogram, antibiotikaanvändning och infektioner i barndomen kan ha spelat för roll. Vilken roll spelar dagis i sammanhanget? M m, m m. Födoämnesallergier är också ett område där vi behöver ökade kunskaper. Likaså finns behov av forskning när det gäller livsmedelstillsatser etc.
Ett stort problem är också starkt luktande rakvatten och andra parfymer, samt tobaksrök, lukter som av tanklöshet vid många tillfällen skapat och utlöst många allergiska reaktioner.
Det är ett politiskt ansvar att agera i allergifrågan. Det går inte att överlämna den till det s k vetenskapssamhället att lösa. Det finns redan idag tillräckligt med kunskap som måste omsättas i politiska beslut när det gäller allergisanering av inomhusmiljön, behovet av frisk luft och rena livsmedel.
Framför allt för våra barns skull måste t ex allergisaneringsåtgärderna slutföras i skolor, daghem och våra bostäder. Den tidigare överenskommelsen som Miljöpartiet hade med regeringen angående allergisaneringsbidraget – och som regeringen inte fullföljde hela vägen – har inneburit att Miljöpartiet i vårt budgetförslag avsätter 300 mkr/år under de tre närmaste åren för ett fullföljande av dessa viktiga inomhusmiljöåtgärder. Vi har under treårsperioden också avsatt 10 mkr/år till stöd för radonsanering (i grund- och byggmaterial och vatten). Det är viktigt att riksdagen agerar kraftfullt och ser till att det upprättas program för allergisanering och luftvård. Innehållsdeklarationer på livsmedel och kemikalier måste förbättras.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförs om program för allergisanering och för luftvård,
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om förbättrad innehållsdeklaration på livsmedel och kemikalier.1
|
Thomas Julin (mp) |
|
|
Ragnhild Pohanka (mp) |
Per Lager (mp) |
1 Yrkande 2 hänvisat till JoU.
Gotab, Stockholm 1997