Oavsett hur energin produceras bör användningen av energi successivt minska om vi skall respektera och följa klimatkonventionen om begränsning av koldioxidutsläppen.
Konvertering från direktverkande el till andra energislag minskar inte det totala energibehovet. Ändrat uppvärmningssystem innebär kostnader i investeringar. Dessa investeringar bör då ske på ett sådant sätt att energiförbrukningen minskar. Därigenom kan byte av uppvärmningssystem göras så att kostnaderna långsiktigt minskar.
Energianvändning för uppvärmning uppgår till cirka 70 % av byggnadens totala energibehov. Belysning utgör 3 % och resterande del är vitvaror och varmvatten.
Bostadsbeståndet är över fyra miljoner lägenheter varav ca en halv miljon med direktverkande el. Energianvändningen för uppvärmning är ca 200 kWh/m2 i bostäder. I övriga byggnader är energianvändningen för uppvärmning betydligt högre. Inom barnomsorg och skolor är siffrorna 250–380 kWh/m2 och samma förhållande gäller övriga lokaler.
Energianvändningen för uppvärmning i nya bostäder är 40–80 kWh/m2 boarea. Detta visar att energisparpotentialen inom byggnadssektorn är mycket stor. All erfarenhet från senaste tidens ombyggnader visar att ungefär samma energianvändning kan åstadkommas när ombyggnader projekteras med inriktning på energieffektivisering.
Sverige saknar byggregler vid ombyggnation av det befintliga fastighetsbeståndet. Boverket har gett ut Boverkets ändringsråd men dessa tar förvånande nog inte upp byggnaders energiförbrukning, trots de möjligheter att spara energi som finns om man gör rätt. De råd som ges är inte föreskrifter och är alltså inte bindande.
Med enkel, beprövad teknik som finns inom Sverige kan byggnader som är i behov av reparation och ombyggnad göras energieffektiva. Fönsterbyte till energieffektiva fönster inom bostadssektorn har en sparpotential på 7 TWh. Inom skolor och andra lokaler är sparpotentialen nästan lika stor. Isolering av vindar och tak har en sparpotential på 3 TWh.
Byggnadstekniska energieffektiviseringsåtgärder ger lägre boendekostnader och därmed ökad disponibel inkomst och mindre bidragsberoende. Dessutom skapar de tiotusentals nya jobb inom den hårt drabbade byggnadssektorn.
För att detta skall bli genomförbart, utan att det kostar staten något, bör det ske genom regler som föreskriver energieffektivisering av byggnader i samband med reparation och ombyggnad. Detta är rimligt eftersom ombyggnader ofta sker med statliga subventioner, genom avdrag av räntekostnader eller investeringsbidrag. Flera andra länder har genomfört eller håller på att införa regler som begränsar energianvändningen efter ombyggnad och ger besparingar. Internationella undersökningar visar att statliga regler är en starkt drivande faktor för energieffektivisering.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om byggregler som begränsar energianvändningen i byggnader som byggs om.
|
Lennart Brunander (c) |
Birgitta Carlsson (c) |