Regeringen har tidigare sagt ja till Vattenfalls 600 megawatts likströmskabel från Polen till närheten av Karlshamn i Blekinge. Beslutet har tagits i strid med fiskeriorganisationerna som fruktar att kabeln inverkar negativt på fisket och den marina miljön. Bland fiskare i min egen valkrets finns en oro inför konsekvenserna av regeringens beslut. Det aktuella vattenområdet nyttjas bl a av fiske efter torsk, lax, ål, havsöring och sill.
Regeringen har inte ansett det befogat att pröva projektet enligt 4 kap 2 § naturresurslagen. Den uteblivna prövningen har lett till protester från fiskets företrädare och remissinstanser som Boverket och SGU. Det finns vidare väl grundade farhågor om att den typ av kabel/teknik som skall användas kan leda till att klorgas bildas vid kabelns anslutningar. Också fiskeredskap kan komma att skadas genom kabeln. Allvarligare i det långa perspektivet är om kabeln leder till minskade fångster. I ett sådant läge måste staten ta ett ansvar gentemot yrkesutövarna.
Jag har noterat att verk och företrädare för regeringen försäkrat att kabelprojektet inte innebär några risker för fisket och för miljön. Samtidigt är regeringen beredd att utfärda föreskrifter i händelse av att vandringsfiskarnas beteenden påverkas av kabeln. Detta har givetvis snarare ökat än minskat oron hos fiskets talesmän.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen hos regeringen begär att beslutet omprövas i den del som berör angiven kabelteknik,
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att beslutet borde föregåtts av prövning enligt
4 kap. 2 § naturresurslagen.
|
Kenth Skårvik (fp) |