De flesta anställda som arbetar i en modern kontorsmiljö vistas stor del av sin arbetstid i en miljö som på många sätt skiljer sig från den arbetsplats man hade för 10–15 år sedan. Såväl arbetsuppgifter, arbetsorganisation som teknisk utrustning har dramatiskt förändrats.
Det har dessutom blivit allt vanligare med s k distansarbetsplatser med innebörden att allt fler människor arbetar hemifrån via datorer och annan teknisk avancerad apparatur i den egna bostaden. Lägg därtill det alltmer utbredda mobiltelefonanvändandet så ser vi ganska snabbt att den el- och teletekniska utvecklingen omgärdar vår vardag i allt större utsträckning. Därmed har också nya problem uppstått.
Ungeför 10 % av dem som arbetar med den nya tekniken säger sig mer eller mindre känna av de symptom som oftast kopplas ihop med ”elöverkänslighet”.
Ingen vet idag vad ”elöverkänslighet” är. Vi vet att vissa besvär är vanligare bland dem som arbetar med bildskärmsarbete än bland andra. Vi vet däremot inte vad besvären beror på eller ens om de har samma orsak. Vad vi vet är att en stor grupp kontorsanställda säger sig ha större eller minde problem som man tror orsakas av bildskärm, lysrör eller annan elektrisk utrustning.
Hur påverkas våra barn som i tidig ålder är hängivna datoranhängare?
Ett fåtal personer utvecklar en så allvarlig form av ”elöverkänslighet” att de inte längre kan fortsätta sitt förvärvsarbete eller ibland inte längre kan vistas i moderna bostäder eller lokaler. De flesta har lindrigare symptom och med lämplig arbetsanpassning kan de behålla sina arbetsuppgifter. Även för dem med de största besvären har det börjat med lindrigare former. Det är därför viktigt att allas besvär tas på allvar och att lämpliga åtgärder sätts in omgående. Det förebyggande arbetet är inom detta området oerhört viktigt.
En del forskning pågår inom området, men de så kallade experterna är inte överens om bland annat risken för elöverkänslighet. Osäkerheten om orsakerna ger med andra ord en splittrad diskussion hos forskare på området. Därmed får läkarna inget begrepp om hur de ska behandla patienter med symptom av elöverkänslighet.
Det behövs därför en intensivare och mer samordnad forskning kring elöverkänslighet.
Ytterligare problem uppstår om tillståndet blir invalidiserande. Då klassas elöverkänslighet inte heller som arbetsskada trots de ofta klara sambanden med kontorsarbetsmiljön. Elöverkänslighet eller andra störningar beroende på elektromagnetiska kraftfält förekommer emellertid också i andra yrkesgrupper än rena kontorsyrken. Dessutom är det numera mycket svårt att få en skada klassad som arbetsskada som inte beror på en direkt olyckshändelse.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en intensivare och mer samordnad forskning kring elöverkänslighet.
|
Sylvia Lindgren (s) |
Eva Arvidsson (s) |